Hans Lidman, detalj från boken Sommarnatt

Hans Lidman – en man av folket

Hans Lidman skrev om ett annat Sverige. Han var en glesbygdens berättare. Hans fiske- och naturböcker gick ut i stora upplagor.

Av: Rolf Karlman | 09 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Bland gruvor och gangsters. Intervju med Shangjou Cai

Shangjou Cai vann i år Silverlejonet i Venedig med filmen ”People Mountain People Sea”, ett verk som visar hur livlig och mångsidig den kinesiska filmindustrin är. Denne regissör gästade i ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 22 december, 2011
Filmens porträtt

Diktanalys av Solveig von Schoultz Födelsen

 FÖDELSEN   Maskrosornas drömbollar grät hela natten, på morgonen stod de ruggiga som döda fågelungar. Men gräset svällde med styva blad, Väpplingen samlade sötma med slutna ögon, Tyst skratt droppade från spireornas våta kransar.   Någon putsade vattnets ...

Av: Lejla Fazlic | 07 december, 2013
Litteraturens porträtt

Arkitekturen i Rotterdam

Det är ett typiskt Holländskt landskap från slutet av 1800-talet. Två tredjedelar av målningen består av himmel och den resterande är mark. I förgrunden en väderkvarn och i bakgrunden en ...

Av: Mathias Jansson | 01 oktober, 2009
Kulturreportage

Håkan Roos Foto: Privat

Andersson, Pettersson, Lundström och min morfar.



Min morfar Jonas Olausson föddes i Järsta (Lantmäteriets namnform) i Marby år 1873. Efter militärtärtjänst och en kort karriär som extra konstapel i Stockholm kunde han sedan med farshjälp köpa gård i grannbyn. Som lantbrukare med ståtligt nybygge fann han det snart nog lämpligt att framhålla sin betydelse genom att skaffa sig ett familjenamn. 
Hur skapandet av ett familjenamn kan gå till uppvisas av en känd familj med ursprung från Nöbbelöv i Skåne. Av bynamnet konstruerades familjenamnet Nobelius som sedan förändrades till Nobell och slutligen Nobel.

Födelsebyns namn var utgångspunkten – det man allmänhet skrev "Gärdsta". Med förebild från många fina svenska familjenamn fanns mycket att välja på. Skulle man ta hela bynamnet till Gärdstadius eller kanske bara Gärd som förled? Till namn som Gärdén, Gärdenius, Gärdelius, Gärderius, Gärdée, Gärdeng, Gärdin, Gärdinius, Gärdlin, Gärdelin, Gärdlinius, Gärdéus, Gärdlén, Gärdell och Gärdlée. Eller kanske efterlederna -cén, -sén, -sin, -sell, -zell eller ytterligare några dussin kunde komma ifråga?

Det min annars vetenskapligt intresserade morfar inte hade insikt i var att alla de namntyper som kom i fråga inte alls var svenska utan latinska, franska och italienska.

Med förleder som Al, Berg, Hed, Hov, Mo, Land, Lind, Lund, Sand, Sund, Sved, Nord, Sör, Väst, Öst eller vilket ord eller påhittad bokstavsföljd som helst får man klart för sig den oerhörda mängden namnmöjligheter som uppstår med dessa namnändelser.

Hur skapandet av ett familjenamn kan gå till uppvisas av en känd familj med ursprung från Nöbbelöv i Skåne. Av bynamnet konstruerades familjenamnet Nobelius som sedan förändrades till Nobell och slutligen Nobel.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En parodi på de här typerna namn uppvisas av vår vän i Grönköping riksdagsman J. Krökén i Kröken.

Vad är bakgrunden till detta namnskick? Det började med renässansens vurm för det klassiskt antika då framträdande personer skaffade sig latiniserade tillnamn. Något sekel senare började den stora utbredningen i Sverige av de latinskt/italienskt/franskt inspirerade namnformerna bland folk i allmänhet. Det hörde samman med att Sverige skulle moderniseras. Sverige hånades på kontinenten för sitt ålderdomliga namnskick med patronymikon – dvs systemet med barns tillnamn efter faderns namn (eller moderns, om modern är mera betydelsefull) –, det traditionella namnskick som har rått i Europas alla språk och kulturer.

Patronymikon började avvecklas med dansk och engelsk förebild och -sonnamn blev i stället i flesta fall ärvda familje- och släktnamn. Utöver de latinsk-italiensk-franska namntyperna hittade man också på andra namntyper, t ex nonsensnamnen med kombinationer av berg, bäck, fors, gren, kvist, lind, lund, ström och andra målande benämningar främst från naturens värld – bekant är pastorsadjunkt Aftongård i Grönköping – medan gamla typer av binamn och tillnamn inte godtogs som officiella efternamn. Svenska myndigheter uppmuntrade detta brådstörtade namnkulturskifte – utan vett och sans i bedömning av språklämplighet eller saklighet.

Påfallande är att myndigheterna i flera länder så ingående lagstiftade om namnbildning och gjorde så olika bedömningar. Det var inte kulturhistoriska värderingar som gjordes, utan det handlade snarare om att skapa ett verktyg för statens kontroll av folket. Epoken med den svenska krigsmakten som namnmyndighet att tilldela soldatnamn är ett sådant beklämmande inslag i namnhistorien.

