Omöjliga intervjuer. Nikanor Teratologen intervjuar Archilochos

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Nikanor Teratologen | 09 juli, 2012
Övriga porträtt

Royal Nizam of Hyderabad Osman Ali Khan

Hyderabad

Om Nizamen av Hyderabad hade ställt sig på rebellernas sida under Sepoysupproret 1857 hade historien tagit en annan vändning och engelsmännen drivits ut ur Indien. Men han förblev lojal och ...

Av: Ivo Holmqvist | 28 oktober, 2017
Essäer om politiken

Danskarna möblerar om på operan i Köpenhamn

Först så möblerade man om från det gamla till det nya operahuset, sedan möblerar man om i operorna också. Den första ommöbleringen var ett genidrag, det nya operahuset tål både ...

Av: Ulf Stenberg | 29 november, 2010
Reportage om scenkonst

 On Kawara på Twitter

Bloggar på avigan och twitterkonst

Det finns miljontals bloggar runt om i världen fyllda med politiska åsikter, existentiella funderingar, skvaller, vardagsnoteringar, sex och spam, så varför skulle inte även världens mest kända New Media-konstnärer, Joan ...

Av: Mathias Jansson | 26 februari, 2016
Essäer om konst

Det finns utvägar (bara man inte ställer sig i mitten)



Jonas LindmanJag gjorde ett besök eller rättare sagt skulle man kunna säga en inläggning på en psykiatrisk klinik nu i julhelgen. Jag mådde inte vidare bra, då jag inte längre kände mig trygg utan rädd för det mesta. Bland de inlagda var det några jag tyckte om. Jag lärde mig mycket om livet av dem. Där fanns Bosse som var maniker, men som hade kommit ned på jorden igen, men han var väldigt drogad av psykofarmaka. Han hade fått elchocker. För att få elchocker,måste man skriva under ett papper, där man beviljar det, vilket han inte kommer ihåg att han har gjort. Så jag tycker nog att, det kan gå riktigt fult till, när de gör på det sättet.

Han fick mig att öppna mig mer andligt, att prova på att ta emot Jesus, med modifikation. Han berättade en rolig anekdot. Han hade fått överblivet bröd från en affär, när de skulle stänga för dagen, vilket han gav till rumänska tiggare. Och han gjorde korstecken till dem, vilket de snappade upp snabbt, men så frågade dem om han inte hade lite pengar. Och då tog han fram sin plånbok och visade att den var tom och då gav dem honom pengar istället!

Jag har själv fått elchocker. En av biverkningarna som är vanlig som jag själv fick är minnesförlust, som det sägs ska komma tillbaka, men som det inte alltid gör! Och detta mörkar psykiatrin!

Cigaretter är dagligvara. Folk frågar varandra hela tiden om cigaretter. Folk får inte gå ut, så de kan inte handla cigaretter och därför måste de vänta på att personalen kan göra det. Och i brist på annat blir de bara sura och griniga, men avdelningens skvallerhörna är rökrutan, så är det någonting man vill veta om någon eller om något så ska man ta sig ett bloss!

Toaletterna ser ut som svinstior! Speciellt under helgerna, då de inte städas, fast de ska städas av personalen, vilket de inte gör. Så jag går och håller mig, tills läget blir akut och jag inte har någon motståndskraft kvar!
Sedan har vi de som bältas! Det har bältats två stycken under tiden jag varit här - det har varit riktigt otäckt...De som bältas mår ju inte bra, men det kanske inte alltid finns någon annan utväg för tillfället!

Maten som serveras är en utav dagens höjdpunkter. Man går och väntar på att matvagnen ska komma. Sedan serveras portionerna och man får stå i kö och vänta på sin tur, precis som jag tror att det var i lumpen.
Några dagar här och man blir frisk igen, då man inser hur psykiskt dåligt folk kan må och att ens egna problem trots allt inte är så svåra...

Jag skrev i en tidigare krönika att jag trodde på naturvetenskap och beprövade metoder, men Bossa fick mig att tänka om,det kanske finns en andlig dimension. Tänk att få leva i oändlighet, att inte ha så bråttom, att själen aldrig dör. Vilket lugn det inger.

Det finns sådan övertro på läkarna, de är på något sätt som gudar inom sjukhusets område, som gårdagens präster, allvetande, de behandlar allt; från depression till ont i tån.

 

Jonas Lindman

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Den fenomenale Klaus Rifbjerg

Den femtonde december fyller Klaus Rifbjerg åttiotvå år. Om Svenska Akademien ska ge honom ett Nobelpris fem dagar tidigare får de snart bestämma sig. Han blir inte yngre även om ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 12 mars, 2013

Klassisk homeopati – medicin & filosofi och om konsten att bli botad från…

Varje vetenskaplig sanning har en motsanning. När Svenska Tandläkarförbundet säger att vi behöver fluor för att få starka, friska tänder finns det oberoende forskning som visar att nervgiftet fluor bryter ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 juli, 2014

Dikten – enskilt geni eller kollektiv kraft?

Hur har synen på diktandet och konsten förändrats från romantikens dagar fram till nu? Med denna essä vill jag genom tre lyriska författarskap från skilda tidsepoker jämföra tre olika diktverk: ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

Veckans från Grekland

Det är ekonomisk kris i Grekland, för att uttrycka det milt, landet står på randen till konkurs. Orsaken sägs vara att grekerna har levt över sina tillgångar och tillskansat sig ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 juni, 2011

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Skymning och mörker hos Melker Garay

Ivo Holmqvist har läst en klärobskyr novellsamling. En essä om Melker Garays senaste bok "Fågelskrämman".

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 03 november, 2015

Hund och katt --- livskamrater till döds? Crister Enander om husdjuret

Kattmamman och Kattpappan kallade vi dem. Några andra namn hade de inte. Ingen sade någonsin något annat. Men Kattmamman och Kattpappan visste alla vilka de var. Mannen hade en ständigt ...

Av: Crister Enander | Essäer | 30 juli, 2012

Tystnaden i kosmos

Första gången jag ledde en julotta hörde jag tystnaden i kosmos. Över mittgången brann bågar av trä med levande ljus. Heidenstam hade ristat på en tegelplatta i golvet.  illustration: Berit ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 18 december, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.