Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Trots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor ...

Av: Antoon Geels | 25 mars, 2011
Essäer

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | 01 februari, 2012
Essäer om konst

Med försonande och förlåtande ögon

  Ingmar Bergman. Fotograf: Bengt Wanselius Med försonande och förlåtande ögon Tidningen Kulturen hedrar den beundransvärde filmaren, författaren och dramatikern Ingmar Bergman. Denna vecka porträtterar Crister Enander honom som författare. Nästa vecka presenterar ...

Av: Crister Enander | 07 augusti, 2007
Essäer om film

Det förlorade paradiset Om Marcel Prousts incestuösa madeleinekakor

Insvept i klädbylten sittande i sin mentala krypta i den korkvadderade sängkammaren arbetar den sjuke Marcel Proust nätterna igenom med sitt mästerverk. Sönderhostad av en tuberkulös hosta, drogad av tunga ...

Av: Benny Holmberg | 26 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Pierre Gilly

Kapitalism, kompromisser och kaktusar




Nuförtiden lever jag med tre små kaktusar. Det är de första växter jag haft på tjugofem år. De står framför datorn vid fönstret med sina taggar och sköter sig mest själva. Kaktusar är växtvärldens punkare. Det finns visserligen bättre kandidater för den titeln. Jätteknölkallan som luktar som ett ruttet djur till exempel. Men kaktusar är en kompromiss jag kan leva med.  
Min frihet är dock bara möjlig eftersom få vill eller kan göra samma sak. Så fort folk börjar gå mot utgången kommer den att förvandlas till en avgrund. Det är inte bara bostadsbullan som kommer att brista då. Sanna värden kan bara skapas genom arbete så om allt för många människor ändå lyckades byta sina spekulationsvinster mot mindre arbetstid skulle prisökningar förmodligen snabbt äta upp mycket av den nya friheten. Å andra sidan kan man undra hur ett samhälle där det mesta av bankernas vinster i stället tillföll medelklassen skulle utvecklas.

Så försöker jag i alla fall att rättfärdiga mig. För det var min mäklare som ville att jag skulle skaffa lite växter så att lägenheten såg mer inbodd och levande ut. I verkligheten är kaktusarna snare ett kvitto på att jag är anpasslig. Men det hade kanske varit falskare att köpa in tolv rosor till visningen. 

Jag har en kompis som brukar säga att jag står till vänster om Mahatma Gandhi. Med det menar han väll bara att jag inte är överdrivet intresserad av materiella ting, och gärna skulle vilja ha ett mindre kapitalistiskt samhälle. Jag skulle gärna leva utan en bank men det är för komplicerat. Jag misstänker att även Gandhi hade en bank. Bästa sättet att inte behöva bry sig om pengar är att ha så mycket att man inte behöver gå till något arbete. Så det finns på sätt och vis en skog av kaktusar i mitt liv. 

De värden som bostadsbubblan skapat är i hög grad imaginära. Värdet på min lägenhet har tredubblats (efter skatt) på sex år men den hör fortfarande till de billigaste lägenheterna i Linköping. Bankerna kan dela ut sina enorma vinster till sina ägare för de flesta svenskar är värdeökningen på bostäder pengar man inte kan komma åt. Folk kan ju sällan flytta från den ort där de har sitt jobb eller sin familj.  

Varenda krona jag lade in i min lägenhet har kommit från spekulation. Jag har aldrig behövt låna och jobba bara för att betala amorteringar. Men det är just det som är den tragiska verkligheten för de flesta som köper bostäder.  Om jag kunde betala in vinsten från försäljningen av min lägenhet som förskott på månadsavgiften i min nya bostadsrättsförening i Tranås skulle jag och mina kaktusar bo avgiftsfritt fram till år 2060.  Så skulle föreningen också slippa att betala ränta till banker. Men även om jag bara har spekulationsvinsterna liggande i en banankartong så gör de det möjligt att lämna ekorrhjulet. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Min frihet är dock bara möjlig eftersom få vill eller kan göra samma sak. Så fort folk börjar gå mot utgången kommer den att förvandlas till en avgrund. Det är inte bara bostadsbullan som kommer att brista då. Sanna värden kan bara skapas genom arbete så om allt för många människor ändå lyckades byta sina spekulationsvinster mot mindre arbetstid skulle prisökningar förmodligen snabbt äta upp mycket av den nya friheten.  Å andra sidan kan man undra hur ett samhälle där det mesta av bankernas vinster i stället tillföll medelklassen skulle utvecklas. 

 

 

 

Pierre Gilly

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ”

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ” Varje enkrona i vårt land gör reklam för Nisti Stêrks hyllade revy För Sverige i tiden som åter spelas i Stockholm. På Maxim bjuder hon ...

Av: Agneta Tröjer | Filmens porträtt | 09 oktober, 2007

"Att skriva är att verka..." En palestinsk intellektuell som försökt ta sitt ansvar

Jag visste inte att han nyligen hämtat sig efter hjärninfarkt och lungcancer-operation. Sedan den där julidagen har jag hunnit möta Abdel-Qader Yassine några gånger. Och när jag väl kommit över ...

Av: Pia Brimstedt | Övriga porträtt | 06 oktober, 2013

Slutet i Blå Tornet

I juni 1911 kom August Strindberg fram till att hans dödsår borde vara 1912. Den slutsatsen drog han genom att kombinera årtal ur sitt liv. I ett brev till den ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2012

Ungdomlig revolt i bildningsromanen

Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe Goethe på landet i Italien. Johann Heinrich Wilhelm Tischbein, 1786 Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 07 april, 2008

Frances Hodgson Burnett

Du kan aldrig finna samma trädgård två gånger

Trädgården. Drömmen om den egna täppan. Paradiset på jorden. Edens lustgård eller Candides lustfyllda odlande i Voltaires upplysningsroman. Har du en boksamling och en trädgård så har du allt!

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 juli, 2017

Hämta andan och anden i Wien

Wienarna hämtar andan på söndagarna. Efter en veckas hård stress är det en utmärkt idé. På Heldenplatz möts lokalbefolkningen och turisterna som med kameror på magen eller mobiltelefoner i händerna ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 29 oktober, 2013

Jag drömde om Cornell…igen

Egentligen är det en ganska osannolik historia. En tjugosjuårig försäljare av designade textilier råkar av en slump få syn på en collageroman av Max Ernst, La Femme 100 têtes, blir ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 16 januari, 2017

Ben Jonson Senaste statsmannaropet

Britten Ben Jonson (1572-1637) skrev satirer och komedier, som länge gjorde honom minst lika uppskattad som Shakespeare. En av dem uppfördes av Shakespeares trupp. Jonson formulerade sig någon gång ganska snålt ...

Av: Ben Jonson | Utopiska geografier | 29 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.