Hur mår din själ?

"Hur mår du?" säger jag och ler lite låtsascoolt. Men så - helt plötsligt, exakt när jag ska få mitt svar, står allt still: det är som om tiden stannar ...

Av: Sara Shams | 05 mars, 2009
Gästkrönikör

C'est la vie!

Vår granne, vi kan kalla henne Ewa, huvudsakligen för att hon hette så, levde fram till sin 12-årsålder hos en familj som slog och skändade henne från morgon till kväll ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2013
Gästkrönikör

Slå i glasen och låt oss lustiga vara

Jag har haft mina uppgörelser med julen. Jag har barrikaderat mig, dragit ur telefonjacket, hyrt en stuga i ödemarken, sjukskrivit mig efter att frivilligt smittat ner mig med vinterkräksjuka. Jag har ...

Av: Stefan Whilde | 06 december, 2011
Stefan Whilde

Gunnar Lundin

Prosadikter av Gunnar Lundin

Gunnar Lundin är tillbaka med en skönlitterär text

Av: Gunnar Lundin | 17 maj, 2017
Utopiska geografier

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln



Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot. 
Idioten sneglar mot dörren men inser att spindeln står mellan honom och hans enda flyktväg. Fönstret i badrummet är för litet för att fly ut från och sex våningar upp i luften. ”Då återstår bara döden” viskar idioten utan att röra sig ”för dig”. Blixtsnabbt rycker idioten den tvålflaska med pump som står i bidén till höger om honom och slår med överdriven kraft dess botten mot spindeln på golvet.

Idioten vaknar av att starkt ljus forcerar hans inre och tvingar intern skugga ut i det externas kalla ljus. En naken fot sätter ett första trevande avtryck på den plastmatta i stenimitation som utgör sovrumsgolv. Idioten är trött och ovetande om den St Göransson och draken upplevelse som väntar bortom slottsmuren.

Skulle han veta skulle han artigt men resignerat tackat nej till upplevelsen och åkt till jobbet i morgonrock. Men nu vet han inte och tar av sig morgonrocken för att göra morgontoalett och ta en dusch.

Idioten sitter på toaletten när han upptäcker den. På badrummets blåa plastgolv sitter en gigantisk spindel. Årets första, den kalla vintern är förskonande men vad som göms i snö. Där sitter den i alla fall och är vulgärt stor och av en design som idioten inte sett förut. En lågt liggande kropp, likt en bil designad för lantlig ras, långa ben och på ryggen är spindeln vit. Varför är den vit på ryggen? Undrar idioten där han sitter förstenad av skräck.

Antingen är spindelns design sådan att den har ett vitt stråk på ryggen för att locka till sig sitt byte, idioten ryser tyst, eller så har kräket vistats under badkaret och blivit smutsig i norra Europas mest oskrubbade utrymme. Eller så har den jäveln krigsmålat sig själv för att gå i direktpolemik med idioten. I helvete heller.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Idioten sneglar mot dörren men inser att spindeln står mellan honom och hans enda flyktväg. Fönstret i badrummet är för litet för att fly ut från och sex våningar upp i luften. ”Då återstår bara döden” viskar idioten utan att röra sig ”för dig”. Blixtsnabbt rycker idioten den tvålflaska med pump som står i bidén till höger om honom och slår med överdriven kraft dess botten mot spindeln på golvet.

Tvålflaskans botten är konkav och om f är konkav i ett intervall (x, y) så träffar idioten hela spindeln med flaskbotten men bara halva spindeln mosas. Idioten ser alltså hur halva spindeln förvandlas till tzatsiki medan den andra halvan fortsätter sprattla. Spindelns ben sprattlar i några sekunder för att sedan bli stilla. Spindeln är död. Idiotens händer skakar. Han släpper mordvapnet på golvet och blir stående. Idioten kastas återigen ur sin barndom in i vuxenlivet och likt Raskolnikov duschar han med sänkt huvud fylld av kval och rädsla för den nya värld där ingen vet vilka monster som bor under badkaret. Det varma vattnet får honom att samla sig. Han måste vara stark nu. Något försenad stoppar han sedan sin lunchlåda i en BR-påse som den jävla clown han är och åker till jobbet.

 

http://www.korphult.se/galleri/

 

Magnus Göransson

Ur arkivet

view_module reorder

Vita Frun och andra gengångare

Varje europeisk adelsfamilj med anseende verkar ha sitt eget slottsspöke. Överallt på slotten bultas, knackas och hånskrattas det. De äldsta spökhistorierna härstammar från 1100-talet, men tron på gengångare hade sin ...

Av: Lilian O. Montmar | Allmänna reportage | 21 maj, 2009

Andrzej Wajda 1974

Några ord om Andrzej Wajdas konst med lång hållbarhet

Den 9 oktober 2016 dog Andrzej Wajda nittio år ung och han var aktivt skapande in i det sista. Förutom allt konstnärligt och politiskt och organisatoriskt och utbildningsmässigt annat, regisserade ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 oktober, 2016

Porrslinsblomman

Av min okända och förvackra porrslinsblomma. De toaornas fler tvenne antal på det. Vuxit innan i en lavoar vara, ser man brunt envist kvar det lavoariska havets tidvattensbevis. Dessa varit ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 21 oktober, 2010

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Från penselhår till pixelporr – en essä om pornografi i konsten

Hur många unga pojkar slet inte ut sin joystick på 80-talet i dunkla pojkrum framför en flimrande TV-skärm? Det var inte bara plattformsspel och shoot-em-up spel som visades på skärmarna ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2012

Grattis Sverige

När medicine doktor Naděžda Kavalírová dog 93 år gammal i början av 2017, förlorade Förbundet av politiska fångar i Tjeckien (Konfederace politických vězňů České republiky) och Institutet för studier av totalitära regimer (Ústav pro studium ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 11 februari, 2017

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Omöjliga intervjuer. Bertil Falk intervjuar Aurora Ljungstedt

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Bertil Falk | Litteraturens porträtt | 11 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.