Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk

En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där ...

Av: Mathias Jansson | 13 oktober, 2017
Konstens porträtt

Helmer Osslund – Norrlandsskildraren

”En o annan gång har jag väl haft god kredit. Annars vete tusan hur det gått. Och att jag hittills verkligen lyckats hanka mig fram – öfver det fenomenet står ...

Av: Thomas Notini | 06 april, 2013
Konstens porträtt

Stranger Visions (2012-2013) av Heather Dewey-Hagborg

Självlysande kaniner och kvantkonst

Mathias Jansson med en essä om konst vid den yttersta gränsen för forskningen.

Av: Mathias Jansson | 18 september, 2015
Essäer om konst

Hur påverkades Ingmar Bergman av August Strindberg?

År 1986 fick Ingmar Bergman stora problem med en uppsättning av August Strindbergs Ett Drömspel. Sjuka skådespelare och annat elände försvårade repetitionerna. Makterna tog över, tyckte han. Den där djävla ...

Av: Kurt Bäckström | 28 mars, 2012
Essäer om film

Ett kort meddelande till mina muslimska vänner



Mohamed OmarHösten 1900 fick vår förste svenske socialistiske agitator, August Palm, ta emot en inbjudan att besöka Amerika för en föredragsturné. Resan beskrev han i boken Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika. En andra amerikaresa företog han sommaren 1906. Denna gång blev det ingen bok men väl ett antal resbrev till Folkbladet.

Palm såg kritiskt på amerikanska förhållanden och jämförelserna mellan de bägge länderna utföll för det mesta till Amerikas nackdel. I sitt sista resbrev talade han om sin längtan hem till Sverige, ”ty borta är bra men hemma är bäst. Sverige är ett härligt land och kunde nog vara ett litet paradis, och det måste bliva det. Det gäller endast att avlägsna dem, som nu sitta inne med makten och styra och ställa i landet på ett sådant sätt att man måste fråga sig, äro de vansinniga eller är det med berått mod de vilja framkalla en katastrof.”

Palm har rätt. Men det är inte bara Sverige som skulle kunna bli ett litet paradis. Hela världen skulle kunna bli ett stort paradis. Islam i dess traditionella form, liksom de flesta andra religioner, ser världen som själens fängelse. Livet liknas vid en genomresa. Först efter döden börjar det verkliga och eviga livet. Den kloke, sägs det, är den som använder sin kraft till att förbereda sig för den andra världen.

Sådana tankar, som tyvärr är mycket framträdande bland oss muslimer, gör att människor inte tillåter sig att njuta fullt ut av det här livet. Man får stå ut med brist och lidande. Det blir ju bättre sedan. Det skadar förstås inte om en eller annan eremit tänker på det här sättet. Men när det blir det dominerande tänkesättet i ett samhälle är det destruktivt och hindrar utvecklingen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det låter som en klyscha, men jag säger det ändå, för det är vad jag tror. Jag vänder mig särskilt till mina muslimska vänner, för det är den religion jag känner mig mest befryndad med och som jag tycker väldigt mycket om. Låt oss skapa ett paradis här på jorden i stället för att härda ut med plågorna och vänta på vår lön efter döden! Med hjälp av vetenskapen, tekniken och konsten kan vi göra livet på jorden längre, lyckligare och rikare.

Men det räcker inte. Utan organiserad politisk aktivism kommer man ingenstans. Det krävs en vision om ett samhälle som är organiserat på ett sådant sätt att rikedomen, kulturen, kunskapen och hälsovården kommer alla till del, och som inte låter någon människas begåvning och färdigheter gå till spillo. Detta kallas socialism.

Det har alltid funnits muslimer som strävat efter att förbättra livet på jorden. På 900-talet skall de så kallade ”karmaterna” ha upprättat ett protokommunistiskt samhälle i Bahrain. De skakade hela den islamiska världen. Det karmatiska samhället strävade efter jämlikhet och social rättvisa.

Karmaterna och andra liknande historiska rörelser – det har funnits flera – kan inspirera muslimer idag. Men jag tror inte att någon rörelse som sätter religionen som norm, hur man än tolkar den, kan bli tillräckligt universell och progressiv för att klara de utmaningar vi står inför. Religionen kan finnas med som ett underordnat element i rörelsen, en kulturell ”färg” eller ett ”språk”, men inte som den grundläggande eller ledande idén.

I ett tal vid Afroasiatiska solidaritetens andra ekonomiska seminarium i Alger den 27 januari 1965 sade Che Guevara:

”Kampen mot imperialismen för frigörelse från de koloniala eller nykoloniala banden förs med politiska eller militära vapen, eller bådadera. Den är inte skild från kampen mot underutveckling och fattigdom. Båda är etapper på en och samma väg mot skapandet av ett nytt samhälle, som är både rikt och rättvist.”

På bilderna från Algeriet ser man Che Guevara och den algeriske revolutionären Ahmed Ben Bella sida vid sida, förenade i en gemensam kamp mot imperialism, kolonialism och rasism, för ett nytt samhälle som med Ches ord är både ”rikt och rättvist”. På jorden, inte i himlen.  

Mohamed Omar

Ur arkivet

view_module reorder

Konsthöst i Paris

Oktober är en fulltecknad konstmånad i Paris. Nya utställningar startar lite överallt, sommaren är definitivt över, höstrusket sätter in och de kräsna parisarna vill bli roade. Resultatet är ofta av ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 03 november, 2009

Metaforens metamorfos

”tungans makt är bruten och under hudenlöper elden genast i fina flammor” De två versraderna är lånade av Sapfo, en av den moderna kärleksdiktens tidigaste arkitekter. Trots det faktum att de ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 02 maj, 2013

Den finska konsten, mellan modernism och tradition

Historiskt är Finland en avkrok, en väg genom skogen mellan Stockholm och S:t Petersburg, en del av Sverige i sex hundra år och under ryskt styre i drygt hundra …Man ...

Av: Niels Hebert | Essäer om konst | 16 juni, 2008

Migranten som hjälte i Dinevs magiska realism

I juletid 1990 kom Dimitri Dinev frusen och hungrig över den gröna gränsen med endast sitt studentbetyg och de kläder han hade på sig till det österrikiska flyktinglägret Traiskirchen. Eftersom ...

Av: Jan Selling | Essäer om litteratur & böcker | 20 november, 2011

Dylan som DJ. En guldgruva för alla Dylan-fans

Vår tids kanske mest inflytelserika rockmusiker har fått ett eget radioprogram. I "Bob Dylan's theme time radio hour", som just nu är inne på sin andra säsong, spelar den snart ...

Av: Johan Kellman Larsson | Essäer om musik | 18 oktober, 2008

15. Nils-August

Lina gäspade gapigt. Enstaka strålkastare från mötande trafik dök upp i mörkret. Hon vände på huvudet och tittade på Ramirez. Han var i alla fall vaken. Tur det. Hans stadiga ...

Av: Nils-August | Lund har allt utom vatten | 23 mars, 2012

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 09 december, 2013

John Everett Millais. Lizzie-Ophelia

Prerafaelitiska brödraskapet och Lizzie Siddal

Idag är medeltiden populärare än någonsin. Det nya intresset för denna halvt mytiska och mörka tid beror kanske delvis på en önskan hos människan att vilja återvända till ett tidsskede ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 16 augusti, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.