Från tablåspel till kyrkodrama

Följande är en genomgång av Olov Hartmans dramatiska arbeten. Det ger en bild av en ovanlig litterär utveckling och av det moderna, kyrkospelets framväxt. Den kritiska udden i granskningen förstör ...

Av: Bertil Falk | 28 oktober, 2009
Essäer om religionen

Nu är det vackert vid sjöarna

 Jag önskar att jag kunde sätta mig ner här i rummet och bara  med öppen hand föra in snöovädret som tätnar utanför  fönstret så att dikten som ligger framför mig försvinner  som en ...

Av: Kristian Lundberg | 28 december, 2010
Utopiska geografier

Staty av Søren Kierkegaard av Louis Hasselriis Arne List CC BY SA 3.0

Sören Kierkegaards liv och verk

Existentialismen har naturligtvis funnits så länge som människan existerat. Ändå har Sokrates kallats för den förste existentialisten, Sören Kierkegaard grundlagt dess moderna version och Sartre givet den sitt namn (Exempelvis ...

Av: Carsten Palmer Schale | 09 september, 2017
Agora - filosofiska essäer

Alice Petrén

Frankrike och Algeriet – oupplösliga band och olösliga konflikter

Elisabeth Tegelberg om Alice Petréns nya bok om relationerna mellan Frankrike och Algeriet

Av: Elisabeth Tegelberg | 11 juli, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Vad är ett Riksmuseum mot Yttrandefrihet?



Den svenska frimärksutgivningen 2016 är fylld med diverse försumbarheter. Det enda jubileumsfrimärket är tillägnat 100-årsminnet av Naturhistoriska riksmuséet, men det allt överskuggande jubiléet som borde ha firats med frimärken är naturligtvis 1766 års Tryckfrihetsförordning med den helt fantastiska, inbyggda Offentlighetsprincipen.
Ett oerhört 250-årsjubileum!!!




»En var har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter, och frihet att söka mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser!"
Oerhört! Just det!

Det är som om vi slöa svenskar inte inser vilken fantastisk reform det handlar om. Den kom till för 250 år sedan, men frågan är om den kunde ha tillkommit i år, så mycket före sin tid var den.

Förordningen innebar inte bara tryckfrihet utan också tillgång till offentliga handlingar, ett helt otroligt fenomen. Av alla kosntitutionella reformer har ingen varit viktigare än 1766 års tryckfrihetsförordning.

Varför det nu då?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jo, helt enkelt därför att yttrandefrihet med vidhängande offentlighetsprinci är förutsättningen för en fungerande demokrati. Rösträtt utan uttrycksfrihet existerar på många håll i dagens värld och det finns icke så få exempel på hur illa sådana system fungerar. Det handlar om skenbara demokratier.

Hur borde då en serie minnesmärken ha sett ut i år?

De som borde pryda var sitt frimärke är förkämpar som Anders Nordencrantz (1697-1772), Peter Forsskål (1732-1763) och framför allt finländaren Anders Chydenius (1729-1803). För att riktigt understryka vikten av yttrandefrihet bör också Britt Wadner (1915-1987), som blev en politisk yttrandefrihetsfånge i socialdemokraternas och centerparties Sverige, och Jack Kotschack (1915-1988) få var sitt märke i serien.

Socialdemokraterna och Centerpartiet kriminaliserade nämligen Britt Wadners Radio Syd och Jack Kotschacks Radio Nord. När radiostationernas verksamhet kriminaliserades fortsatte Britt Wadner ändå att sända, ställdes inför rätta, dömdes och avtjänade tre månader i Hinseberga kvinnofängelse. Det var inte direkt en Moskva-rättegång, men i princip handlade det om samma andas barn. Britt Wadner var en politiskt yttrandefrihetsfånge i socialdemokraternas och centerpartisternas Sverige.

Detta skedde faktiskt så pass sent som 1962.

Kriminaliseringen stod i direkt strid med ordalydelsen i 1948 års FN-deklaration om de mänskliga rättigheterna. FN-deklarationens ordalydelse är knivskarp, men politrukerna i Sverige har inte kunnat läsa innantill.

Läs själv artikel 19 i FN deklarationen:

»En var har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter, och frihet att söka mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser!"

Kan det sägas tydligare?

Det blev den tekniska utvecklingen, inte politrukernas omtanke om demokrati och
yttrandefrihet, som slog sönder den skadliga monopolsituationen inom etermedia.

Bertil Falk

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Postmoderna perversioner: Guillaume Faye läser Heidegger

Den andliga fronten som under 1900-talet kämpade mot den moderna teknokratins destruktiva metoder existerar inte längre sedan något årtionde tillbaka.I svetsfogen mellan "usura" och en globalism som är totalitarismens verkliga ...

Av: Guido Zeccola | Essäer | 27 juli, 2010

Veckan från hyllan, Vecka 11, 2012

Det har varit presidentval i Finland. Sauli Niinistö vann. Han är konservativ, men i Finland som på många andra håll i världen vill inte de konservativa kalla sig för konservativa ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 10 mars, 2012

Ahimsa: Ickevåld

I dagens värld länkas vi till andra på många sätt. Det globala sammanvävs med det lokala. Lycka är inte bara ett individuellt behov utan också ett kollektivt fenomen; min lycka ...

Av: Lena Månsson | Reportage om politik & samhälle | 08 december, 2010

Sväva i en rymd

Sväva i en rymd inuti och födas i kvinnokamp. Känna blodsmak naken

Av: Tor Lundmark | Utopiska geografier | 30 oktober, 2007

Mary Wollstonecraft – med pennan som revolutionär kraft

Mary Wollstonecraft. Många miljoner människor har dött och glömts under de hundratrettio år som gått sedan hon begravdes. Men när vi läser hennes brev och lyssnar till hennes argument [...] ...

Av: Johanna Andersson | Essäer om litteratur & böcker | 08 december, 2008

Den kinesiska vägen till en konstnärlig kampfilm. Intervju med producenten Rui Li

Vid första ögonkastet verkar ”The Sword Identity” vara en ”vanlig” kinesisk kampkonstfilm, men i själva verket är den en högst poetisk kärlekshistoria. Filmen utspelar sig under tiden för Mingdynastin, en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 december, 2011

Thomas Bernhard. Om geniet och fallet eller de sammanväxta i en verklighetens fiktion…

"What matters is whether we want to lie or to tell the truth and write the truth, even though it never can be the truth and never is the truth” (T ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 03 oktober, 2013

Självporträtt . Olja 1933

Bilden bortom tingen. Kasimir Malevitj och konstens vägval

”Det tycks mig som om Rafaels, Rubens, Rembrandts med fleras måleri för kritiken och för samhället inte har blivit något annat än en konkretion av otaliga ’ting’, som gör det ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 30 november, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.