Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del I

En kortfattet innføring i samfunnsfilosofiske problemstillinger Denne artikkelen er om maktmekanismer, der enkelte av disse er åpne, mens andre virker i det skjulte. For det meste snakker jeg om anonyme strukturer ...

Av: Thor Olav Olsen | 16 januari, 2013
Agora - filosofiska essäer

Nyårsdikt av Percival

JAGUAREN

Av: Percival | 28 december, 2015
Utopiska geografier

Långfredag

långfredagen har alltid fascinerat mig kyrkorna är tomma gud är borta en frånvaro som krossar tungt är tungt, konkret som världens smärta i döden är gud mer närvarande än i sin reella närvaro det är denna icke-närvaro ...

Av: Guido Zeccola | 20 april, 2009
Utopiska geografier

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

Håkan Roos Foto: Privat

Andersson, Pettersson, Lundström och min morfar.



Min morfar Jonas Olausson föddes i Järsta (Lantmäteriets namnform) i Marby år 1873. Efter militärtärtjänst och en kort karriär som extra konstapel i Stockholm kunde han sedan med farshjälp köpa gård i grannbyn. Som lantbrukare med ståtligt nybygge fann han det snart nog lämpligt att framhålla sin betydelse genom att skaffa sig ett familjenamn. 
Hur skapandet av ett familjenamn kan gå till uppvisas av en känd familj med ursprung från Nöbbelöv i Skåne. Av bynamnet konstruerades familjenamnet Nobelius som sedan förändrades till Nobell och slutligen Nobel.

Födelsebyns namn var utgångspunkten – det man allmänhet skrev "Gärdsta". Med förebild från många fina svenska familjenamn fanns mycket att välja på. Skulle man ta hela bynamnet till Gärdstadius eller kanske bara Gärd som förled? Till namn som Gärdén, Gärdenius, Gärdelius, Gärderius, Gärdée, Gärdeng, Gärdin, Gärdinius, Gärdlin, Gärdelin, Gärdlinius, Gärdéus, Gärdlén, Gärdell och Gärdlée. Eller kanske efterlederna -cén, -sén, -sin, -sell, -zell eller ytterligare några dussin kunde komma ifråga?

Det min annars vetenskapligt intresserade morfar inte hade insikt i var att alla de namntyper som kom i fråga inte alls var svenska utan latinska, franska och italienska.

Med förleder som Al, Berg, Hed, Hov, Mo, Land, Lind, Lund, Sand, Sund, Sved, Nord, Sör, Väst, Öst eller vilket ord eller påhittad bokstavsföljd som helst får man klart för sig den oerhörda mängden namnmöjligheter som uppstår med dessa namnändelser.

Hur skapandet av ett familjenamn kan gå till uppvisas av en känd familj med ursprung från Nöbbelöv i Skåne. Av bynamnet konstruerades familjenamnet Nobelius som sedan förändrades till Nobell och slutligen Nobel.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En parodi på de här typerna namn uppvisas av vår vän i Grönköping riksdagsman J. Krökén i Kröken.

Vad är bakgrunden till detta namnskick? Det började med renässansens vurm för det klassiskt antika då framträdande personer skaffade sig latiniserade tillnamn. Något sekel senare började den stora utbredningen i Sverige av de latinskt/italienskt/franskt inspirerade namnformerna bland folk i allmänhet. Det hörde samman med att Sverige skulle moderniseras. Sverige hånades på kontinenten för sitt ålderdomliga namnskick med patronymikon – dvs systemet med barns tillnamn efter faderns namn (eller moderns, om modern är mera betydelsefull) –, det traditionella namnskick som har rått i Europas alla språk och kulturer.

Patronymikon började avvecklas med dansk och engelsk förebild och -sonnamn blev i stället i flesta fall ärvda familje- och släktnamn. Utöver de latinsk-italiensk-franska namntyperna hittade man också på andra namntyper, t ex nonsensnamnen med kombinationer av berg, bäck, fors, gren, kvist, lind, lund, ström och andra målande benämningar främst från naturens värld – bekant är pastorsadjunkt Aftongård i Grönköping – medan gamla typer av binamn och tillnamn inte godtogs som officiella efternamn. Svenska myndigheter uppmuntrade detta brådstörtade namnkulturskifte – utan vett och sans i bedömning av språklämplighet eller saklighet.

Påfallande är att myndigheterna i flera länder så ingående lagstiftade om namnbildning och gjorde så olika bedömningar. Det var inte kulturhistoriska värderingar som gjordes, utan det handlade snarare om att skapa ett verktyg för statens kontroll av folket. Epoken med den svenska krigsmakten som namnmyndighet att tilldela soldatnamn är ett sådant beklämmande inslag i namnhistorien.

