Förbjuda skånskan? Det skånska idiomet. Diftonger och aversioner

 Det finns ingen dialekt i vårt land som fått utstå så mycket spott och spe som den skånska. Det har till och med hävdats att dialekten borde förbjudas i radio ...

Av: Benny Holmberg | 28 januari, 2010
Gästkrönikör

Jenny Emmelie Olofsdotter

Betraktelse i rusningstid

En ny krönikör: Jenny Emmelie Olofsdotter

Av: Jenny Emmelie Olofsdotter | 02 mars, 2016
Gästkrönikör

Sara Stridsberg och de progressiva ödesbilderna

En del karaktärer i litteraturen strider för att bli trodda och giltigförklarade. De slåss för att spränga sömmarna i sina trånga kvinnokläder, spränga väggarna i sina klaustrofobiska kvinnorum, spränga ramarna ...

Av: Tommy Sandberg | 17 juni, 2014
Litteraturens porträtt

Illustration: Hebriana Alainentalo

Kösamhällen och andra samhällen

Anders Björnsson om öl, kösamhälle och socialism.

Av: Anders Björnsson | 22 februari, 2017
Essäer om samhället

Abdel-Qader Yassine

”Vi vill inte ha er här...!!”



”Vart är du på väg?” frågar han mig och kommer helt nära.
Baksmällan kommer tidigare än väntat. 
”Tänk på avståndet mellan vagn och plattform när du stiger av”, varnar en mekanisk och opersonlig röst innan tåget stannar vid nästa station. Det är inte avståndet mellan vagn och plattform som är farligt, tänker jag ilsket. Det är inte de döda tingen som vill dig illa. Det är inte de döda tingen som vill ta död på dig. Det är människor som är ondskan.

”Blattejävel”, skriker han, ”såna som du borde utrotas.”

Jag känner slaget, hansknytnäve mot mitt bakhuvud. Ett hårt slag, tiden har stannat. Jag förstår inte alls vad det är som håller på att hända. Vem är denna suddiga människa som raderar hela min känsla av värdighet med ett välplacerat slag i bakhuvudet?

”Vad vill du?”, frågar jag näst intill ljudlöst, ”Vad har jag gjört?”

”Håll käften, du ska inte tro att du har någon rätt att tala till mig. Du är bara skit.”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Vad vill du jag ska göra?

Varför kan du inte bara lämna mig i fred?” viskar jag med en bönfallande röst.

”Jag kommer aldrig att lämna dig i fred. Vart du än går kommer jag alltid att gå två steg bakom dig. Du kommer aldrig att vara trygg så länge det finns några som jag. Några som älskar detta land och den vita rasen. Några som vill kämpa för fosterlandet. Vi vill inte ha er här. Ni förstör för oss. Ni förstör vår gemenskap, ni degenererar rasen med era odugliga gener och genitalier. Ni har tagit hit HIV och världens skit...Jag har lust att döda dig, jävla svartskalle. Du får mig att må illa.”

Samtidigt som jag, av inte helt oförståeliga skäl, är livsrädd kan jag inte låta bli att förvånas över hans ivriga förolämpningar. Den här killen kan bilda meningar med både bisatser och något som man, med lite god vilja, skulle kunna kalla metaforer. Och mer ska det bli.

”Tror du att du kunde bli som vi?”

”Tror du att du kan bli svensk bara genom att ta på dig samma kläder som vi?”

”Tror du att du blir svensk bara för att du pratar svenska?”

”Tror du att det finns plats för dig i den svenska gemenskapen bara för att du umgås med svenskar? Vi kommer aldrig att släppa in dig. Du kommer alltid vara en liten knähund som vi sparkar på när vi känner för det.”

I samma ögonblick som tåget närmar sig perrongen tar killen tag i mina armar, knuffar mig fram till kanten och håller min kropp halvvägs ut över spåret. Sekunden innan tåget skulle ha krossat mitt huvud drar han mig tillbaka och knuffar in mig i en pelare på perrongen.

Till min oerhörda förvåning är det första känslan som rusar genom min tacksamhet. Tacksam för att han räddade mitt liv. Han är inte helt igenom ond. Det finns hopp för honom. Blir det jag som ska rädda honom? Ögonblicket efter försvinner känslan av tacksamhet som dagg i solen och rädslan invaderar krop och själ.

Hur ska detta sluta?

