Simon O Pettersson - Sydtysk afton

Simon Pettersson – Fil. stud. med breda humanistiska intressen. Skriver i flertalet genrer. Söker inte medvetet att skriva i någon viss stil, men i den mån han kan analysera sina egna ...

Av: Simon O Pettersson | 25 juni, 2012
Utopiska geografier

Baksmällan

Så där ja. Då är valfesten över för den här gången, och valvakan har övergått i politisk baksmälla. Det blev också som jag befarat. Oskuldens tid är över. Nu tänker jag ...

Av: Ulf Persson | 23 september, 2010
Gästkrönikör

I skuggan av ljuset. Om Gregory Crewdson

Ingenting kan väl vara mer trendriktigt inom konstvärlden just nu än foto. Kulturhuset i Stockholm har dock satsat på denna konstform i ett antal år och har generöst bjudit på ...

Av: Nancy Westman | 26 mars, 2011
Konstens porträtt

Ett anständigt liv? Romernas situation i Sverige

På teve visas ett program om de sju dödssynderna, varav likgiltigheten är en. Mötet människor emellan inrymmer ett hopp om att bli förstådd. Utan förståelse infinner sig likgiltigheten, man ...

Av: Lilian O. Montmar | 23 februari, 2010
Essäer om samhället

Mähä till migrationspolitik



Bamse och KalleNu har jag tröttnat! Migrationspolitiken i det här landet känns som att vi är på fartyget som gick på grund medan kaptenen flytt skutan. Och jag berättigar själv mitt eget raseri, inte heller ensam är jag med den absoluta tron att den moraliska kompassen inte bara visar fel utan har åkt ut genom fönstret.

Den svenska staten tycks bete sig alltmer och mer som en institution med närmast gudalik status utövad genom bestämmanderätten över vilka människor som ska få leva och vilka som ska dö (för på den nivån ligger vi nu). Vilka som ska leva här med eller utan terrorn som varje dag biter sig fast i dem som inte får svar, de som lever i ständig oro, hos dem som inte är trygga; allt tills deras kroppar och själar blir stelfrusna. För exakt så här är det, det är inte en överdramatiserad föreställning.

Men den stora skandalen är att staten är vi. Vi vanliga medborgare har det yttersta ansvaret för att se till att alla människor behandlas humant och rättvist. Det är vi som misslyckats, skulden ligger inte utanför oss, vi har ingen rätt att gömma oss under orden, med diffusa uttryck som ”staten”, ”regeringen” eller ”politikerna”. Det ligger lika mycket hos var och en av oss att sköta om landet. Vi väljer och nu är det så här vi har valt.

Men jag tror alltid på möjligheten att välja igen, att kunna välja på nytt. Jag tror också på att ställa frågor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men när det kommer till frågor, krävs det antagligen ett änglalikt tålamod. Förvisso en subjektiv notering men känns det inte som att de flesta frågor som rör människors misär alltid utförs på ”någon annans uppdrag”, på någon ”lagtext” eller ”direktion”; det är ingens omedelbara fel? Alltid någon annan. Och när det inte är så får vi ofta veta att ingen vill uttala sig i specifika termer, inte om ”det enskilda fallet”.

Migrationsfrågor kompliceras av att det faller under flera områden, ett virrvarr av kopplingar där jag misstänker att de inblandade inte heller finner kommunikationen tillfredställande. Vi har nämligen olika författningar nationellt och numera ska vi även koordineras med EU:s regelverk. På allt detta ska frågor behandlas av arbetsmarknadsutskottet, Justitiedepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, och andra myndigheter som Migrationsverket och Migrationsdomstolar. Till alla dessa tillkommer även själva utförandet av besluten.

Man kan, och jag rekommenderar det starkt, titta igenom både partiprogram och regeringens dokument rörande exempelvis migrations – och asylpolitik. Det är väldigt bra läsning och det kräver i sig att man behöver vara mycket uppmärksam. Det föreslås något olika lösningar men i stort är de flesta partier överens om att problemen finns och man skriver och talar fint om hur det går emot ditten och datten av värderingar Sverige ska stå för.

Och ändå… Vi ser vad som är här, nu idag. Människor som tigger på gatorna, brutala utvisningar till antingen inget eller till livsfarliga förhållanden. Vi vet för tusan om att medmänniskor bor här i plåtskjul och tältläger. Och även om jag skriver här och nu ska man förstå att det inte började idag. Det finns ingen legitim förklaring till att inget hänt, eller ens hur det här har hänt. De där talen har funnits i åratal, kanske utan särskilt stor press till att utverka dem; förverkliga de stora orden. Några försök som inte har lett till hållbarhet.

Inget vi kan vara stolta över.

Inget ansvar vi kan fria oss själva ifrån.

Varken då eller här och nu.

 

Linda Bönström

 

Ur arkivet

view_module reorder

Statist hos Roy Andersson

Inte många kan ha missat att Roy Andersson tog hem Guldlejonet på filmfestivalen i Venedig med sin nya film ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron”. En sen ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 30 september, 2014

Rudolf Steiner i Berlin 1900

Varför Steiner? Varför inte?

Reflexioner kring Kristofferskolan och Waldorf-pedagogik, värd att uppmärksammas.

Av: Annakarin Svedberg | Övriga porträtt | 23 juni, 2016

Skendränkning i demokratins namn

Foto: Uniforum Är västvärldens bristande intresse för moraldiskussion om möjligt ett mer grundläggande hot än terrorismens våld? Tobias Lundberg resonerar om Thomas Pogges teorier. I en intervju i det amerikanska tv-programmet The ...

Av: Tobias Lundberg | Gästkrönikör | 05 Maj, 2008

Benjamin 30

   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 10 mars, 2012

Umberto Eco, Sverige och kyrkogården

Alexandria, Alessandria på italienska, ligger inte i Egypten. Åtminstone inte bara där. Det finns faktiskt en stad i Piemonte, i norra Italien, som heter så. Staden fick namnet av en ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 24 oktober, 2011

När tvetalan slickar

När tvetalan slickar poetens munnar smäckra Katarina Frostensons dikt är en välfunnen bild av språkets oförmåga att sammanfalla med världen och dess faktiska och konkreta uttryck. Trots rötter i konkretismen och ...

Av: Mårten Björk | Essäer om litteratur & böcker | 25 september, 2007

Toleransens dilemma del 1 av 2

Ohyggligheterna i Syrien. Ockupationen på Västbanken. Förtrycket i många muslimska länder. Galna kristna, som sätter eld på Koranen. Kongo Kinshasa. Guds befrielsearmé i Centralafrika. Muhammedkarikatyrerna. De fruktansvärda övergreppen på kvinnor ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 08 oktober, 2012

Goebbels - den intelligente fanatikern

  Goebbels bland gymnasiekamrater 1916. Goebbels - den intelligente fanatikern Kejsardömet står i full blomning när Paul Joseph Goebbels föds 1897 i småstaden Rheydt strax nordväst om Köln. Efter segern över Frankrike drygt ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om samhället | 25 januari, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts