‘The World’s Slowest SMS Billboard’, Wit Pimkanchanapong

Fruktansvärt långsam konst

Konst och filosofi har alltid engagerat sig i tidens uttryck och avtryck, och kommer troligen fortsätta med det i all oändlighet. Men vad betyder det att göra något långsamt? Vad ...

Av: Mathias Jansson | 14 februari, 2015
Essäer om konst

nu var det 1947

Bok: Elisabeth Åsbrink. 1947. Natur & Kultur. 2017.

Av: Hans-Evert Renérius | 31 oktober, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Apostlar utan uppdrag

En av Nietzsches tankspridda verk, i bemärkelsen att den består av spridda tankar, är hans skrift Mänskligt, alltför mänskligt. I ett utdrag jag läst för att stifta bekantskap med mannens ...

Av: Robert Halvarsson | 15 juni, 2012
Agora - filosofiska essäer

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | 10 oktober, 2009
Essäer om politiken

Astrid har svaren



Elisabet LungaLäs tidningen en dag. Se på nyheterna. Lyft blicken från din lilla bubbla av trygghet i Sverige och känn dig skrämd. Du kanske trodde att vi någonstans hade lärt oss av ett grymt 1900-tal, att vi lärt oss av en blodig månghundraårig historia, att vi lärt oss att människan är lite klokare än så.

Kanske trodde du att vi närmade oss äventyrens och lägereldarnas värld. Den där världen som vi drömmer om ibland. Ljus, fylld av doftande blommor och uppfyllda drömmar. Inte så avancerad, inte så mycket, bara mest trevlig. Inte ond.

Tyvärr är det inte så. Det finns en hel del ondska i vår värld, människor som pekar med sina fingrar och dömer den ena efter den andra till ett straff ibland hemskare än döden.

Nyhetsflödet från olika krigshärdar skrämmer och förvirrar. I de östra delarna av Europa stiger en makthungrig Putin fram allt tydligare med ett språk och ett beteende som inte står Tengil långt efter. Han har ingen Katla att sätta skräck i de olika länderna med, men dock en armé med samma tyngd och eldkraft. Han tycks vilja ta över blommande dalar, han är en makt från de uråldriga tiderna – eller i alla fall från kalla krigets tid. Den tid som vi ville glömma, gömma i drömmarna om ett fritt, blommande Europa med öppna gränser. Inga murar kring törnrosorna, inga skräckslagna invånare som böjer sig för en tyrann, inga fingrar som pekar och dömer. Den tiden kändes uråldrig, den tiden hoppades vi var förbi.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men den lurar i skuggorna, den tiden. Blotta nämnandet kan få fåglar att fly till sina bon med klagande läten och rosor att dö. I alla fall i våra sinnen; de blommor som doftar av fred och vänskap, de fåglar som sjunger om samarbete och lugn.

I en annan del av världen fick för några år sedan doften av jasmin oss att tro på kommunikationens makt. På människornas hopp och önskan om frihet. Doften blandades tyvärr med stanken av brinnande bildäck, röken från avfyrade vapen.  En gråaktig dimma lade sig över människorna, en dimma som skymde våra drömmar och lade band på vårt hopp. De svarta spejarna dundrade fram och stoppade facebookrevolutionen, krossade de blommande jasminerna och tvingade människorna i norra Afrika och mindre Asien till underkastelse, till ett liv fyllt av klagande fågelsång. En klagande låt som inte ekar över mörka vatten men över hopp och byar i ruiner.

Det finns vissa makthavare i världen som tycks ha ett hjärta av sten; de märker inte hur det skaver och gör ont. De trivs med det.

Vad ska vi då göra för att stoppa eländet?

Det finns vissa saker en människa måste göra i sitt liv, även om det är farligt; annars är man inte en människa utan bara en liten lort, sade Jonathan Lejonhjärta. Han var modig bortom förnuftets gräns. Den sortens mod som endast ett fåtal av oss besitter; modet att göra det hemskaste av allt för att stoppa något ännu hemskare. Han gick ut i krig för att göra sig av med en tyrann, för att befria ett folk. Han gick ut i krig men avskydde varenda minut av det. Han gick ut i krig utan att lyfta sitt vapen. För han ville inte döda. Inte ens i självförsvar. Inte ens om det gällde hans eget liv.

