Först på engelska var Novellmästarna

I en artikel i Washington Post (8 augusti) berättas om en antologi med noveller av svenska deckarförfattare som ska publiceras i USA. Redaktör för antologin, som innehåller en novell av ...

Av: Bertil Falk | 14 augusti, 2013
Gästkrönikör

Eva Hanson. Kvällspromenaden

Eva Hanson bor på landet strax utanför Göteborg. Hon skriver krönikor, noveller och lyrik Senast aktuell: i Föreningen Arbetarskrivarnas antologi Landet som sprängdes Personlig kuriosa: avskyr vintern men älskar katter           Kvällspromenaden     Och jag tänkte ...

Av: Eva Hanson | 27 januari, 2014
Utopiska geografier

Ett femte tillägg

Ett femte tillägg - litteraturhistorien skrivs av tigande poeter i den offentliga debatten;litteraturhistorien skrivs även av dem som skriver på tillgängliga bloggarCoyote, Dobro måne Man kan välja att åberopa det. Man ...

Av: Boel Schenlær | 28 maj, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Europa ett asiatiskt randområde?

Geografiskt är Europa ett asiatiskt randområde, en kontinent präglad av starka spänningar mellan bysantinskt och över södra delen av detta euro-asiatiska flarn och att den hellenistiska Medelhavskulturen råder i sydost. Kristendomens och ...

Av: Bo I Cavefors | 01 oktober, 2014
Essäer om religionen

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé



I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening. Men vad svarade man, då?
Jag refererar dessa svar högst kortfattat, nerbantade och något redigerade.

Jag skulle vilja träffa Ulrich i Musils mästerverk "Mannen utan egenskaper" för att förhöra mig om hur han egentligen känner sig. Jag skulle vilja träffa Gregor Samsa i Kafkas "Förvandlingen" för att få bjuda honom på en droppe sprit. Jag skulle vilja träffa Hans Castorp i Thomas Manns "Bergtagen" för att diskutera livet i största allmänhet. Jag skulle vilja träffa journalisten Barbro Magnus i Elin Wägners roman "Pennskaftet" för att diskutera feminismen.

Annons:

HOLGER AHLENIUS: Den diktade gestalt som jag just nu helst skulle träffa är bestämt Hjalmar Söderbergs Gertrud. Så sköna, så varma och helgjutna kvinnor träffar man gunås sällan i verkligheten. Och så vidare.

WENER ASPENSTRÖM: Vid närmare eftertanke finner jag, att jag inte skulle vilja träffa någon diktad figur, den sortens drömuppfyllelse skulle leda till alldeles meningslösa komplikationer eller en meningslös besvikelse. "Var du sån?" "Tack, detsamma!".

JOHANNES EDFELT: Att namnge de diktade gestalter man skulle vilja träffa skulle väl bli detsamma som att låta en god del av världslitteraturens människor passera revy....

GUNNAR EKELÖF: Efter att vänt ut och in på mitt minne tror jag att jag helst av alla diktade gestalter skulle vilja träffa Humpty Dumpty. Dels tycker jag om tyst folk som inte likt kreti och pleti hela tiden diskuterar och resonerar om Vitalismen eller Myten om Sisyfos eller Gud vet vad utan att göra någonting, dels skulle jag då kunna hålla i honom och hindra honom från att falla, vilket jag tycker är synd att han gör år efter år.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

FOLKE ISAKSSON: Helst tänker jag mig de otänkbara. Maldoror eller Billy Budd, Azouras Lazuli Tintomara eller Robin hos Djuna Barnes, Peter Schlemihl, monsieur Teste eller Aron, den fromme.

ÅKE JANZON: Det är inte människoöden jag skulle vilja träffa – det gör jag ju ändå – utan livshållningar. Jag väljer mig Paul Valérys M. Teste. Han är en diamant.

HANS LEVANDER: Dostojevskijs lille fattige – den otroligaste och trovärdigaste, den djärvast ideal tänkte och renast mänsklige. /.../ Men, ja: furst Mysjkin ville jag helst möta – om jag tordes.

IVAR LO-JOHANSSON: Aksinja i Sjolochovs "Stilla flyter Don" har jag ibland velat träffa. Jag skulle ha velat sitta samman med henne på sluttningen mot Don och tugga solrosfrön. Men kanske var hon i verkligheten en likgiltig människa?

HARRIET STILLERT: En furst Mysjkin, en Aljosja, en fader Sosima, för att ta några Dostojevskijgestalter, visst kunde det vara underbart att få träffa dem i verkligheten, möta deras renhet, men eftersom de lever inom oss så verkligt, så varför önska något som kanske ändå skulle döda dem en liten, liten smula?

ELISABETH TYKESSON: Dock: om lampans ande vill vara så god, så ville jag gärna bjuda Saha, den bedårade Saha ur madame Colettes "La chatte", på ett litet fat grädde. Under hennes lena päls klappar det finkänsligaste, trofastaste katthjärta, och hon och jag skulle säkert kunna etablera ett fullt tillfredsställande förhållande av ömsesidig högaktande tystnad.

Jag tycker alltjämt att BLM:s idé var lysande, men jag tycker också, även om jag tror mig förstå varför, att respondenterna i det stora hela var fega. Själv skulle jag svarat helt annorlunda än de gjorde. Och hur skulle du svara?

