Den Gåtfulle

Om inte krig funnits, skulle vi då förstå innebörden av fred? Är hälsa något vi kan uppskatta utan att ha varit sjuka? Filosofen Herakleitos levde i Efesos mot slutet av 500-talet ...

Av: Stefan Whilde | 02 april, 2012
Stefan Whilde

Sydafrikanska författare skriver för liten publik

Böcker forsar ut ur den sydafrikanska litteraturfloden. Trots det är de inhemska läsarna relativt få och utlandslanseringarna sällsynta. Genom webbsidor, tidskrifter och bokklubbar tar entusiaster initiativ för att sprida ordet. Siphiwo ...

Av: Gustav Broms | 01 september, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Filosofi og kultur

Den allmenne kulturen og tiden I vår tid er det meste av slikt som har å gjøre med den allmenne kulturen i en svært alvorlig krise; de sosialdemokratiske vyer om kultur ...

Av: Thor Olav Olsen | 09 Maj, 2010
Agora - filosofiska essäer

The Neapolitan Cult of the Dead

When I first learned about the Neapolitan cult of the dead, I couldn’t help but be fascinated by it. Also called the cult of the skull or bone cult, it ...

Av: Lucian | 02 februari, 2013
Kulturreportage

Vad är ett Riksmuseum mot Yttrandefrihet?



Den svenska frimärksutgivningen 2016 är fylld med diverse försumbarheter. Det enda jubileumsfrimärket är tillägnat 100-årsminnet av Naturhistoriska riksmuséet, men det allt överskuggande jubiléet som borde ha firats med frimärken är naturligtvis 1766 års Tryckfrihetsförordning med den helt fantastiska, inbyggda Offentlighetsprincipen.
Ett oerhört 250-årsjubileum!!!




»En var har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter, och frihet att söka mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser!"
Oerhört! Just det!

Det är som om vi slöa svenskar inte inser vilken fantastisk reform det handlar om. Den kom till för 250 år sedan, men frågan är om den kunde ha tillkommit i år, så mycket före sin tid var den.

Förordningen innebar inte bara tryckfrihet utan också tillgång till offentliga handlingar, ett helt otroligt fenomen. Av alla kosntitutionella reformer har ingen varit viktigare än 1766 års tryckfrihetsförordning.

Varför det nu då?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jo, helt enkelt därför att yttrandefrihet med vidhängande offentlighetsprinci är förutsättningen för en fungerande demokrati. Rösträtt utan uttrycksfrihet existerar på många håll i dagens värld och det finns icke så få exempel på hur illa sådana system fungerar. Det handlar om skenbara demokratier.

Hur borde då en serie minnesmärken ha sett ut i år?

De som borde pryda var sitt frimärke är förkämpar som Anders Nordencrantz (1697-1772), Peter Forsskål (1732-1763) och framför allt finländaren Anders Chydenius (1729-1803). För att riktigt understryka vikten av yttrandefrihet bör också Britt Wadner (1915-1987), som blev en politisk yttrandefrihetsfånge i socialdemokraternas och centerparties Sverige, och Jack Kotschack (1915-1988) få var sitt märke i serien.

Socialdemokraterna och Centerpartiet kriminaliserade nämligen Britt Wadners Radio Syd och Jack Kotschacks Radio Nord. När radiostationernas verksamhet kriminaliserades fortsatte Britt Wadner ändå att sända, ställdes inför rätta, dömdes och avtjänade tre månader i Hinseberga kvinnofängelse. Det var inte direkt en Moskva-rättegång, men i princip handlade det om samma andas barn. Britt Wadner var en politiskt yttrandefrihetsfånge i socialdemokraternas och centerpartisternas Sverige.

Detta skedde faktiskt så pass sent som 1962.

Kriminaliseringen stod i direkt strid med ordalydelsen i 1948 års FN-deklaration om de mänskliga rättigheterna. FN-deklarationens ordalydelse är knivskarp, men politrukerna i Sverige har inte kunnat läsa innantill.

Läs själv artikel 19 i FN deklarationen:

»En var har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter, och frihet att söka mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser!"

Kan det sägas tydligare?

Det blev den tekniska utvecklingen, inte politrukernas omtanke om demokrati och
yttrandefrihet, som slog sönder den skadliga monopolsituationen inom etermedia.

Bertil Falk

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Hänt i skvättet 9

                             

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 25 november, 2013

 Niels W. Gade. Originalfotot tillhörigt Oslo Stadsmuseum

Niels W. Gade Ett tonsättaröde och kulturhistoriens nyckfullhet

Vi tycks utgå från att de konstnärer – bildkonstnärer, tonsättare, diktare, dramatiker m.m. - som har sina namn inskrivna i historien har nått denna status på grund av sina extraordinära ...

Av: Thomas Notini | Musikens porträtt | 12 februari, 2017

Tanker om moral og etikk, livssyn og likeverd

Moralen og det moralske  For å komme under vær med begrep som  moral og etikk, er det praktisk formålstjenelig å foreta en grenseoppgang mellom disse begrep og det begrepene er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 juli, 2009

Om att läsa för mycket eller Kärlekens idealitet: Flaubert och Faulkner

Vare sig man anser Cervantes’ Don Quijote (1605 och 1615) eller Samuel Richardsons Pamela, or Virtue Rewarded (1740) vara den första romanen, kan man hur som helst säga att läsningens ...

Av: Carl Magnus Juliusson | Essäer om litteratur & böcker | 14 augusti, 2012

Det skandalösa korset

"Tror ni han kommer?" Jerusalem kokar av förväntningar. Tiotusentals pilgrimer fyller staden. Rykten går om en märklig profet. En kraftfull predikant, en mirakelman och undergörare, vän till de små och svaga ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om religionen | 07 april, 2012

Hegel, Chesterton eller surrealismens oneirism

Vortex. Bild: Guido Zeccola Kunde G.K. Chesterton (1874-1936) sin Friedrich Hegel? Hur skulle han annars ha kunnat strukturera en roman på basis av en vanlig, men som det påstås av ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 10 december, 2008

Absaloms vecka

En riksdagsledamot från Rasist-opportunistiska partiet har hoppat av och blivit politisk vild. Nu kan man i och för sig tycka att både han och hans partikamrater har alltid varit det. Annars ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 oktober, 2011

The truth is not yet to be revealed

Det finns människor som berör mer andra. Människor som tatuerar in sig i ens minne. Och det fantastiska är att man kan möta de människorna var som helst, när som ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 03 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.