”Om alla vore som du, sade Orvar, då skulle ju ondskan få regera i all evinnerlighet.” Men han har inte rätt. Det är i stället Skorpan som har rätt, för om alla vore som Jonathan då skulle det ju faktiskt inte finnas någon ondska.

Tänk om världen kunde göra sig av med alla Tengil som sitter i sina uråldriga berg och tänker tankar från svunna tider och önskar makt och härlighet? Tänk om världen kunde tvinga bort alla Kato som förvandlar fria människor till klagande fåglar och omger sig av svarta spejare? Tänk om världen kunde lära av Jonathan, inte av Orvar?

Den världen, en värld där människornas hjärtan inte är av sten, den världen ser jag fram emot. En värld där ingen pekar och straffar och ingen behöver gömma sitt ansikte mot någons bröst för att slippa se det grymma.

Kan vi tänka oss den världen?

Kan vi önska den?

Kan vi få den?

För visst är det väl så att världen skulle bli lite bättre om vi kunde få alla de som bestämmer att förstå att Astrid Lindgren redan har gett oss svaren? Svaret att vi ska vara människor, inte små lortar. Svaret att ett hjärta av sten skaver, att det gör ont i längden. Svaret att vi måste våga vända oss från det skyddande bröstet, se ondskan och vara modiga nog att bestrida den.


Elisabet Lunga

Ur arkivet

view_module reorder

John Cheever hundra år

Ingen har lyckats undgå att det nyss var hundra år sedan Strindberg dog.  Han var född 1849, samma år som Edgar Alan Poe dog, och han spekulerade någon gång om han ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 15 juni, 2012

Det urolige sinn. Del II

Homo Viator Menneskeværen er essensielt sammenknyttet med vandring, mente den katolske filosof Gabriel Marcel(1889-1973), e.g at forut for at et menneske er Homo Economicus eller Homo Politicus, er det på vandring ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 14 december, 2012

Senmoderniteten. Del 1

Innledning Emnet for essayet mitt er livet i senmoderniteten. ‘Senmoderniteten’ er et abstrakt begrep; om abstrakte begrep sirkulerer i et samfunn, er det ikke helt opplagt at dermed er disse ord ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 juli, 2013

Peter J Edström

Om Peter J Edström

Peter J Edström är en tidigare lärare, som nu gör vad han vill, för det mesta ingenting särskilt, men ändå måsten, som han vill bli kvar med innan han beställer ...

Av: Bo Bjelvehammar | Gästkrönikör | 25 juli, 2017

Knut Hamsun på sitt bibliotek. Foto: Kjetil/Wikimedia

”Svältvarelsen” – Knut Hamsun

Efter att ha läst Sigrid Combüchens "Livsklättraren", en essä-roman om Knut Hamsun, fick jag en ingivelse att själv skriva en essä om denne norske ”diktarkung”, både hyllad och hatad under ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 16 maj, 2015

”Jag hoppas du ligger vaken som jag” Om Karin Boyes brev

Pia-Kristina Garde har varit på detektivjakt efter brev och information om den mytomspunna Karin Boye i många många år. 2011 gav hon ut en bok, Karin Boye och människorna omkring ...

Av: Mats Myrstener | Essäer om litteratur & böcker | 13 september, 2013

En intervju med Solomon Burke

Robert Cray, Solomon och Ike Turner. Bild: www.thekingsolomonburke.com En Intervju med Solomon Burke Solomon Burke började sin musikaliska karriär med gospel. På det tidiga 1960-talet gick han över till mer "jordnära ...

Av: Mattias Bergqvist | Musikens porträtt | 30 april, 2009

I shot the sheriff

Sen fredagskväll. Mycket sen. Ska vi verkligen ta tunnelbanan? Okej, rädslan ska inte få bestämma.

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 18 september, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.