Jag röker hellre marijuana

Jag har tänkt på det här med dubbelmoral. Jag har också funderat lite grann över svensk drogpolitik. Om jag förstår det rätt är vissa droger tillåtna medan andra är förbjudna ...

Av: Stefan Whilde | 17 juli, 2011
Stefan Whilde

Norska Mari Kanstad Johnsen gillar Barbro Lindgren Foto Belinda Graham

Barnbokens skapande villkor

Tre illustratörer från tre olika länder, med helt olika typer av bilderböcker men en enda idol: Astrid Lindgren.

Av: Belinda Graham | 06 november, 2015
Kulturreportage

Perspektiv på stoicismen

Ärkeängeln MikaelLars-Göran Söderberg om det stoiska arvet från det gamla Greklands filosofer till kristendomens helgon, från Spinoza till de indianska krigarna och nutida självdestruktivitet Indianerna ... det är redan tillräckligt ...

Av: Lars-Göran Söderberg | 28 september, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2012
Gästkrönikör

Håll hoppet levande



Vladimir OravskyI september 2012 var en av undertecknarna av Charta 77, Jaroslav Suk, tillsammans med undertecknad, de enda svenskar som fick äran att ingå i en månghövdad internationell grupp av övervakare av parlamentsvalet i Georgien. Vi var på plats redan en vecka innan valdagen, en graciös tid som fylldes med ett antal för jobbet viktiga möten, men även med sightseeing och vykortskrivande. Även Jaroslav och jag skrev vykort. Sånt kommer man inte ifrån även om man rest världen runt i samtliga riktningar flera gånger om. Visst låter vykort pysslat lätt. Den som någon gång promenerat genom gamla stan i Stockholm vet, att man måste koncentrera sig på att inte stöta ihop med ett ställ med hundratals vykort med alla upptänkliga Stockholms- och andra motiv. Men så var det inte i Georgiens huvudstad Tbilisi. Det tog oss åtskilliga dagar att finna ett ställe som inte bara saluförde vykort utan även hade öppet. Dock hade detta ställe inte några frimärken, åtminstone inte till salu. Vi fick en hel del tips på var man eventuellt skulle kunna köpa georgiska frimärken, men alla dessa råd var antingen falska eller också inaktuella. Som exempelvis det postkontor som vi på heder och samvete var garanterade att de skulle saluföra dessa kvitton på att porto för vidarebefordrandet av en försändelse var erlagt. Det postkontoret var så definitivt nerlagt att man skulle kunde starta arkeologiska utgrävningar där. Efter några dagar av spaning efter de frimärken som flytt, ser jag Jaroslav närma sig mig, viftandes med något som, ytterligare 50 meter närmare mig, visade sig vara frimärken. Mycket färggranna och vackra, med motiv från allehanda städer där man höll sommarolympiaden, sedan Aten år 1896.

På en livlig uteservering skrev vi våra vykort. Både Jaroslav och jag har en högre akademisk utbildning, så den som läser våra vykortstexter kan inte annat än tro att texterna är kodade, att de korta meningarna döljer en intrikat och synnerligen betydelsefull information… Här är ett exempel: ”Tbilisi 29.9.12. Ahoj všichni! Moc pozdravů, myslím na Vás, mámě velkou pusu. Nejpíš budu doma dřív než tenhle pohled. Táta”

I ordagrann, om än odechiffrerad översättning, betyder texten följande: ”Tbilisi 2012-09-29. Hej på er allihopa! Många hälsningar, tänker på er, en stor puss till morsan. Troligen hinner jag hem innan ni får det här vykortet. Pappsen”

Jaroslavs förutsägelse att han troligen kommer att hinna fram till Sverige innan hans vykort kommer att göra det, besannades, då det anlände först den 7 maj 2014. Den, troligen mycket undernärda brevduvan, som under dryga 19 månader dagligen flög med detta vykort, hade således en genomsnittshastighet på 6 km om dagen, vilket, enligt encyklopediska uppgifter överstiger en snigels, om än inte snigelposts söliga hastighet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men, det är möjligt att det inte var en duva, som anförtroddes detta uppdrag, så jag vill på inget vis komma med förhastade slutsatser här.

När vi var färdiga med vykortskrivandet, fick vi för oss, att posta dessa. Men var? Inte ens receptionisten på det behagfulla hotellet där vi åtnjöt georgiska sängar och riklig frukost, hade något tips att ge… På avfärdsdagen hade vi vykorten fortfarande i vår ägo men på Tbilisis internationella flygplats fann vi till slut en uniformerad dam som lovade att ordna att vykorten skulle komma att sändas ut ur Georgien. Och hon höll vad hon lovade. Inget tvivel här inte.

Så var ligger det moraliska innehållet i denna redogörelse? Det finns flera och du som höll ut att läsa ända fram hit, har säkerligen luskat ut åtminstone två tre par, förborgade mellan raderna. Personligen vill jag dock poängtera följande: Håll hoppet levande. År 2004 beställde/”köpte” Örjan Herlitz, dåvarande chef för Länsteatern på Gotland pjäsen ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK, en dramatisering av en sedermera bästsäljande bok med samma namn. Någon betalning för pjäsen har jag fortfarande inte fått, antagligen på grund av att för en ohederlig teaterchef är 150-tusen kronor ingen större summa att orda om. Kunde jag vänta 19 månader på ett vykort, så bör en tioårig väntan på rättmätiga lån för en därefter prisad teaterpjäs inte te sig alltför lång. Jag håller hoppet levande.

Vladimir Oravsky 

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag vet en hemlig trädgård”

"Jag vet en hemlig trädgård"    Stefan Sundström. Foto Mikael Löwegren Stefan Sundström om marginalisering, självförsörjning och det inre livet. – Årets visa är ju inte det hippaste, tyvärr. Man blir lite marginaliserad ...

Av: Mikael Löwegren | Musikens porträtt | 10 maj, 2007

Dikter av Lina Andréasson

  Jag heter Lina Andréasson, jag är 21 år gammal och är bosatt i Malmö. Jag studerar på Skurups Folkhögskolas skrivarlinje och ska påbörja mitt andra år efter sommaren. Jag håller ...

Av: Lina Andréasson | Utopiska geografier | 19 september, 2011

Hilma af Klint och den manliga konstens pionjärer ─ en jämförelse

Sveriges Konstföreningar har detta år 2012 ”Andlighet i konsten” som konstbildningstema. De framhåller att andlighet inte är detsamma som kristendom, utan att man kommer att arbeta med konstnärer och företeelser ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 19 januari, 2012

La culture, Frankrikes heliga ko

Foto: Anne Edelstam Den klassiska bildningstanken är Frankrikes adelsmärke – universiteten bågnar under överfulla klasser, portvaktarna går i husen med vakande ögon, filmindustrin pumpar ut över 200 filmer per år. Vilket ...

Av: Anne Edelstam | Essäer om samhället | 21 april, 2008

Mats Waltré. Om O

 ”om O” är en diktsvit som handlar om allt, eller kanske snarare om alltet. Eleaten som nämns i ett par dikter är Parmenides, och vem kvinnan på Tepeyacs sluttningar är ...

Av: Mats Waltré. | Utopiska geografier | 09 september, 2013

Harpan

Där ett fönster öppnar sig till världen vars ljusflöden ännu brinner i kaskader triumferade ögonlock omfamnar tystnaden utikring punkterna, de som irrar i andningsflödet. hon rider på hästen som flyger över vidden av spröda sår utströdda också marken ...

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 08 februari, 2010

Tankar om lyckan av att kunna läsa och skriva

I sitt nobeltal framhöll 2010-års nobelpristagare i litteratur MarioVargas Llosa värdet av att kunna läsa med följande ord:" Läsningen förvandlade drömmen till liv och livet till dröm, och den gjorde ...

Av: Lilian O. Montmar | Reportage om politik & samhälle | 28 december, 2010

Förbjuden kärlek i 1600-talets Sverige – fallet Karin Jönsdotter och Måns Haraldsson

Hur sågs det på utomäktenskapligt umgänge mellan män och kvinnor i 1600-talets Sverige? I granskningen av en föregången era tenderar informationen att vara knapphändig och slutsatserna översimplifierande; vår forskning om ...

Av: Karwan Osmani | Essäer | 08 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.