Kommer jag någonsin att se mina älskade igen?

Ska mitt liv ta slut på en skitig T-baneperrong denna höstkväll?

Smärtan är outhärdlig när han sparkar mig i skrevet med sina boots, som tydligen har något slags metallinfattning i tåspetsarna.

”Så du åtminstone inte ynglar av dig, ditt jävelskap”, vrålar han.

Hatet lyser ur hans ögon och formar en gloria kring hans hjässa.

Den onda ängeln? Den straffade guden?

När dörrarna äntligen går upp knuffar han mig in i vagnen, vänder ryggen till och går därifrån. Han går med lugna steg från platsen där han nyss förändrat och förstört ett människoliv.

Puslen i normalläge

Oberörd.

Som en zombie.

Ett tillstånd av absolut apati.

Jag känner inget.

Jag ser inget.

Jag hör inget.

När dörrarna slår igen är det ridåfall för ett avslutat kapitel av mitt liv.

”Tänk på avståndet mellan vagn och plattform när du stiger av”, varnar en mekanisk och opersonlig röst innan tåget stannar vid nästa station. Det är inte avståndet mellan vagn och plattform som är farligt, tänker jag ilsket. Det är inte de döda tingen som vill dig illa. Det är inte de döda tingen som vill ta död på dig. Det är människor som är ondskan.

Det slog mig (bokstavligen) att när jag såg mig själv i förhållande till världen har jag inte tänkt på mig själv som annorlunda, som avvikande. Jag har aldrig tidigare känt som nu. Känslan av ofrivilligt utanförskap.

Mina förebilder och ideal har varit anpassade till mitt hemland.

Jag har aldrig identifierat mig med andra araber.

Jag konstaterar att det finns en diskrepans mellan min självbild och omvärldens bild av mig, ett utrymme där frågor av stor betydelse väntar på svar. Ett rum som, precis som universum, hela tiden växer sig större. Oändligt. Perspektiv förskjuts och försvinner.

Jag är på väg någonstans.

Jag har inte tid att stanna till och tänka efter.

Jag jagar nyastjärnbilder.

Åker rymdraket utan säkerhetsbälte.

Det är säkrast så.

Abdel-Qader Yassine

Ur arkivet

view_module reorder

Bjuden till hyresgästen

Tänk. Kul. Jag är bjuden på, men jag vet inte om det är kaffe, träff, eller inspektion. Hyresgästen i mitt gamla kontorsutrymme från fornstora dagar i Borgå, är ett farligt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 04 oktober, 2012

 Meg Rosoff, Årets ALMA-pristagare. Foto Belinda Graham

Den symboliskt viktiga fantasyn och ungdomsböcker som spränger gränser

Fantasy har gått från att vara "eskapism" som etablissemanget ser lite snett på, till att vara viktiga böcker, kritikerrosade böcker, prisvinnande böcker ... samtidigt som böckerna älskas av publiken mer än ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 29 september, 2016

Stefan Whilde

Den lekande människan!

Ett gott skratt förlänger livet. Det talesättet har vi hört sedan barnsben. Men är det sant bara för att någon en gång sa det och för att det är gammalt?

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 december, 2016

Veckan från hyllan. Vecka 15-2013

S-kongressen har börjat. Nu kan alla ledarskribenter som har klagat på avsaknaden på borgerlig politik äntligen andas ut. Alliansens partier må vara visionslösa och initiativlösa, det spelar ingen roll, deras ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 06 april, 2013

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2009

Albert Engström i Lönneberga socken, Kalmar län. Bild Public Domain Wikipedia

Ett stelt folk – om ett par Albert Engströms teckningar

I de lumpbodar och loppmarknader som jag råkar besöka dyker ibland de märkligaste ting upp, nu senast en bok i vackert grönt klotband, utgiven 1907 av E. Lundquists bokförlag i ...

Av: Ivo Holmqvist | Konstens porträtt | 24 mars, 2016

Detta ville jag säga

. .. en dikt av Gilda Melodia

Av: Gilda Melodia | Utopiska geografier | 20 juli, 2017

Lemminkäinens moder Mor, shaman och vishetslärare

Nu går man på finskt håll till sina rötter och fördjupar sig i nationaleposet Kalevala. Det omfattande verket Kalevala ja laulettu runo handlar om hur den folkdiktning som Kalevala bygger ...

Av: Nina Michael | Essäer | 09 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.