Japansk, expressiv seriekultur i Sverige

Manga är ett intressant fenomen. Det handlar om en import från Japan, som hos oss i första hand tilltalar barn och ungdom. I Japan lär manga vara långt mycket mer ...

Av: Bertil Falk | 20 februari, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Kim Larsson - SS/opiat/ambientia

Kim Larsson bor i Stockholm och är redaktör på nättidskriften Eremonaut, sjösatt 2010. Hans har tidigare studerat teatervetenskap, litteraturvetenskap och filmvetenskap, och är fil. mag. med filmvetenskap som huvudämne. De motvilligt ...

Av: Kim Larsson | 18 juni, 2012
Utopiska geografier

Ernst Rydén. Dikter

Jag heter Ernst Rydén, 21 år gammal. Jag flyttade nyss från Stockholm till Lund. Mitt skrivande uppstod i skolbänken på tråkiga lektioner, det såg bättre ut att stirra in i ...

Av: Ernst Rydén | 07 april, 2014
Utopiska geografier

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | 24 september, 2014
Musikens porträtt

Nyåret 2014



Birgitta Milits”Välkommet, nyår, med mörker och mord

och lögn, och dumhet, och flärd!

Jag hoppas, du arkebuserar vår jord,

en kula kan hon vara värd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hon är orolig, som mången annan,

Men allting blir lugnt, om hon skjuts för pannan.

Ur ”Nyåret 1816” av Esaias Tegnér

Dikten börjar: Vem rider så sent på sin svarta häst?

I natten droppar det blod.

Inför år 2014 var innehållet dystert i radioprogrammet ”Gomorron världen”. Detta sänds på söndagsförmiddagar i P1. Jag frågar mig, om tillståndet i världen verkligen varit så mycket värre under förlidet år än under tidigare årtionden. Kanske är det helt enkelt så, att vi får reda på så mycket mer av hemskheter i realtid i dag i jämförelse med bara för några år sedan. På gott eller ont? Vem kan svara.

Innan jag halkar in på det faktum att man i hela världen, i realtid, kan fotografera händelser, vill jag berätta om en konferens på Stockholms Stadsteater vid Sveavägen för flera år sedan. Det var medborgare i några stater i centrala Afrika som tagit sig från sina mer eller mindre krisdrabbade länder, observera inte endast krigsdrabbade! som samlats för berätta om sina erfarenheter.

Då stiger där fram på podiet en svensk medarbetare från ett utlandsinstitut och talar om att världen aldrig förr haft så få krig och så få människor på flykt. Han visar på fakta med kartor och siffror. Talarna som framträdde efter honom uppträdde som om denne man aldrig stått i talarstolen och sagt ett enda fredligt ord.

Jag gick i gymnasiet på Katedralskolan i Lund och där läste vi Tegnér i minst en termin. Jag tyckte om det mesta och gör det fortfarande. Min man däremot, författare och skribent och student även han på Katte, kallade Fritjofs saga för karamellvers. Det ändrade inte min uppfattning om diktverket i fråga men jag måste naturligtvis hålla med om att det i den isländska sagalitteraturen finns oändligt mycket vackrare dikt om kärlek Som Gunlaug Ormstungas saga.

Tillbaka till dikten Nyåret 1816. Första raden i ”Vem rider” är en jamb, d v s ”vem ri”., Därefter kommer två anapester som är som de låter (anapest), ”der så sent” och ”på sin svar” och slutligen en jamb ”ta häst”. Krångligt? Slå då upp i en bok av min favoritförfattare Alf Henrikson, nämligen ”Verskonstens ABC” (1982).

Den sista strofen i dikten börjar med det positiva ”välkommet, nyår” men kontrasten blir därför ännu större mot det som följer, mörker, mord, lögn, dumhet och flärd. Arkebusering, den värsta bilden av en sådan är av Goya, där den vitklädde kämpen sträcker upp sina händer men inte för att ge upp! Se på den dramatiska tavlan! Napoleons soldater står egentligen alldeles för nära men Goya ställde dem så för att förtäta dramatiken.

Gott Nytt år! (2015)

Birgitta Milits

Ur arkivet

view_module reorder

Jag njuter av ljudet ner en el-maskin dividerar (beaktat, men återbruka?

Knappt kunnat sova den här veckan. Varit så orolig. Sett hemska bilder framför mig och även nattmara där mina skrivmaskinsvalser slungas ut i trafikkaoset och strittat rakt in som kilar ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 22 april, 2013

Mystika djup ”I denna ljuva sommartid”

Paul Gerhardt, tysk diktare, lärare och präst."I denna ljuva sommartid" är hans mest sjungna psalm: Paul Gerhardt är namnet på det tyska språkområdets 1600-talsdiktare framför andra. Under 2008 firades fyrahundraårsjubiléet ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om litteratur & böcker | 19 oktober, 2008

Paradoxer och ortodoxer inom svensk lärarutbildning

Anders Zorn Då lärarutbildningen är ett brinnande ämne för närvarande, kunde det vara intressant med några inblickar i denna utifrån ett lärarperspektiv. Jag ska här dra nytta av Tidningen Kulturens obundna ...

Av: Hans Färnlöf, docent | Essäer om samhället | 21 april, 2008

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Melker Garay. Gud finns bortom Gud.

Melker Garay är en mångfacetterad författare som Tidningen Kulturen har bland sina medarbetare. I allt från filosofiska berättelser till hyllade novellsamlingar har Melker Garay, född 1966 i Chile och boende ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2015

En intervju med Aija Terauda

Många europeiska skådespelerskor har prövat lyckan i Hollywood, men ofta (med undantag möjligen av Marlene Dietrich och Greta Garbo) har de blivit kända för vissa stereotypiska roller. De mest kända ...

Av: Roberto Fogelberg | Filmens porträtt | 21 augusti, 2011

Elsa Grave och grabbarna Om poetissors plats bland kulturens alfahannar

De berömde henne, åtminstone enligt vissa baksidestexter. Olof Lagerkrantz, poet och DNs kulturredaktör; Karl Vennberg, poet och Aftonbladets kulturredaktör. Elsa Grave var, enligt den elitistiska jargongen, ”betydande”. Detta var under ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 november, 2013

Frida Andersson, ”Ett hjärta av guld”. Foto och grafik: Julia Ingo.

Intervju: Frida Andersson

En och annan finlandssvensk artist, skådespelare eller annan kulturarbetare söker sig till Sverige, kanske främst för att nå en större publik. En av dem är sångerskan och låtskrivaren Frida Andersson.

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 25 april, 2016

Jonas Wessel: Ett meddelande från prinsessan Månuggla

  … med grön hud för 800 år sedan. Deras kroppsvätskor kan producera halvrasavkommor … i kosmos. Mörk är mockan som mejar ner … som en skörd. Var hälsade. Jag är ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 23 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.