Absolut Sverige

Boken ”Från Astrid till Lindgren”, som jag är medförfattare till, gavs ut först i Nederländerna på nederländska. Manuskriptet till denna bok var skrivet på svenska, så varför var Nederländerna först ...

Av: Vladimir Oravsky | 13 februari, 2013
Gästkrönikör

Man kan aldrig vara försiktig nog

När de byggde sitt bo och när de flyttade in vet jag inte. Men plötsligt var de där: vilda bin och deras bo, hängande från taket som Babylons hängande trädgårdar ...

Av: © Vladimir Oravsky | 30 november, 2013
Gästkrönikör

Min kreativitet håller mig vid liv

Inom mig klämtar en ständig geografisk samt själslig längtan till några platser. Känslan förstärks, vidgas med tid och avstånd. Detta har legat latent som ett virus under lång tid, först ...

Av: Jenny Markström | 12 december, 2013
Gästkrönikör

Vladimir Oravsky

”Konsthistorier”: Kom och köp konserverad post-sanning

Jag tittade på det andra avsnittet av sex i en svensk tv-serie betitlad ”Konsthistorier”. Varför? Eftersom några kulturexperter på Sveriges Radio fick förhandstitta på den, och de fick betalt för ...

Av: Vladimir Oravsky | 05 februari, 2017
Gästkrönikör

Vad vill nazisten berätta?



Linda BönströmJag undrar vad en nazist vill berätta för mig? Nationalsocialism attraherar dig, du klär dig i en politisk ideologi från trettiotalet, ett ideal från ett annat land. Nynazism, vad ska den ge dig undrar jag? Du som 2014 smyger ut om nätterna med sprayburkar i din hand och målar svastikor, klottrar så som ”Sieg Heil”, ”Heil Hitler” eller ”88”; du måste väl ändå mena något betydelsefullt när du inte istället sover i din säng, i din trygghet?

Jag tror, och rätta mot min förmodan om så, inte att du föddes i början av förra seklet och ändå verkar du söka en tid du antagligen aldrig levt konsekvensen av.

När lärde du dig att använda noaord, denna gamla folktro för att inte våga uttala namnet på något farligt? Kanske nöjde du dig med den enklare betydelsen, ett simpelt ”Heil Hitler”, eventuellt sa någon att det var heligt och ett skydd mot den förföljelse dina vänner och du säkert känner. För jag tror att du tänker så, att du är jagad för dina åsikter, - ja till och med för ditt innersta jag -, att du behandlas orätt av samhället. Ett samhälle som inte förstår bättre, ett folk som förråder sin ras och inte erkänner vad som måste göras.

Är du och de dina på väg upp nu? Mindre skygga för publiken? En del säger att du bytt bombarjackan till välsittande kostym men jag tror nog inte att du någonsin bytt om.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag tror oavsett att du har lika svårt att förklara din kamp, vad du vill ha, vad du tror fanns. Och till viss del kan jag förstå varför.

Du fick antagligen läsa de där runtomkring tjugo sidorna om Andra världskriget under skolans historielektioner, kanske fick du ett studiebesök, kanske fick du hålla en tyst minut för förintelsens offer; något måste ha förargat dig. Du borde väl ändå ha haft frågor inom dig, frågor förlagda med tabu, jag vet inte om det fanns tid till samtal, jag vet inte om någon kunde lyssna till dina föreställningar. Men jag är säker på att du så småningom hittade andra som dig själv. Platser med rasande musik och väggar fyllda av fanor i svart-vit-rött. Där kunde du vara stolt och stark, övertygad och övertygande.

Där finns du kanske fortfarande, raljerande om hur bra allt kunnat bli i Sverige, ditt fosterland, om det bara fanns arier. Om det bara fanns en ledare.

Vi har här byggt ett samhälle som låter dig tycka vad du vill utan repressalier.

Tyvärr tycks vi också ha byggt ett samhälle som förenklar och förkortar historien och därmed låter dig göra detsamma. Så här står du nu, med armen i luften som en segerhälsning. En vördnad för vem har du, vilken seger tror du väntar?

Du tycker inte om att höra mig för jag borde ägna mig åt att avla ariska barn med min ljusa hud och blåa ögon och vara stolt över att tillhöra ett kollektiv som när som helst kan offras för den högre saken, - mitt liv och ditt liv tillhör nationen enligt dig. Men istället, när jag undrar över dig som kallar dig nazist, finner jag ignorans.

