Simon O. Pettersson 

Deklassering

En ny lång novell av Simon O. Pettersson 

Av: Simon O. Pettersson | 18 augusti, 2017
Utopiska geografier

Drömmar och dofter i Kraków. Unsound festival

Det doftar gott om årets Unsound – festivalen i polska Kraków som tagit ledningen i att fokusera på ny experimentell, främst elektronisk, musik i gränslanden mellan konstmusik, electronika och klubbmusik ...

Av: Curt Lundberg | 27 oktober, 2014
Essäer om musik

En liten pojkes dröm om att få gå i skolan. Intervju med författaren…

Under Togos brännande sol lever de i ett stort antal, alla de barn som vill gå i skolan. Som vill lära sig, utvecklas och få kunskap. För att kunna se ...

Av: Linda Johansson | 24 juni, 2012
Litteraturens porträtt

Det urolige sinn. Del II

Homo Viator Menneskeværen er essensielt sammenknyttet med vandring, mente den katolske filosof Gabriel Marcel(1889-1973), e.g at forut for at et menneske er Homo Economicus eller Homo Politicus, er det på vandring ...

Av: Thor Olav Olsen | 14 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Det där med matematik och kärlek



Jenny Berggren KeljevicDet är väl det svåraste som finns, relationer, vilken typ av relation det än är.

Vi är en massa av människor som ingår i diverse relationer med varandra, ibland förstår vi varandra precis och ibland begriper vi oss inte på varandra.

Kanske därför värnar jag om principer som, tålamod, frihet och ärlighet blandat med mod. Det behövs om vi ska våga ingå i, speciellt intima, relationer. För det är ju som så att om vi skadar någons känslor eller tillåter andra skada våra, kan vi inte hämta ut nya på en känslobankomat runt om hörnan på torget där vi bor.

Varje dag ingår vi i relation till varandra, ibland frivilligt ibland ofrivilligt, det tål att tänkas på principer men också att inte ta livet på så stort allvar, trots det.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vi måste våga gå in i dem, trots allt, och för det mesta lär vi oss mycket av att våga möta våra egna känslor och andras. Vi är inte så unika och speciella, jag tror vi alla har samma erfarenheter av det känslospann vi människor besitter.

Det är förfärligt att jag inte förstod att du, just idag, inte ville det jag frågade om.

Självklart kan vem som helst räkna ut det, saker jag borde begripit, som är så självklara, för dig.

Tänk vilken skada jag åsamkar om jag råkar vara barnslig en stund och tramsa med dig, just den dagen då det verkligen inte går för sig.

Självklart kan vem som helst räkna ut det, saker jag borde begripit, som är så självklara, för dig.

Tänk vad jag kränker dig genom att vilja något du inte vill och råka fråga två gånger. Självklart kan vem som helst räkna ut det, saker jag borde begripit, som är så självklara, för dig.

Tänk så konstig jag är som låter dig vara i fred, när du behöver din space, som inte frågat efter dig, som inte ber om din närhet, som inte säger vad jag egentligen känner, en saknad, för jag vet, det är inte ditt problem. Tänk vad konstig jag är som inte hör av mig, som inte räknar med dig.

Självklart kan vem som helst räkna ut det, saker jag borde begripa, som är så självklara, för dig.

Tänk så hemsk jag är som älskar med någon annan, efter att du tydligt sagt du inget vill ha av mig och att du absolut inte vill vara sexuell alls, efter vi precis har älskat. Självklart kan vem som helst räkna ut det, saker jag borde begripit, som är självklara, för dig.

Tänk så ointresserad jag är som låter dig ta tid och göra vad du vill, och inte klaga eller kalla dig för saker som jag kan tro är sanning enligt mina principer. Självklart kan vem som helst räkna ut det, saker jag borde begripit, som är självklara för dig.

Tänk vilken egoist jag är.

Tänk vad promiskuös jag är.

Tänk vad barnslig jag är.

Tänk vad kall jag är.

Tänk vad oärlig jag är.

Tänk vad brist på förståelse jag har.

Ibland tänker jag på att jag anstränger mig för att leva och låta leva, att släppa dig fri som den du är. Det betyder inte att jag gör avkall på mina behov, det har jag aldrig lovat. Du säger och gör många saker min vän, som kan göra mig besviken, rädd, känna mig dum, få en känsla av att du inte bryr dig, känna mig ensam, tvivla på ditt förstånd, tro du är kall eller ointresserad, tro du inte är aktsam om mig. Jag försöker inte tala så fort jag tror något. Jag låter dig vara den du är med allt obekvämt det innebär för mig och jag lär mig väldigt mycket. Jag bryr mig faktiskt inte alls hur det går, inget som är upp till mig. Ibland önskar jag du inte talade så ofta om det du tror om mig, och för en stund trodde jag att jag hade samma frihet att vara den jag är oavsett bekvämligheten hos dig.

Självklart kan vem som helst räkna ut det.

 

Jenny Berggren Keljevic

Ur arkivet

view_module reorder

Pynchons Mesopolitosis

Du gick till Dr. Blumenthal en dag 1973 i Middleton, New York, och klagade över hosta, varpå den gode doktorn bestämde sig för att röntga din bröstkorg. Innan de dödliga ...

Av: Jonas Wessel | Litteraturens porträtt | 23 mars, 2013

Bo Ahrenfelt – Förändring är ett livslångt tillstånd i lugn och kaos

Förändring är ingen tillfällighet, ingen slump, menar Bo Ahrenfelt. Han är läkare och psykiater med bland annat kroppsterapi som specialinriktning, men arbetar sedan många år tillbaka med förändrings- och utvecklingsarbete ...

Av: Antoon Geels | Övriga porträtt | 29 juli, 2011

Dansen som konstform

foto: Guido Zeccola Den moderna dansen betraktas idag som en både självständig och -klar konstform. Så har det inte alltid varit. Historiskt sett har dansen varit knuten till mer etablerade konstformer, såsom ...

Av: Roberth Ericsson | Scenkonstens porträtt | 15 augusti, 2008

Evig är den konst som alltid talar till oss själva. Intervju med Fabio…

Gitarristen Magnus Andersson och jag träffade den italienske tonsättaren Fabio Vacchi under hans vistelse i Stockholm i samband med spelningen av hans Quintetto Notturno Concertante på konserthuset. Eventet skedde i ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 15 juni, 2014

Frida Kahlo och den kvinnliga stilen

Vad händer när man klassificerar konst skapad av kvinnliga konstnärer som just ”kvinnlig”? Pekar man på samhälleliga strukturer som har legat till grund för att kvinnliga konstnärer genom historieskrivningen har ...

Av: Simone Frankel | Konstens porträtt | 08 mars, 2013

Fornuft og liv

Innledning Å være menneske er så mangt, skjønt uskyldige er vi ikke. Vi har moral og språk, og dermed har vi tilstrekkelig med ressurser og stor nok kapasitet til å teoretisere ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 Maj, 2014

 Rafael Filosofskolan i Aten. Bild Wikigeeks

Mellan Skylla och Karybdis

”Det bästa hos kristendomen är ett liv värdigt Kristus. Där det finns skall vi inte vara så snara till att misstänka människor för irrlära.” (Ur Johan Huizinga: ”Erasmus”)

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 16 Maj, 2017

Nyårskrönika 2013

Jag ser lite snö vid vägkanten, mer svart än vit. Mer hård än mjuk skulle jag gissa. Jag flyttade till ännu en storstad för snart tio år sedan, i centrum brukade ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 01 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.