För Buddhismens Vänners vårblad 1973

(som jag fann när jag städade bland mina papper.) Döden Hur vi ser på döden beror av hur vi ser på livet. Vi andas in och vi andas ut. Inandning är födelse ...

Av: Annakarin Svedberg | 17 april, 2014
Essäer

Konst och sport

När en svensk skidåkare spurtar på upploppet ramlar han/hon och bli fyra, om en norsk skidåkare spurtar, vinner han/hon och om en finsk åkare sprintar i mål blir han/hon tvåa ...

Av: Niklas Anderberg | 18 augusti, 2010
Essäer om konst

Varje litterär översättning är unik

Bengt Samuelson och kejsar Tiberius i Villa San Michele, Capri.Crister Enander intervjuar Bengt Samuelson som har översatt flera ryska författare till svenska Den följande intervjun med översättaren Bengt Samuelson har skett ...

Av: Crister Enander | 04 september, 2008
Litteraturens porträtt

En av flera våffelstugor nära Idrefjäll, längs längdspåren...

Fjällanläggningar, Grönklitt, Idre, Ramundberget

Här en snabbpresentation av några vintersportorter söder om Jämtlandsfjällen (Säfsen, Hovfjället, Långberget, Sälen, Grövelsjön m.fl. må ursäkta men kanske kommer att beskrivas senare): Orsa grönklitt (33 mil med bil från ...

Av: Björn Gustavsson | 17 april, 2017
Resereportage

Vilka är det som är “för många”?



Papillon: en charmig invandrare!Det är svinkallt. Biblioteket är stängt. Jag och en tjej till står utanför och huttrar. Jag har tajmat tiden fel, det är så kallt att jag måste ha gått jättesnabbt. Annars hade jag inte kommit hit för tidigt.

Den andra tjejen har väntat betydligt längre. Hon är paff att biblioteket är stängt och hon fryser. Jag hittar en byggnad i närheten som är öppen och vi ställer oss i vestibulen och värmer oss och pratar.

“Varifrån kommer jag?”

Den andra tjejen vill att jag ska gissa varifrån hon kommer. Det är ett känsligt ämne. Man kan så lätt gissa fel. (och jag vet att författaren Lena Sundström hatar att folk gissar att hon är från Thailand - hon är ju adopterad och svensk!)

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Någonstans i Asien? helgarderar jag. (Jag har alltså nu uteslutit adoption i Sverige).

-Ha! Rätt! Jag är från Beijing ! Vad duktig du är!

Hon är från Peking alltså. Kinas huvudstad. Det är ju i Asien.

Gud vad jag är bra på geografi! 

Vi pratar på om böcker och vad vi ska göra på biblioteket. Kommer vidare till intressen. Hon berättar om sin SFI kurs och säger några meningar på svenska och jag berömmer henne jättemycket. Hon får slut på sin svenska och växlar tillbaka till engelska.

Sedan kommer den oväntade bomben:

-You Swedish people are sooo relaxed!

Eh, svenskar? Relaxade, alltså avslappnade? 

Det är inte precis den första fördomen man brukar få höra om svenskar.  Är det inte ”latinos” som ska vara “relaxade” när vi ändå är inne på fördomar?

Men innan jag hinner säga ett ljud fortsätter Miss Beijing:

- In Beijing library open. Library open twentyfour-seven!

“Twentyfour-seven” service

”Twentyfour- seven” - det är generösa öppettider! Alltså tjugofyra timmar om dygnet sju dagar i veckan.

Jag undrar om detta även gäller universitetsbiblioteket.

-Nej, universitetsbiblioteket stänger elva på kvällen alla dagar utom söndagar då det stänger redan fem. Men kom igen, fem, ni har ju ingenting som är öppet på söndagar! menar hon.

-You have such a relaxed attitude in Sweden! You don’t work!

Japp. Då har vi fastslagit att kineser är flitigare än svenskar. Ungefär lika omstörtande som att säga att kineser är bättre på bordtennis (sedan J.O. Waldner gått i pension).

Men nu öppnar biblioteket och vi rusar båda in för att maximera vår arbetsinsats. Det förpepprade biblioteket stänger ju redan klockan två och är stängt hela dagen i morgon, HUR ska vi hinna allt det vi måste hinna med?