Att heta ett efternamn – i det militära, inom utbildning, i formella sammanhang – har skapat den namnhistoriskt märkliga intimiseringen av förnamnet, vilket gör att det kan upplevas som oförskämt eller påfluget att bli tilltalad vid förnamn av en obekant. Utom på Island, där man ideologiskt på annat sätt har kunnat hantera historia och tradition, där familjenamn inte är tillåtna, där jag skulle heta Hákan och vara en Nilsson och där telefonkatalogen är ordnad efter förnamn.

Så sent som 1966 lagstiftades i Sverige om förbud mot det gamla namnskicket med patronymikon, ett föraktligt regeringsbeslut i planen på att skapa ett utopiskt samhälle. Med 1982 års namnlag blev det undantagsvis åter möjligt att använda det traditionella namnskicket – snarast beroende på att bruket av personnummer hade fått ett sådant genomslag för individidentifiering att det i apparaten för kontroll av medborgarna inte längre spelar någon större roll vad folk heter. Danmark och Norge började för ett tiotal år sedan åter tillåta äkta -son- och -dotternamn medan Sverige först i år tillät patronymikon enligt gammal sed.

I SCBs register finns ca 90.000 efternamn med minst 10 namnbärare. En stor del är utländskt skapade namn från många invandringsepoker. Av alla dessa namn är 1520 svenska namn med efterleden -én från Achrén till Övén, 736 med -in från Abdin till Öwrin, 462 -elius från Abelius till Övelius, 427 -lin, 292 -lén, 174 -éus, 147 -eus, 147 -elin osv efterleder som -alin -ebius -edius -egius -emius -enius -erius -esius -evius -exius -een -éen -eén -ée -eé -é -eng -ien -idius -igius -ilius -inius -itius -ivius -izius -anius -acius -adius -agius -arius -ogius -onius -orius -osius -ovius -unius -ydius -sell -zell -cell -elli -selli och en mängd flera med eller utan accenttecken – där slinker Löfven med – i en närmast gränslös uppfinningsrikedom. Sammanlagt finns flera tusen sådana namn – med uttalsbetoning på efterleden.

I ett stort språkperspektiv är det latinskt/italienskt/franskt inspirerade svenska namnskicket anskrämligt och skulle vara helt otänkbart hos våra språkgrannar Danmark, Norge, Island och Färöarna.

Kulturell självsyn och nationell självkritik är inte det lättaste att uppbringa.

En sannsvensk idérörelse skulle ha fullt sjå.

Vilket namn morfar tog? Gärdin.

Håkan Roos

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Machiavellis republikanska ideal

Machiavellis republikanska ideal Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex ...

Av: Satya Datta | Essäer om samhället | 03 Maj, 2007

Konst, Vadstena och Ungern – Intervju med Lajos Szelényi

Lajos Szelényi är en bildkonstnär som föddes i Ungern för 70 år sedan. Han är verksam som målare och emellanåt även som musiker och samhällsdebattör. Lajos har haft flera utställningar ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 15 Maj, 2013

Snabbare tid snabbare ... Inblickar i Nelly Sachs diktvärld

Den tyskfödda diktarinnan Nelly Sachs, som sedan början av 40-talet levde i Sverige, fick nobelpriset i litteratur på sin 75-årsdag 1966. I hennes verk finns en medskapande mänsklighet och ett ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 10 juli, 2011

Wagner och det musikaliska dramat

I år är det 200 år sedan Wagner föddes och 130 sedan han dog. Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del – både ris och ros. Men en ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 25 februari, 2013

Per aspera ad astra

Författaren Cordwainer Smith (1913-1966) sa en gång att det inte finns någon litterär genre som har skapat så många forskare som science fiction-genren. Och det stämmer. Många astronauter, ingenjörer och ...

Av: Bertil Falk | Essäer | 12 juni, 2014

Den ”okända” svenska deckardrottningen

Varför räknas inte Ulla Bolinder som en av Sveriges deckardrottningar? Jo, jag hör vad ni utbrister: Va-va-vad hette hon? Ulla vemdå? Ulla Bolinder hör inte till de storsäljande svenska deckarförfattarna. Hon ...

Av: Bengt Eriksson | Litteraturens porträtt | 07 november, 2012

Peace & Love - en festival för alla sinnen

2010 var ett rekordår för Peace & Love. Med sina 3000 besökare vid starten 2001 till hela 42.000 i år har Peace & Love nu blivit den största svenska festivalen ...

Av: Linda Olsson, Karin Sundqvist | Kulturreportage | 11 juli, 2010

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.