Du måste sakna intellekt och vett, du ägnar tiden åt att försöka täta till luckorna om och om igen i ditt skal av historielöshet. Du talar om en av världens mest komplicerade tid att vara människa. Men så många bitar saknas i ditt resonemang att när du inte får ihop det fyller du ut din okunskap med ord som ”judefitta” och ”kommunistsvin”. Du ger dig själv en anonym identitet och lägger ut adresser på Internet och uppmanar, våldta henne med en stor kniv; jag är kanske gammaldags men vet din mamma om att du tycker en del kvinnor förtjänar det, att det är deras skuld? Kan du förklara för dina barn varför andra barn riskerar sina liv varendaste gång de sätter sig i bilen för att deras föräldrar avslöjar enfaldens hos dig och de dina?

De män du ser som så storartade hade mycket makt under Tredje riket och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) tjänade många väl.

En tid.

Men alla förlorade mark så väl som ställning i samhället.

Den store ledaren Adolf Hitler, som du heilar, var själv först invandrare i Tyskland, han hade ett drogberoende och var en usel härförare. Hans paranoida personlighet kostade många av hans närmaste livet. Jag vet inte om du förstått det, att ingen människa i den nationalsocialistiska staten var säker. Alla människor ansågs som förbrukningsvara. Om det är det här du söker måste du också inse att kriget, att ideologin, gjorde inte undantag.

Du kunde lika gärna befinna dig i getton och koncentrationsläger, svälta, rånas, torteras eller vittra bort i lera eller snö på slagfält. Lika gärna, ditt födelsebevis och partimedlemskap till trots.

Vad är ditt meddelande?

Plats, pengar, privilegium? Leva i minnet av ett krig som ingen vann? Du förstår, det enda som fanns var att ha förlorat lite mindre. En del berättar att ljudet av en människokropp som krossas under en stridsvagn är så fasansfullt att det aldrig försvinner. I slutet av kriget skickade den store Führern ut pojkar som knappt nått puberteten till att försvara landet, sedan tog han sitt eget liv i sin bekvämliga bunker i Berlin. I världen hade fler än sextio miljoner människor dött.

Sanningen är nog att många människor gav dig alltför stor tilltro, varför skulle du inte vilja gott? Tankarna i ditt huvud förväntades att gå över, på bordet framför dig troddes all bildning och ansvarskänsla finnas att ta för sig av. Men något gick fel.

Vi ser det nu.

 

Linda Bönström

Ur arkivet

view_module reorder

Fabrik chic

Fabrik chic – industri som estetik Gnissel från en travers, det rytmiska surrandet från ett ventilationssystem och ljud från cisterner minner om en tid då tjänstesamhället låg i sin linda och ...

Av: Erling Persson & Maria Holm | Kulturreportage | 10 mars, 2007

Italienska kvinnor i väntan på blomstring

Vilka ängar väntar på oss, yviga, skimrande grönskor av gentianor, på att vi tillsammans ska skotta fram våra ansikten? -Sibilla Aleramo (1927) Fram till på mitten av 1700-talet var ...

Av: Sanna Dager | Essäer om litteratur & böcker | 14 mars, 2011

Bach – trotjänaren

”Johann Sebastian Bach är den femte evangelisten. Gån ut och förkunnen honom!” Så inledde ärkebiskopen Nathan Söderblom ett tal inför en kyrkomusikerkongress i Uppsala en gång under sin ämbetstid. Söderblom var ...

Av: Thomas Notini | Musikens porträtt | 28 december, 2012

Rapport från en dagbok

ZodiacoSven Hessler föddes i Sverige den 10 maj 1835. Han anlände till Amerika den 16 juni 1855. Bosatte sig i Stillwater. Hessler är en av de stora pionjärerna i området ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer om litteratur & böcker | 24 september, 2008

Tyra Lundgren ─ Hon med fåglarna

I likhet med många har jag alltid fascinerats av lera, detta fantastiska och härligt formbara material. Keramik är en sammanfattande benämning på alla föremål av lera som bränts till så ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 22 februari, 2012

Kunglig glans på Åmells

Bland alla utsökta föremål i Åmells konsthandel på Birger Jarlsgatan i Stockholm väljer jag att skriva om tre ganska små tavlor, närmare bestämt 33 x 22,5 cm, av Mathias Hradh ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om konst | 17 april, 2010

Fragolina autentica

Svenska jordgubbar - en fix idé

Så var det åter dags för den årliga jakten på falska jordgubbar. I år är den dessutom skärpt. Är det inte osynliga ubåtar som olovligt turistar i vår skärgård, så ...

Av: Thomas Silfving | Gästkrönikör | 11 juni, 2015

Konservativa värden

Konservativa litar sällan – som det heter – på dagens sanningar, vetenskapliga rön och modefilosofiska utsvävningar när det gäller moraliska värden. Man sätter istället sina slantar på eviga värden och ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 13 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.