Förlustens svarta geografi - David Goodis och skymningens underland

David Goodis var, underligt nog, en av de första amerikanska noirförfattarna som jag läste. Underligt, i alla fall utifrån en svensk horisont; Goodis har aldrig översatts till ...

Av: Nanok | 12 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Dataspelet E.T Atari funna på en soptipp i New Mexico.

Dödliga böcker och filmer med förbannelser

Den sista kopian av stumfilmen London After Midnight (1927) brann upp 1967 men i TV-serien Whitechapel dyker den upp igen. Serien som gick i fyra säsonger mellan 2009 och 2013 handlar ...

Av: Mathias Jansson | 07 februari, 2016
Kulturreportage

Erik Jorpes

Ett märkligt åländskt läkaröde

En ung åländsk läkare kom att kom att spela märkliga roll i det röda upproret som inleddes i Finland i januari1919. Erik Jorpes från Kökar hamnade på den röda ...

Av: Rolf Karlman | 31 januari, 2017
Essäer om politiken

Ett litteratöröde

Ett litteratöröde Litterär berömmelse är en vansklig historia. De flesta av dagens "namn" är snart glömda eller förvandlade till anekdoter i litteraturhistoriens marginal. Den en gång uppburne Gustaf af Geijerstam lever ...

Av: Göran Lundstedt | 26 april, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Ett kort meddelande till mina muslimska vänner



Mohamed OmarHösten 1900 fick vår förste svenske socialistiske agitator, August Palm, ta emot en inbjudan att besöka Amerika för en föredragsturné. Resan beskrev han i boken Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika. En andra amerikaresa företog han sommaren 1906. Denna gång blev det ingen bok men väl ett antal resbrev till Folkbladet.

Palm såg kritiskt på amerikanska förhållanden och jämförelserna mellan de bägge länderna utföll för det mesta till Amerikas nackdel. I sitt sista resbrev talade han om sin längtan hem till Sverige, ”ty borta är bra men hemma är bäst. Sverige är ett härligt land och kunde nog vara ett litet paradis, och det måste bliva det. Det gäller endast att avlägsna dem, som nu sitta inne med makten och styra och ställa i landet på ett sådant sätt att man måste fråga sig, äro de vansinniga eller är det med berått mod de vilja framkalla en katastrof.”

Palm har rätt. Men det är inte bara Sverige som skulle kunna bli ett litet paradis. Hela världen skulle kunna bli ett stort paradis. Islam i dess traditionella form, liksom de flesta andra religioner, ser världen som själens fängelse. Livet liknas vid en genomresa. Först efter döden börjar det verkliga och eviga livet. Den kloke, sägs det, är den som använder sin kraft till att förbereda sig för den andra världen.

Sådana tankar, som tyvärr är mycket framträdande bland oss muslimer, gör att människor inte tillåter sig att njuta fullt ut av det här livet. Man får stå ut med brist och lidande. Det blir ju bättre sedan. Det skadar förstås inte om en eller annan eremit tänker på det här sättet. Men när det blir det dominerande tänkesättet i ett samhälle är det destruktivt och hindrar utvecklingen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det låter som en klyscha, men jag säger det ändå, för det är vad jag tror. Jag vänder mig särskilt till mina muslimska vänner, för det är den religion jag känner mig mest befryndad med och som jag tycker väldigt mycket om. Låt oss skapa ett paradis här på jorden i stället för att härda ut med plågorna och vänta på vår lön efter döden! Med hjälp av vetenskapen, tekniken och konsten kan vi göra livet på jorden längre, lyckligare och rikare.

Men det räcker inte. Utan organiserad politisk aktivism kommer man ingenstans. Det krävs en vision om ett samhälle som är organiserat på ett sådant sätt att rikedomen, kulturen, kunskapen och hälsovården kommer alla till del, och som inte låter någon människas begåvning och färdigheter gå till spillo. Detta kallas socialism.

Det har alltid funnits muslimer som strävat efter att förbättra livet på jorden. På 900-talet skall de så kallade ”karmaterna” ha upprättat ett protokommunistiskt samhälle i Bahrain. De skakade hela den islamiska världen. Det karmatiska samhället strävade efter jämlikhet och social rättvisa.

Karmaterna och andra liknande historiska rörelser – det har funnits flera – kan inspirera muslimer idag. Men jag tror inte att någon rörelse som sätter religionen som norm, hur man än tolkar den, kan bli tillräckligt universell och progressiv för att klara de utmaningar vi står inför. Religionen kan finnas med som ett underordnat element i rörelsen, en kulturell ”färg” eller ett ”språk”, men inte som den grundläggande eller ledande idén.

I ett tal vid Afroasiatiska solidaritetens andra ekonomiska seminarium i Alger den 27 januari 1965 sade Che Guevara:

”Kampen mot imperialismen för frigörelse från de koloniala eller nykoloniala banden förs med politiska eller militära vapen, eller bådadera. Den är inte skild från kampen mot underutveckling och fattigdom. Båda är etapper på en och samma väg mot skapandet av ett nytt samhälle, som är både rikt och rättvist.”

På bilderna från Algeriet ser man Che Guevara och den algeriske revolutionären Ahmed Ben Bella sida vid sida, förenade i en gemensam kamp mot imperialism, kolonialism och rasism, för ett nytt samhälle som med Ches ord är både ”rikt och rättvist”. På jorden, inte i himlen.  

Mohamed Omar

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag hoppas du ligger vaken som jag” Om Karin Boyes brev

Pia-Kristina Garde har varit på detektivjakt efter brev och information om den mytomspunna Karin Boye i många många år. 2011 gav hon ut en bok, Karin Boye och människorna omkring ...

Av: Mats Myrstener | Essäer om litteratur & böcker | 13 september, 2013

En dikt av Bianca Olsson

Bianca Olsson går just nu på Westerdals School of Communication (WSoC) som ligger i Oslo, men är själv svensk - bördig från Göteborg. Hon säger själv att hennes språk förändrats ...

Av: Bianca Olsson | Utopiska geografier | 23 Maj, 2011

Anna Quirentia Nilsson Public Domain Wikipedia

Från Ystad till Hollywood - Anna Quirentia Nilsson

Andy Warhols färgglada porträtt av Greta Garbo auktioneras ut för en stor summa, ser jag på nätet, och på frimärket för utlandsportot (14 kr) finns Ingrid Bergmans vackra profil, träffsäkert ...

Av: Ivo Holmqvist | Filmens porträtt | 18 mars, 2016

Feminism och nazism: Elin Wägner och John Landquist

Elin Wägner (1882-1949), mitten av 1920talet. Foto: okänd Det var i den lilla skånska semesterorten Arild det hela började. Vid denna tid var det idylliska Arild en mycket populär sommarort, inte ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 15 augusti, 2008

Skräcken i kulturens hjärta

- Jag har en del demoner att bearbeta. Alla skräcktavlor porträtterar mina egna demoner - de är inte bra skrämmande för skräckens skull, alla demoner har namn och en betydelsefull ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 14 oktober, 2009

Isak Serholt

Tre dikter av Isak Serholt

Mitt namn är Isak Serholt och är 28 år. Jag bor i en liten by utanför Göteborg med min fru och mitt ett år gamla barn. Jag jobbar som snickare och fyller ...

Av: Isak Serholt | Utopiska geografier | 05 Maj, 2017

Carl Abrahamsson och verklighetens absurda teater

Såsom en vulkan är Carl Abrahamssons hjärna, full av brinnande ädelstenar. Alla dessa idéer och projekt gör honom till en mångsysslande artist. Men Carl är också en mycket kontroversiell person ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 16 september, 2010

"Kritikernas kritiker" - ny konstform bringar förtjusning och förtret

Jag sällar mig minsann till alla andra tyckare som i detta nu besätter varenda blank ruta där man kan få in en stavelse eller två. Jag njuter av att kommentera ...

Av: Linda Bönström | Essäer om litteratur & böcker | 28 januari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts