Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | 19 juli, 2016
Gästkrönikör

Kulturradikalen Anna Charlotte Leffler

1873 uppfördes på Dramaten i Stockholm pjäsen ”Skådespelerskan”, som väckte ett stort gensvar hos publiken. Den var skriven av en ung debutant som ville vara anonym. Det utmanande med den ...

Av: Eva-Karin Josefson | 10 maj, 2014
Litteraturens porträtt

Tro og metaetisistisk kritisisme. Del III. Naturvitenskap og metafysisistisk livsfenomenologisme.

Innledning. Livsfenomenologismen er en filosofisk retning og som går ut på at livet har forrang framfor verden eller ego. Metafysisistisk livsfenomenologisme er en metafysisk skoleretning; den metafysisistiske livsfenomenologisme går ...

Av: Thor Olav Olsen | 07 juni, 2011
Agora - filosofiska essäer

Förlorad i det allslukande världsalltet

Poe dog 1849, 40 år gammal, efter att ha påträffats på en krog i Baltimore i ett förvirrat och medtaget tillstånd, iförd någon annans kläder. Vad han några dagar senare ...

Av: Nikanor Teratologen | 26 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Att bråka är aldrig roligt. Men kan det vara nödvändigt?



Jonas LindmanDet finns krig där man slåss mot en fiende och det finns även tillfällen då man bråkar med sin flick- eller pojkvän. Och jag menar att det grundar sig i samma problematik eller sats, huvudsak. Relationen i sig ser likadan ut i båda fallen. Men jag menar då kanske om man drar dem till sin yttersta spets, men varför inte göra det? Vi kanske kan lära oss något om oss själva då.

Jag kan utgå från mig själv och vad jag hört andra berätta för mig om hur de känner sig när de bråkar med sin partner. Eller har varit med i krig.

En del blir förbannade och vill nästintill ta livet av den andra partnern när de grälar medan en del blir jätterädda och tycker det är otäckt och tänker på en förestående separation, när de bråkar med varandra.

Vissa blir givetvis inte alls så upprörda men känslorna kan vara lika starka medan det är lugnt på ytan ändå. Mannen som är ursinnig och frun som är rädd, det är väl klassikern

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Varför så olika? Det går inte att gå in på här, då det skulle ta allt för stor plats att utröna. Det finns alldeles för många olika teorier om det mänskliga psyket och dess relationer och kommunikationer.

Jag läser just nu en bok om beteendeprofilering. Mycket intressant läsning. Den delar upp människor i fyra olika profiler. Det beror på hur sociala de är, hur analytiska de är, hur dominanta de är och så vidare. Och sedan hur man kan handskas med de olika fyra profilerna.

Till exempel om en dominant person kommer i min väg vet jag bättre hur jag ska handskas med den.

Vad jag framför allt lärde mig av den, är att tycka mer om människor. Och faktiskt inte tycka mindre om eller tycka att de förstör individen, genom att dela upp i fyra olika profiler. Tvärt om. Jag tycker om människor. Blir mer intresserad och nyfiken nu. Vill samspela med olika tendenser som folk har, prova mig fram.

Att lära mig mer om människan gör att jag vill förhindra krig och bråk. Därför tycker jag om att läsa sådana böcker. Och jag anser att det gör mig till en bättre människa.

Vi behöver strama till oss och bli mer tillmötesgående mot varandra i dagens samhälle. Speciellt mot de som kommer från andra kulturer.

Dalai Lama valde ju åt sitt folk tibetanerna, att när Kina ockuperade Tibet inte slå tillbaka med våld. Kineserna brände ner kloster med ovärderliga bibliotek i och våldtog kvinnor, brände ner byar och torterade folk.

Men varför valde Dalai Lama den väg som han valde?

Jag tror att han valde den; för att det viktigaste är vad man gör själv i slut ändan, för sig själv och sitt eget sinnes tillstånd. Detta går att applicera på sitt vardagsliv. Om jag väljer att inte bli upprörd på något som irriterar mig hos min partner, exempelvis, så tjänar jag på det i längden.

Förutom att det inte blir bråk, vilket är skönt och kan förstöra resten av dagen. Så kommer min partner inte själv att känna sig låst, utan kan ta upp saker som ligger henne nära om hjärtat utan att vara rädd för konflikt. Vilket gör att det går att komma varandra närmre, och du har alltså tjänat på att tygla dit temperament.

Krig och förhållande liknar varandra!

Sluta bråka!

Jonas Lindman

Ur arkivet

view_module reorder

Whilde på sommar

Doktor Frederick Foster Hervey Quin var två steg från döden. En koleraepidemi hade brutit ut och Quin insjuknade med grymma plågor. Desperat tog han det homeopatiska medlet camphor, som Hahnemann hunnit ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 juni, 2014

Dikter av Sven André

Rivning   Långsamt ritar deras drömmar om bilden av det obeständigas landskap Några vinklar här Några rutmönster där Vad som är i vägen för de becksvarta pulsslagen bryts sönder till sin döda natur Vad som undslipper årens marsch mot Utopia står ...

Av: Sven André | Utopiska geografier | 07 december, 2009

Porkkala. Kusten 2009 Foto Matti Paavola

Porkalas parentes

Till september 1944 var Porkala mest känd som ett stycke vänlig skärgårdsnatur några mil utanför Helsingfors. Ett stycke havsomsusad nyländsk skärgård med blankpolerade klipphällar och martalls bevuxna kobbar. Längre inåt ...

Av: Rolf Karlman | Reportage om politik & samhälle | 15 juli, 2016

En rökares försvarstal

 En av mina väninnor försöker leva ett hälsosamt liv, för att må bra. Nu äter hon rätt, a la diet nya modellen och motionerar som sig bör. Hon springer varje ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 30 december, 2013

Care Santos på Bokmässan i Göteborg 2014 Foto Per A J Andersson

Några reflektioner kring Care Santos prisbelönta roman Media vida

Elisabeth Tegelberg om Care Santos nya roman

Av: Elisabeth Tegelberg | Essäer om litteratur & böcker | 25 april, 2017

Pièta och den röda hästen

Thomas Notinis högintressanta uppsats här på sidan om Kasimir Malevitj fick mig att fundera över några bildminnen, det ena mitt eget, det andra min mors. Som ung glop för femtio ...

Av: Ivo Holmqvist | Övriga porträtt | 10 december, 2014

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 01 november, 2013

Paddington anländer till Paddington Station med en lapp runt halsen

Paddington - En björn för alla tider

Paddington är urtypen för den artige främlingen. Han kommer som flykting till Storbritannien med en lapp runt halsen och hittas av den snälla familjen Brown på en tågstation i London ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 02 december, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.