En av Sveriges starkaste liberala röster

Det första intrycket av Dilsa Demirbag-Sten är hennes energi och engagemang. Redan innan vi har satt oss vid ett bord för att diskutera hennes nya biografi Fosterland, har hon hunnit ...

Av: Waldemar Ingdahl | 27 Maj, 2010
Övriga porträtt

Veckans Bodström

Förre justitieministern, fotbollspelaren och deckarförfattaren Thomas Bodström har skrivit en bok som avslöjar det som alla redan för länge sedan visste. Dessutom tycker han att socialdemokraterna ska förnya sig genom ...

Av: Gregor Flakierski | 29 Maj, 2011
Veckans titt i hyllan

Attraktionslagen gäller alltid

Du känner till attraktionslagen. Den styr dig när du blir förälskad och när någon blir förälskad i dig. Jag drogs till min nuvarande hustru, jag drabbades inte av henne. Jag ...

Av: Stefan Whilde | 01 juli, 2013
Stefan Whilde

Veckan från hyllan, Vecka 24-2013

Rasisterna i SD (Sicherheitdienst? Det skulle förklara en del) har varit i blåsväder (igen) eftersom de uppbär massa partistöd för mandat som ingen företräder. De får helt enkelt pröjs för ...

Av: Gregor Flakierski | 08 juni, 2013
Veckans titt i hyllan

Postludium



Guido ZeccolaOch nu har många människor omkring mig dött.

Denna höst har i mörkret tagit med sig släktingar och vänner, liksom vore det ett krigsfält.

Hösten tog med sig också de sena illusionerna om en kropp som åter strävar och åtrår där, andra, slickar det doftande såret, såsom om det var deras egen upphovsrätt.

Jag ser, men bara i bland, på det som är evigt.
Jag bebor inte längre mitt kött.
Kroppen är fortfarande belastad av begär, som ännu inte dött. 

Skillnaden är att jag ser det som en gång var mitt ekorrhjul.
Ibland blir det nästan roligt (och nås ej av tiden).
Ändå skriker Livet – vrålet av en försvunnen gud ekar.  
En gud som bara finns bortom Gud.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att vara poet betyder idag att vara präst. Eller tvärtom.
Och det som är evigt är inte "stunden" utan  BAKGRUNDEN där alla händelserna sker.
Men människorna, alltså fenomenet, ser på händelsen och inte på bakgrunden.
Som kinesen skrev: ”När fingret pekar på månen, idioten tittar på fingret!”

Jag avskyr alla dessa ORDinarie författare och filosofer som skriver om orättvisa, rasism, det sociala alltså. De ser inte, de bara vill bli sedda.
Och jag känner mig som en idiot som gör sina trick på scenen strax innan ridån faller.
En dans eller ett ord som inte behöver ha någon publik.

Jag är så trött på en kamp jag själv inte länge tror på.
Trött att vara som Don Quijote.

Ja, nu sitter jag här och kan inte sova (Jag kan inte drömma denna natt).
Jag som ville så gärna drömma fortsättningen på Helgens dröm kan inte drömma...
Då tänker jag, tänker på det som i livet har blivit banalt. Mina relationer, mitt arbete...

Det som jag ogillar mest är kompromissen, tålamodet som måste visas hela tiden för att inte såra människor (ignoranter) och för att undvika konflikter.
Och sedan denna ensamhet eller snarare känslan jag har att ha blivit lurad och förrått av människor och av mig själv. Detta patetiska behov att bli synlig för vissa människor jag älskar och deras ständiga frånvaro liksom jag vore en som stör hela tiden.

Nej det är inte så, jag stör inte hela tiden. Det är bara att jag har svårt att förstå varför man måste vara så ivriga med sina konsumtioner av livet. Varför måste man njuta av människor och ting till det sista andetaget och på det här sättet inte lämna utrymme till en djupare utforskning av det inrelivet, av det som man kan se bara om man lugnar sig lite eller om man vågar utan rädsla medveten om risker och kriser som kan uppenbara sig?

Ty utan att gång på gång ifrågasätta oss själva och våra övertygelser kommer vi aldrig att se det som verkligen är viktigt att se. Varför är detta samhälle så relativistiskt och så upptaget med sin egen trolöshet? Var finns barnet i alla oss, var har det försvunnit?
Vi har förlorat möjligheten till att förvåna oss!

Snacka sedan om att jag revolterar mig mot denna värld!
Snacka sedan om jag söker i det extrema vad den vardagliga banaliteten inte kan ge mig!

Jag bevarar ändå en inre GLÄDJE, en inre KUNSKAP och FRIHET (diamanten som gudarna skänkte till mig och som ingen kan ta ifrån mig).
Men jag bär sorg tillsammans med alla andra som lever ett efemärt liv i tro på något som är galet och illusoriskt.
Eller, och det är ännu värre, de har slutat tro på någonting och bara dyrkar deras egen cynism.

Jag undrar om alla dessa människor sover nu och …

drömmer dem? 



Guido Zeccola

 http://www.youtube.com/watch?v=MNiUY4_jnZ4

http://www.youtube.com/watch?v=RajAq0Yd-s4

 

Ur arkivet

view_module reorder

August Strindberg 2012

Om August Strindbergs liv, leverne, texter och persona tvistar de lärde ständigt. De flesta har en uppfattning om Strindberg och ofta en ganska stark sådan. Det är anmärkningsvärt att en ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 07 januari, 2012

Illustration: Hebriana Alainentalo

Fantasi och mening

Kärleken har behov av verklighet.

Av: Tidningen Kulturen | Melker Garay : Reflektioner | 15 september, 2015

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

I juletid blommar körsbärsträden i Central Park

Efter en tolvtimmars flygresa över Atlanten i ”monkeyclass” kan det kännas skönt att sträcka på benen med en promenad. Vi är på besök hos dottern och ska fira jul på ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 15 januari, 2012

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn   Klipporna på Färöarna är otaligt många och fantastiskt vackra. Har rest på många sätt, och i många länder, men särskilt starkt ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 09 februari, 2007

Det är vackert i sin uppgivenhet och i det vackra finns i sin…

I dessa dagar då samhället tampas med problem som utanförskap och ungdomar på glid, fyller två guldpärlor 30 år. Guldpärlor i form av film om just tonårens utmaningar, utanförskap och ...

Av: Nicole E. Wallenrodhe | Essäer om film | 24 april, 2013

Europas vatten

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 15 november, 2011

Orientalism – västs syn på Öst

Foto: Simon Amarcord TEMA ÖST-VÄST Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi beskriver hur den västerländska självbilden vuxit fram i kontrast till ett, mer eller mindre, konstruerat Öst. Resor till fjärran länder i syfte att upptäcka ...

Av: Mohammad Fazlhashemi | Essäer om samhället | 30 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.