Att heta ett efternamn – i det militära, inom utbildning, i formella sammanhang – har skapat den namnhistoriskt märkliga intimiseringen av förnamnet, vilket gör att det kan upplevas som oförskämt eller påfluget att bli tilltalad vid förnamn av en obekant. Utom på Island, där man ideologiskt på annat sätt har kunnat hantera historia och tradition, där familjenamn inte är tillåtna, där jag skulle heta Hákan och vara en Nilsson och där telefonkatalogen är ordnad efter förnamn.

Så sent som 1966 lagstiftades i Sverige om förbud mot det gamla namnskicket med patronymikon, ett föraktligt regeringsbeslut i planen på att skapa ett utopiskt samhälle. Med 1982 års namnlag blev det undantagsvis åter möjligt att använda det traditionella namnskicket – snarast beroende på att bruket av personnummer hade fått ett sådant genomslag för individidentifiering att det i apparaten för kontroll av medborgarna inte längre spelar någon större roll vad folk heter. Danmark och Norge började för ett tiotal år sedan åter tillåta äkta -son- och -dotternamn medan Sverige först i år tillät patronymikon enligt gammal sed.

I SCBs register finns ca 90.000 efternamn med minst 10 namnbärare. En stor del är utländskt skapade namn från många invandringsepoker. Av alla dessa namn är 1520 svenska namn med efterleden -én från Achrén till Övén, 736 med -in från Abdin till Öwrin, 462 -elius från Abelius till Övelius, 427 -lin, 292 -lén, 174 -éus, 147 -eus, 147 -elin osv efterleder som -alin -ebius -edius -egius -emius -enius -erius -esius -evius -exius -een -éen -eén -ée -eé -é -eng -ien -idius -igius -ilius -inius -itius -ivius -izius -anius -acius -adius -agius -arius -ogius -onius -orius -osius -ovius -unius -ydius -sell -zell -cell -elli -selli och en mängd flera med eller utan accenttecken – där slinker Löfven med – i en närmast gränslös uppfinningsrikedom. Sammanlagt finns flera tusen sådana namn – med uttalsbetoning på efterleden.

I ett stort språkperspektiv är det latinskt/italienskt/franskt inspirerade svenska namnskicket anskrämligt och skulle vara helt otänkbart hos våra språkgrannar Danmark, Norge, Island och Färöarna.

Kulturell självsyn och nationell självkritik är inte det lättaste att uppbringa.

En sannsvensk idérörelse skulle ha fullt sjå.

Vilket namn morfar tog? Gärdin.

Håkan Roos

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Tintins skapare Georges Remi "Hergé" blir 100 år

Tintins skapare Georges Remi "Hergé"  blir 100 år I år skulle Tintins skapare Georges Remi, mera känd som Hergé, ha fyllt 100 år. Sjöhistoriska museet i Stockholm firar med utställningen "Tintin ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2007

Det fullkomne liv

Følgende utsagn kan synes å være svært trivielt: at i vår egen tid gis det folk som søker etter livets opprinnelse, opphav, kilde, og slik var det også før tiden ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 januari, 2010

Könsbestämda ord

Härmed anmäler jag påbudet att ordet kvinniska skall ersätta ordet människa. Möjligen är ordet kvinniska inte direkt könsneutralt, men det kommer att mildra den tyranni med vilken millionårigt manligt språkbruk ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 09 november, 2013

Goethes sommarhus i Weimar. Foto: Björn Gustavsson

Att resa till Weimar

Att befinna sig i Weimar är att befinna sig i en stad vars historia samtidigt är en väsentlig del av centraleuropeisk kulturhistoria. Sin litenhet till trots (idag 65 000 invånare) har ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 06 juni, 2015

Med Tova från Ratata till Ungern

  Regissören och skådespelerskan Tova Magnusson-Norling, nyss festival- och bioaktuell med filmen "Fyra år till", mötte i samband med Stockholm Filmfestival Tidningen Kulturen på Hotel Anglais i hjärtan av Östermalm i ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 18 januari, 2011

Gabriela Melinescu reser hem

”Hemma utomlands” ( 2003) Den rumänskfödda författaren Gabriela Melinescu. går omkring i Stockholm, promenerar, sitter i Kungsträdgården och betraktar statyn av Karl XII, som får ett positivt porträtt (invandrarkungen). Man firar ...

Av: Mats Myrstener | Litteraturens porträtt | 15 november, 2012

I häxornas krets, om häxtron i Sverige

En insändare på DN-debatt under titeln ”Religionsfriheten missbrukas” lyder:”… det är upprörande att Borås tingsrätt friade föräldrarna som bedrev djävulsutdrivning på sin flicka, som kallades häxa”. På säkerhetsavstånd från skärtorsdagsnatten ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 16 maj, 2012

Mylingar under mossan, varulvar i Stockholm, häxor i Bergslagen … fantasin övertar Sverige!

Martin OlczakIllustratör: Anna SandlerSerie: Jakten på Jack - 4 böckerTrolldom i gamla stanVarulvar i StorkyrkanVålnader på WasaskeppetHäxor i TunnelbananBonnier Carlsen Amanda HellbergJag väntar under mossanBonnier Carlsen  Mats Strandberg och Sara Bergmark ElfgrenCirkelnEldRabén & ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 01 maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts