Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del I

En kortfattet innføring i samfunnsfilosofiske problemstillinger Denne artikkelen er om maktmekanismer, der enkelte av disse er åpne, mens andre virker i det skjulte. For det meste snakker jeg om anonyme strukturer ...

Av: Thor Olav Olsen | 16 januari, 2013
Agora - filosofiska essäer

Nyårsdikt av Percival

JAGUAREN

Av: Percival | 28 december, 2015
Utopiska geografier

Långfredag

långfredagen har alltid fascinerat mig kyrkorna är tomma gud är borta en frånvaro som krossar tungt är tungt, konkret som världens smärta i döden är gud mer närvarande än i sin reella närvaro det är denna icke-närvaro ...

Av: Guido Zeccola | 20 april, 2009
Utopiska geografier

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film



Belinda Graham“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man på påkostade Downton Abbeyeller dramer gjorda efter Charles Dickens tjocka romaner.

Men det finns även svenska kostymdramer, två gamla klassiker har precis kommit ut på DVD: Längtans blåa blommaav Alice Lyttkens och Mor gifter sigav Moa Martinson. En lyckträff, en slump att det råkar bli två kvinnliga författares verk som kommer ut i DVD format samtidigt? Tidigare i år kom Röda Rummetmed bland annat Per Ragnar och Allan Edwall i huvudrollerna.

Givetvis ska man läsa böckerna, men faktum är att många idag tar till sig klassikerna genom filmade versioner eller TV serier – filmatiseringen av ett verk kan ge författaren ett uppsving. Och ibland blir filmen också en klassiker i sin egen rätt, som Charles Dickens Great Expectations,också en klassiker som svartvit film av David Lean.

Längtans blåa blommautspelar sig under Napoleon krigen eller rättare sagt, i Europa är det krig, men inte i Sverige. Den gamla vanliga visan. Det är egentligen inte många som bryr sig. I centrum av handlingen finns familjen Tollman i Stockholm. Betty, spelad av Eva Röse, är yngst i familjen och romantiskt lagd med drömmar om den stora kärleken. Hon blir förtjust i Claes Ekencrona (Reuben Salmander), en adelsman, och känslorna är besvarade. Men de tillhör olika klasser och Ekencronas familj har en annan väg planerad för påläggskalven i familjen. Sedan skickas han till fronten i Finland och förhållandet mellan Betty och adelsmannen testas på allvar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Svenska produktioner som rör sig bland överklassen och även i någon mån bland medelklassen (Bettys familj sysslar med handel, de är inte en “fin” medelklass, eftersom inte handel ansågs som fint) lyckas inte riktigt med att se dyra och lyxiga ut. Man kommer aldrig upp till Downton Abbeys kostymdramsnivå, men man ligger ändå snäppet högre än att bara se ut som moderna människor som klätt ut sig i gamla kläder. Marika Lagercrantz, Harriet Andersson, Bibi Andersson och Hans Alfredson är alla på bettet i sina biroller.

När det gäller klassiker som utspelar sig på landet är situationen en annan. På landet råder det en ständig brist på pengar, folk är fattiga och sliter jämt, men roar sig när de kan. Det gör att man inte riktigt upplever att produktionen har ont om pengar. Folk har samma kläder jämt. Jaha, de är väl fattiga… Kulisserna behövs inte byggas. Den svenska naturen finns redan och ser alldeles betagande ut på film. Så mycket att man ibland kan glömma bort att detta handlar om människor som sliter och lider ont.

Mor gifter sig är en tänkvärd roman som brukar tolkas självbiografiskt i och med att Moa Martinssons mor gifte om sig när Moa var gammal nog att minnas det. Detta låg sedan som inspiration för boken. I SVT-filmatiseringen vimlar det av gamla kändisar och den svenska naturen gör sitt och uppträder som den ska.

Naturen i Sverige gör succé i allt från filmatiseringen av Astrid Lindgrens Vimmerby – för Småland är så där vackert i verkligheten inte bara på film – till Hemsöborna, där det lidande livet på landet inte märks så mycket eftersom det skildras genom ögonen på en sommargäst. Därför är det procentuellt sett mycket kalasande, lite arbete, mycket sommar och väldigt lite vinter i romanen – och även i filmen. Liksom Astrid Lindgrens Emil så är den klassiska TV-filmen med Hemsöborna alltid förknippad med Allan Edwall.

Om man ska lyckas med svenskt kostymdrama ska man alltså ta vad Sverige ger gratis: storslagen natur, inga pengar behöver slösas på kulisser. Undantaget som bekräftar regeln? Röda Rummet. Inte en speciellt lantlig roman, men ett mycket lyckat kostymdrama, med Per Ragnar i huvudrollen, och i framtiden kommer detta också att upptecknas som “klassiker” precis som bokoriginalet. Men även här finns den lantliga idyllen med. Visst, Stockholm är en stad, men filmatiseringen tar fram det “lantliga” och idylliska i många bilder och kameran studsar stundom omkring som om den vill kopiera Strindbergs prosa och vara en lekfull solstråle.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Machiavellis republikanska ideal

Machiavellis republikanska ideal Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex ...

Av: Satya Datta | Essäer om samhället | 03 Maj, 2007

Konst, Vadstena och Ungern – Intervju med Lajos Szelényi

Lajos Szelényi är en bildkonstnär som föddes i Ungern för 70 år sedan. Han är verksam som målare och emellanåt även som musiker och samhällsdebattör. Lajos har haft flera utställningar ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 15 Maj, 2013

Snabbare tid snabbare ... Inblickar i Nelly Sachs diktvärld

Den tyskfödda diktarinnan Nelly Sachs, som sedan början av 40-talet levde i Sverige, fick nobelpriset i litteratur på sin 75-årsdag 1966. I hennes verk finns en medskapande mänsklighet och ett ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 10 juli, 2011

Wagner och det musikaliska dramat

I år är det 200 år sedan Wagner föddes och 130 sedan han dog. Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del – både ris och ros. Men en ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 25 februari, 2013

Per aspera ad astra

Författaren Cordwainer Smith (1913-1966) sa en gång att det inte finns någon litterär genre som har skapat så många forskare som science fiction-genren. Och det stämmer. Många astronauter, ingenjörer och ...

Av: Bertil Falk | Essäer | 12 juni, 2014

Den ”okända” svenska deckardrottningen

Varför räknas inte Ulla Bolinder som en av Sveriges deckardrottningar? Jo, jag hör vad ni utbrister: Va-va-vad hette hon? Ulla vemdå? Ulla Bolinder hör inte till de storsäljande svenska deckarförfattarna. Hon ...

Av: Bengt Eriksson | Litteraturens porträtt | 07 november, 2012

Peace & Love - en festival för alla sinnen

2010 var ett rekordår för Peace & Love. Med sina 3000 besökare vid starten 2001 till hela 42.000 i år har Peace & Love nu blivit den största svenska festivalen ...

Av: Linda Olsson, Karin Sundqvist | Kulturreportage | 11 juli, 2010

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.