Kan teatern dra nytta av höstens filmdebatt? Teatersåret 2009

I samband med Stockholms Filmfestival i november anno 2009 vaknade för en gång skull ett debattsuget Sverige till liv. Kanske minns ingen lika tydligt festivalfilmerna som den debatt med fokus ...

Av: Anna Nyman | 25 december, 2009
Kulturreportage

Tibet - en dröm i väst

Om "Prisoners of Shangri-La" av Donald S. Lopez jr. Utgiven på The University of Chicago Press i Chicago 1998 Boken kan ses som en lång och faktaspäckad berättelse om hur ...

Av: Annakarin Svedberg | 23 februari, 2011
Essäer om religionen

Teater Sláva visar Inannas mod

Katabasis. Foto: Daniel Rudholm Den 7 november är det urpremiär för Katabasis - The Best of Hell i Teater Slávas uppförande. Spelet handlar om och kretsar runt Inannas nedstigning i underjorden. Inanna ...

Av: János Deák | 03 november, 2008
Scenkonstens porträtt

Primo Levi. Så faller det oanade över oss

Två poeter för mig okända i den egenskapen, Primo Levi så känd för sitt öde, delvis av politiska skäl, att det överskuggat hans diktning, Chlebnikov okänd för han språk för ...

Av: Oliver Parland | 27 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Nyåret 2014



Birgitta Milits”Välkommet, nyår, med mörker och mord

och lögn, och dumhet, och flärd!

Jag hoppas, du arkebuserar vår jord,

en kula kan hon vara värd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hon är orolig, som mången annan,

Men allting blir lugnt, om hon skjuts för pannan.

Ur ”Nyåret 1816” av Esaias Tegnér

Dikten börjar: Vem rider så sent på sin svarta häst?

I natten droppar det blod.

Inför år 2014 var innehållet dystert i radioprogrammet ”Gomorron världen”. Detta sänds på söndagsförmiddagar i P1. Jag frågar mig, om tillståndet i världen verkligen varit så mycket värre under förlidet år än under tidigare årtionden. Kanske är det helt enkelt så, att vi får reda på så mycket mer av hemskheter i realtid i dag i jämförelse med bara för några år sedan. På gott eller ont? Vem kan svara.

Innan jag halkar in på det faktum att man i hela världen, i realtid, kan fotografera händelser, vill jag berätta om en konferens på Stockholms Stadsteater vid Sveavägen för flera år sedan. Det var medborgare i några stater i centrala Afrika som tagit sig från sina mer eller mindre krisdrabbade länder, observera inte endast krigsdrabbade! som samlats för berätta om sina erfarenheter.

Då stiger där fram på podiet en svensk medarbetare från ett utlandsinstitut och talar om att världen aldrig förr haft så få krig och så få människor på flykt. Han visar på fakta med kartor och siffror. Talarna som framträdde efter honom uppträdde som om denne man aldrig stått i talarstolen och sagt ett enda fredligt ord.

Jag gick i gymnasiet på Katedralskolan i Lund och där läste vi Tegnér i minst en termin. Jag tyckte om det mesta och gör det fortfarande. Min man däremot, författare och skribent och student även han på Katte, kallade Fritjofs saga för karamellvers. Det ändrade inte min uppfattning om diktverket i fråga men jag måste naturligtvis hålla med om att det i den isländska sagalitteraturen finns oändligt mycket vackrare dikt om kärlek Som Gunlaug Ormstungas saga.

Tillbaka till dikten Nyåret 1816. Första raden i ”Vem rider” är en jamb, d v s ”vem ri”., Därefter kommer två anapester som är som de låter (anapest), ”der så sent” och ”på sin svar” och slutligen en jamb ”ta häst”. Krångligt? Slå då upp i en bok av min favoritförfattare Alf Henrikson, nämligen ”Verskonstens ABC” (1982).

Den sista strofen i dikten börjar med det positiva ”välkommet, nyår” men kontrasten blir därför ännu större mot det som följer, mörker, mord, lögn, dumhet och flärd. Arkebusering, den värsta bilden av en sådan är av Goya, där den vitklädde kämpen sträcker upp sina händer men inte för att ge upp! Se på den dramatiska tavlan! Napoleons soldater står egentligen alldeles för nära men Goya ställde dem så för att förtäta dramatiken.

Gott Nytt år! (2015)

Birgitta Milits

Ur arkivet

view_module reorder

Guido Zeccola

  denna aladåb tillredd av spastiskt kött och plågarsås denna deliriumbuljong och smärtsamma cream fresch denna outhärdliga näring av jäsande pasta och frätande sprit som går på och går på oavbrutet dag ...

Av: Tidningen Kulturen | Utopiska geografier | 26 januari, 2009

Det mångkulturella Storbrittannien

   Tarquin Hill. www.tarquinhall.com Det mångkulturella StorbrittannienBok- och biblioteksmässan i Göteborg har varje år många intressanta utländska gäster. Förutom att ge oss värdefulla insikter om världen utanför vår lilla svenska ankdamm, kan ...

Av: Tidningen Kulturen | Litteraturens porträtt | 28 september, 2006

Mathias Jansson

Mathias Jansson. En dikt

Indimmiga loci. En dikt av Mathias Jansson , konstvetare och konstskribent med mera

Av: Mathias Jansson | Utopiska geografier | 18 juli, 2016

Angående balansgång och att kunna flyga med verkligheten

Henrik Eklundh Paglert, redaktör, formgivare och förläggare, uttrycker sig mycket insiktsfullt i bokens inledningstext: ’…vi låter titeln vara osagd och bilderna fria för var och ens tolkning.’ ’Elskåp på malmöitiska alltså’ ...

Av: Ida Thunström | Essäer | 26 januari, 2013

Anna Larsson om kulturföretagande i dagens Sverige. Intervju

Anna Larsson började som gymnast och märkte efterhand att hon var duktig på att dansa. Då började hon ta lektioner i streetjazz och hiphop på en dansskola i Lund, för ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 27 augusti, 2013

Döden är den stora illusionen

Den tibetanska dödsboken och det som aldrig dör

”Total närvaro är väsentligt då någon dör. Det är av yttersta vikt och mycket kraftfullt om vi kan relatera i nuet, eftersom det just då finns en osäkerhet mellan kropp ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 01 december, 2015

En martyr är dödad...

Budskapet kommer som ett brev på posten: oväntat, opaketerat och sårbart. Det centrala temat denna Annandag jul är martyrens. Det är ett nytt budskap, som talar om lidande, försakelse, sorg ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 26 december, 2014

Guido Zeccola. Foto: Ida Thunström

Innan festen tar slut

Chefredaktören Guido Zeccola lämnar i februari Tidningen Kulturen. Ida (som även hon lämnar sitt uppdrag -som konstredaktör- på tidningen) och Guido har träffats för att tala om Tidningen Kulturens liv ...

Av: Ida Thunström | Media, porträtt | 28 februari, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.