Mitt svar – helt kort även det, eftersom något annat vore otänkbart – skulle se ut ungefär så här:

För att börja från början skulle jag velat träffa den fiktive Alkibiades i "Symposion" för att diskutera filosofins förutsättningar (och hur han upplevde Sokrates ironier). Jag skulle vilja träffa Judas Iskariot för att fråga honom om hur insatt i intrigen han egentligen var. Jag skulle vilja träffa den fiktive Vergilius för att diskutera hans förhållande till Dante.

Jag skulle vilja träffa Ofelia, för att få hennes syn på Hamlet. Jag skulle vilja träffa Faust för att diskutera existentialismen. Jag skulle vilja sätta mig ner i det estetiska sällskapet i "In Vino Veritas" i Kierkegaards "Stadier på livets väg" för att svinga en bägare med Johannes. Jag skulle vilja träffa Jane Bennets pappa i Austens "Stolthet och fördom" för att diskutera detta med att vara rakryggad. Jag skulle vilja diskutera psykologi och moralfilosofi med ett helt batteri av Dostojevskijs gestalter.

Jag skulle vilja träffa Ulrich i Musils mästerverk "Mannen utan egenskaper" för att förhöra mig om hur han egentligen känner sig. Jag skulle vilja träffa Gregor Samsa i Kafkas "Förvandlingen" för att få bjuda honom på en droppe sprit. Jag skulle vilja träffa Hans Castorp i Thomas Manns "Bergtagen" för att diskutera livet i största allmänhet. Jag skulle vilja träffa journalisten Barbro Magnus i Elin Wägners roman "Pennskaftet" för att diskutera feminismen.

Jag skulle vilja träffa "Mulan" i Asimovs "Stiftelsetrilogi" för att se honom i ögonen. Jag skulle vilja träffa Meursault i Camus´"Främlingen" för att höra hur han väljer mellan det ena och det andra, och varför han får kritik. Jag skulle vilja träffa Dina i "Dinas bok" av Herbjörg Wassmo, för att höra dels hur hon såg på männen, dels lära känna min farmor. Jag skulle vilja träffa Pascha i Pia Tafdrups roman "Ge sig hän", för att få en förklaring till varför hon är och blir den hon är. Jag skulle vilja träffa Wisława Szymborskas personer för att tala om varför telefonen så sällan ringer, när man vill det. Jag skulle vilja träffa Kiki Dimoulas statyer för att diskutera grekisk mytologi över ett glas ouzo.

OCH – återigen – vad tycker du?

Saken är ju ändå rätt kittlande, rolig, intressant osv. Dessutom behöver man inte alls vara gravallvarlig eller nervös.

Carsten Palmer Schale

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Din klara sol går åter opp

I dag såg jag solen gå upp, d v s jag såg den översta röda kanten sticka upp över horisonten, en underbar syn. Och jag sade till min fru: ”Tänk ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 25 oktober, 2011

Att finna skönheten i vardagens oljud

Johanna Rosenqvist skapar musik som trotsar till och med industrimusikens numer rätt förutsägbara mallar. Med avstamp i en futuristisk anda konstruerar hon bombastiska verk som baseras på inspelningar av vardagsljud ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 07 januari, 2011

Whilde Stefan

Den kustlinjen är mitt blod

Mina släktband går tillbaka till vallonerna och dom nordtyska sjörövarna som plundrade längs kusten här i slutet av 1300-talet. Albrekt av Mecklenburg var kung i Sverige på den tiden men ...

Av: Tidningen Kulturen | Stefan Whilde | 02 februari, 2016

En fri kvinna

Salivsträng. Annat. Drömmar om säd. Hon ligger utsträckt på bordet. Serverad. Precis som hon vill ha det. Allt är minutiöst förberett med tanke på hur det gick förra gången. Det ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 06 maj, 2012

HANDLINGAR KRING RAYMOND ROUSSELS DÖD

"P.S. Kommissariat - sekt. Politeama - Palermo14 juli 1933 År XI i Fascismens EraInterntelegramÄrade herr förste PretorÄrade herr KvestorPalermo Vid omkring tiotiden idag på förmiddagen då hotellvaktmästaren Antonio Kreuz på Hotel ...

Av: Leonardo Sciascia. översättning: Torbjörn Elensky | Utopiska geografier | 05 oktober, 2009

Göran Palm. Foto  Johan Ljungström Sverigesradio

Om Göran Palm, havet och Louvren

Till de tacksamma dikterna att ta upp till diskussion i en klass med pigga elever, svenska såväl som utländska, hör Göran Palms ultrakorta Havet, ur samlingen Världen ser dig (1964): ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 13 april, 2016

Torsten, mera borsten!

Jag ser Johan August Strindberg promenera i ett stockholmskt snöfall. Snart nog ska han återvända till Blå tornet för att jaga bort kräftan med morfin. Bibeln lägger han på bröstet ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 09 december, 2010

The Promise

Turkiet, folkmordet och Hollywood

Att det aldrig tidigare gjorts en stor Hollywoodfilm om det armeniska folkmordet beror inte bara på bristande intresse, utan också på turkiska påtryckningar. Och när en sådan film nu ser ...

Av: Svante Lundgren | Essäer om film | 04 maj, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.