Teskedsgumman - en stor liten succé fyller 40 år!

”Inget kan skada mig när jag är en sagofigur”, säger Teskedsgumman glatt när tre barn skickar ut henne genom fönstret på åttonde våningen i ett leksaksflygplan. Det kanske är därför ...

Av: Belinda Graham | 19 oktober, 2013
Kulturreportage

Mayakalendern - Jag är ett annat Du

Det går rykten om en kalender som förutspår Jordens undergång - eller förvandling till en högre utvecklings nivå. Detta borde ske år 2012. Ryktena sprider sig runt om på jorden ...

Av: Gunilla Nordlund | 31 december, 2009
Essäer om religionen

Poesi, poeter och psykoanalys

Långt innan jag blev psykoanalytiker skrev jag poesi. Min första dikt finns bevarad och den börjar: Jag sitter i en mörk liten vrå… Då var jag nio år. 1971 debuterade ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | 11 januari, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Att finna skönheten i vardagens oljud

Johanna Rosenqvist skapar musik som trotsar till och med industrimusikens numer rätt förutsägbara mallar. Med avstamp i en futuristisk anda konstruerar hon bombastiska verk som baseras på inspelningar av vardagsljud ...

Av: Carl Abrahamsson | 07 januari, 2011
Musikens porträtt

Bruno Franzon

Ni måste lära er ord!



Hur ska man skriva för att alla läsare ska bli nöjda? Det går inte, det kan vi glömma.
Tydlighet är viktigt. Jag har sett skräckexempel på akademisk svenska i kurslitteratur. En hejdlös rotvälska där det dunkelt sagda också kan misstänkas vara dunkelt tänkt för att referera till Esaias Tegnérs klassiska dikt. 
Alla får tycka vad de vill men en sann fri skribent får aldrig någonsin kompromissa med sitt språk. Hur avkapad skulle inte litteraturen och poesin bli om stilistiska språkliga förnyare som till exempel Stina Stoor och Marcel Proust skulle ha tvingats ändra sitt språk för att vara ”vanliga läsare” till lags? Om inte den undersökande journalistiken också hade sina goda stilister - hur hade det då blivit? Jo, det hade det blivit lika skralt som ett äktenskap utan kyssar!

Lars Forsell har egentligen redan sagt allt mycket tydligt i en annan dikt där slutraderna lyder: ”Snickaren har en låda med fackord/Muraren sina/och den som ska styra en stat/kan väl inte bara gasta i stormen: Dom där sitter fel! Reva dom där!/ Jag måste använda ord/när jag talar till er/Ni måste lära er ord.

Mitt motto är att uttrycka mig så som Karlfeldt skriver: ”Och han talar med bönder på böndernas sätt/ men med lärde män på latin.” Hur jag uttrycker mig beror på målgruppen. Språket blir olika beroende på om en skriver för barn eller vuxna eller för personer med lässvårigheter.

Alla får tycka vad de vill men en sann fri skribent får aldrig någonsin kompromissa med sitt språk. Hur avkapad skulle inte litteraturen och poesin bli om stilistiska språkliga förnyare som till exempel Stina Stoor och Marcel Proust skulle ha tvingats ändra sitt språk för att vara ”vanliga läsare” till lags? Om inte den undersökande journalistiken också hade sina goda stilister - hur hade det då blivit? Jo, det hade det blivit lika skralt som ett äktenskap utan kyssar!

På Facebook formulerar jag mig oftast vardagsenkelt. För där handlar det om direkt kommunikation. Men om det rör sig om ett litterärt arbete, något som ska offentliggöras, försöker jag välja orden exakt på guldvåg. Varje ord är noga utvalt. Som de levande heligheter de för varje ordhantverkare med självrespekt bör vara. Riktiga ord är ekon av det första Ordet. Doftrika blommor plockade på ängen ställda i en vas med friskt vatten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I denna tid när nättrollens kommentatorsfält fylls med hat och stilistisk torftighet så behövs mer än någonsin stil, form och språkmedvetenhet. Värderingen att vi inte behöver språk och att det som är komplext ska förenklas är en lumpen härskarteknik som både stortrumpar och småtrumpar gärna använder sig av för sina primitiva syften.

Bruno Franzon

Ur arkivet

view_module reorder

Emmakrönika XXX!. Slutna Rum

I ett enbart slutet rum förekom anmärkningsvärt jag förutan nämnvärda tankar snarare än desperation aldrig om varse panik, hamnat där, ett tomt innehållslöst kalt till asketiskt vanvett tömt eller av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 19 november, 2009

Anarkismens brand har släckts, kompromisserna har blivit för många

Med anledning av att Kjell Espmark fyller åttio år - den 18 februari - publicerar vi denna intervju, gjord för en del år sedan i ett somrigt Gamla Stan. Dagen är ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 19 februari, 2010

Sell all you have, and give it to the kittens

Om katter, Current 93, och londonsk esoterism

To acquire the karma of a cat Någon gång under 80-talets andra hälft befann sig David Tibet på taket till sångerskan Rose McDowalls hus i Muswell Hill i London. McDowall ingick ...

Av: Johan Nilsson | Essäer om musik | 20 februari, 2012

ÅM Hellman. Förgätmigej

ÅM Hellman är skribent och litteraturkritiker. Hon är bosatt i Kristianstad och medlem i SkAlla. Novellen Förgätmigej var en del av hennes examensarbete från Författarskolan i Lund 2011.   Förgätmigej   Efteråt tycktes det ...

Av: ÅM Hellman | Utopiska geografier | 23 januari, 2012

Hildegard von Bingen ─ Rhenlandets Sibylla

Under medeltiden levde ett stort antal märkliga kvinnor som i dikt eller drama i uppenbarelser eller brev framför sin kärlek till Gud och sina medmänniskor. De talar om sin förundran ...

Av: Lena Månsson | Övriga porträtt | 26 oktober, 2009

Alfred Kubin - Die andere Seite, Verlagseinband der Erstausgabe von 1909

Om Alfred Kubins båda sidor

Konstnären Alfred Kubin är kanske lite bortglömd idag, men på sin tid var han i allra högsta grad förankrad i sin kulturella omgivning. Ivo Holmqvist porträtterar både konstnären och författarens ...

Av: Ivo Holmqvist | Konstens porträtt | 27 december, 2016

Collografi gör gott för själen

Kärt barn har många namn. Jag får en känsla av att det ter sig så för konstnärerna som uttrycker sig genom collografi – eller collagrafi, alternativt limtryck, som denna tryck- ...

Av: Marit Jonsson, Formom | Essäer om konst | 16 februari, 2012

Jean Borlin

Dansaren och döden

”Sorgligast av historier” heter Ann-Mari Windes svenska version av Ford Madox Fords ”The Good Soldier”, efter romanens inledningsord ”This is the saddest story I have ever heard”. Det är kanske ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 04 Maj, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.