En av Sveriges starkaste liberala röster

Det första intrycket av Dilsa Demirbag-Sten är hennes energi och engagemang. Redan innan vi har satt oss vid ett bord för att diskutera hennes nya biografi Fosterland, har hon hunnit ...

Av: Waldemar Ingdahl | 27 Maj, 2010
Övriga porträtt

Veckans Bodström

Förre justitieministern, fotbollspelaren och deckarförfattaren Thomas Bodström har skrivit en bok som avslöjar det som alla redan för länge sedan visste. Dessutom tycker han att socialdemokraterna ska förnya sig genom ...

Av: Gregor Flakierski | 29 Maj, 2011
Veckans titt i hyllan

Attraktionslagen gäller alltid

Du känner till attraktionslagen. Den styr dig när du blir förälskad och när någon blir förälskad i dig. Jag drogs till min nuvarande hustru, jag drabbades inte av henne. Jag ...

Av: Stefan Whilde | 01 juli, 2013
Stefan Whilde

Veckan från hyllan, Vecka 24-2013

Rasisterna i SD (Sicherheitdienst? Det skulle förklara en del) har varit i blåsväder (igen) eftersom de uppbär massa partistöd för mandat som ingen företräder. De får helt enkelt pröjs för ...

Av: Gregor Flakierski | 08 juni, 2013
Veckans titt i hyllan

jungfru Maria

Kannibalismen i universitetsvärlden



Och från kejsar Sarkoyzy utgick ett påbud att hela Frankrikes lärarkår varje skoldag skulle servera sina elever en moralkaka. Jag skrockade förnöjt när jag nåddes av innehållet i hans påbud. Efter att undervisat ett antal år vid franska universitet vet jag att studenter inte sällan har ett väl utvecklat sinne för livets absurditeter. 
Den uppsats hon skrivit om mindre kända faser i sitt ursprungslands historiska utveckling förefaller inte ha fallit den Spanienorienterade läraren på läppen. Uppsatsen var inte ens värd en bedömning. Snart uppstod det ett vakuum omkring henne, vilket är normalt i situationer av denna art.

För min inre syn rullades ett antal underhållande scener upp: när studenter plötsligt förväntades lyssna till en lärares lilla föreläsning kring begreppet moral, utan att moralpredikanten för den skull hade de mest elementära insikter i hur detta högtstående ideal omsattes i praktiken, skulle de naturligtvis drabbas av skrattparoxysmer och dimpa i golvet, mitt under föreläsningen.
Dock gjorde jag som jungfru Maria: jag gömde och begrundade detta i mitt hjärta.

Och si – en dag fick jag användning för påbudet. Det var när jag i korridoren stötte på en Masterstudent som hade tårar i ögonen därför att hon inför lärare och studenter hade blivit grovt förödmjukad av en kollega till mig. Studenten ser ut precis som en Inka-prinsessa med långa kolsvarta lockar. (Under lockarna ett stort antal vindlingar, en diagnos som jag vågar ställa efter att ha hört henne resonera kring väsentliga frågor under seminarierna).

Den uppsats hon skrivit om mindre kända faser i sitt ursprungslands historiska utveckling förefaller inte ha fallit den Spanienorienterade läraren på läppen. Uppsatsen var inte ens värd en bedömning. Snart uppstod det ett vakuum omkring henne, vilket är normalt i situationer av denna art. Vem vill väl riskera att själv hamna i onåd genom att ge en så uppenbart förargelseväckande person sitt stöd?

Min första impuls var att söka upp min kollega och utdela en rak höger. Livet har dock lärt mig att en blåtira inte alltid förbättrar situationen för en utsatt student. Jag beslutade mig för att tillgripa den metod som nu är lagstiftad inom det franska utbildningsväsendet, dvs servera en moralkaka. Ögonen blev runda som tefat på studenterna när jag började ställa frågor som handlade om att visa respekt: Tyckte de att alla respekterade sina medmänniskor på den arbetsplats de dagligen vistades i? Tyckte de att lärarna respekterade både varandra och studenterna, studenterna både lärare, varandra och övrig personal? Nu började Inka-prinsessan till min stora lättnad tindra med ögonen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag preciserade syftet med de frågor jag ställde. Eftersom jag var i färd med att sammanställa en rapport om mina yrkeserfarenheter efter år av universitetsundervisning i både Sverige och Frankrike, skulle jag uppskatta om de skickade sin reflektioner till mig via mail, dock inte till min yrkesadress.

Moralkakan förefaller ha haft en viss effekt när ryktet om den nådde personer som kunde känna sig berörda. Enligt en normalt omdömesgill källa var det som att släppa in en räv i en hönsgård: höns av båda könen flaxade upp, hysteriskt kacklande. Själv fick jag motta en åthutning av ledningen, egentligen ovisst varför. Jag följde ju bara fransk lagstiftning.

Vad som möjligen kan ha bidragit till uppståndelsen var att jag inför studenterna uppgav rapportens titel: Kannibalismen i universitetsvärlden. (Den kommer sannolikt att ges ut även i fransk översättning).

Och Inka-prinsessan? Om jag förstått saken rätt lyckades hon reda upp situationen, dock helt utan min förskyllan. När jag fick läsa artiklar hon publicerat i franska tidskrifter insåg jag att hon var en utmärkt kulturjournalist redan innan hon sökte sig till universitetet och försökte få en bedömning av den uppsats hon skrivit inom ramen för dess utbildning.

Eva-Karin Josefson

Ur arkivet

view_module reorder

August Strindberg 2012

Om August Strindbergs liv, leverne, texter och persona tvistar de lärde ständigt. De flesta har en uppfattning om Strindberg och ofta en ganska stark sådan. Det är anmärkningsvärt att en ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 07 januari, 2012

Illustration: Hebriana Alainentalo

Fantasi och mening

Kärleken har behov av verklighet.

Av: Tidningen Kulturen | Melker Garay : Reflektioner | 15 september, 2015

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

I juletid blommar körsbärsträden i Central Park

Efter en tolvtimmars flygresa över Atlanten i ”monkeyclass” kan det kännas skönt att sträcka på benen med en promenad. Vi är på besök hos dottern och ska fira jul på ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 15 januari, 2012

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn   Klipporna på Färöarna är otaligt många och fantastiskt vackra. Har rest på många sätt, och i många länder, men särskilt starkt ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 09 februari, 2007

Det är vackert i sin uppgivenhet och i det vackra finns i sin…

I dessa dagar då samhället tampas med problem som utanförskap och ungdomar på glid, fyller två guldpärlor 30 år. Guldpärlor i form av film om just tonårens utmaningar, utanförskap och ...

Av: Nicole E. Wallenrodhe | Essäer om film | 24 april, 2013

Europas vatten

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 15 november, 2011

Orientalism – västs syn på Öst

Foto: Simon Amarcord TEMA ÖST-VÄST Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi beskriver hur den västerländska självbilden vuxit fram i kontrast till ett, mer eller mindre, konstruerat Öst. Resor till fjärran länder i syfte att upptäcka ...

Av: Mohammad Fazlhashemi | Essäer om samhället | 30 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.