Om jag hade bott i Kina …

Om jag hade bott i Kina hade jag inte haft det problemet. Då hade jag kunnat sitta här till klockan elva på kvällen, eller twentyfour-seven, beroende på vilket bibliotek jag valt. (Jag hade i och för sig blivit tvungen att lära mig kinesiska för att ha någon glädje av allt som Beijing-biblioteket erbjuder - men en sak i taget. Jag hade i alla fall sluppit frysa.)

Med jämna mellanrum dryftas frågan att det finns för många invandrare i Sverige. Men det råder skilda meningar om vilka är för många och vilka som ska ut.

Hur många generationer måste man vandra?

Jag funderar tillbaka på min underbara helg på bokmässan. Fick en ny kompis på tåget som älskar samma typ av böcker och som är glutenallergiker. Hennes pappa är från Chile, så jag antar att hon räknas som invandrare, statistiskt sett.

Man kan också vara född i Sverige och räknas som “andra eller tredje generationens invandrare” - konstiga uttryck som får mig att fundera på hur många generationer man egentligen måste “vandra” för att få höra hemma.

Folk måste inte komma från demokratier

Många tror att folk måste komma från demokratier för att uppskatta en demokrati - och lätt ”anpassa” sig till det svenska systemet. Men de som kommer från icke-demokratier uppskattar ofta den svenska demokratin ännu mer. 

De flesta jag träffade och blev bekant med under den underbara mässhelgen var faktiskt inte svenskar. Kom jag precis på.

Alla servicemänniskor man kom i kontakt med. Som hjälpte till med precis allt möjligt.

Alla gulliga mässvärdar som hjälpte till - de flesta jag såg på mässhotellet, både mässvärdar och fast personal verkade vara invandrare.

Folk som fixade maten. Folk som fixade städningen. Folk som fixade så att man inte gick vilse.

Till och med taxichauffören, som var så supergullig och hjälpsam (och inte klagade på hur mycket min väska vägde, han tyckte bara att min bokmani var charmig).

Ja, hade det inte funnits invandrare hade jag inte ens kommit FRÅN mässan! Jag hade inte ens fått tag på en taxi som velat köra mig.

Hade det inte funnits invandrare hade jag förresten inte heller varit här.

Kom hit! Ni behövs!

 Under B-kursen i samhällskunskap skulle vi läsa om Sveriges uppgång inom industri och ekonomi. Jag lyckades pricka in alla årtal rätt INNAN föreläsningen. Läraren blev förtvivlad och undrade om han redan hållit föreläsningen - jag kunde ju uppenbarligen allting redan.

 Hela klassen bedyrade att de inte visste ett dyft och att de inte hört föreläsningen förut.

 -Inte jag heller, sa jag. Men förra veckan läste vi om invandring. Och jag tänkte att kurvorna när invandringen gick upp måste överensstämma med när det gick bra för Sveriges industri och ekonomi.

Det stämde.

Budskapet var “kom hit - ni behövs!”

 En himla massa invandrare kom och tog alla jobb som fanns att få (och en hel del jobb som svenskar själva inte ville ha) och knegade på så att det svenska undret blev ett under.

 Det kom jättemånga.

Men jättemånga är inte för många. Det är som i en myrstack där alla knegar på.

 Kineser efterlyses!

Förresten, nästa gång kan det väl komma en stor invandringsvåg från Kina? De har ju så orättvist många kineser i Kina redan, och vi har knappt några alls! Och jag vill att biblioteket ska ha öppet längre. Precis som i Kina!

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Riva ner och bygga nytt – eller hur man demolerar en konstinstitution

I hörnet står en maskin som snurrar ett järnklot runt sin egen axel. Varje gång järnklotet träffar betongväggen i galleriet ryker dammet och murbruk faller ner på golvet. Som en ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2014

Andrei Tarkovskij. Filmaren som tänkare

Den 4 april, 2012, skulle den ryska filmskaparen Andrei Arsenjevitj Tarkovskij ha fyllt 80 år.  Nu ska jag bejaka detta faktum, och diskutera Tarkovskijs konstnärskap. Men först tänker jag vara fräck ...

Av: John Andersson | Filmens porträtt | 15 april, 2012

Statue of Buddha, Polonnaruwa, Sri Lanka

Moder Jord, Tibet och alla papporna

Det heter Fädernesland. Det heter Moder Jord. Modern är en och fäderna många. La ma betyder stor moder. I Tibetansk tradition är lama en andlig lärare – oftast munk, oftast ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 18 juli, 2016

Albert Edelfelt

Dödsdans och likfärder i konsten

”Jag behöver en död kropp” löd den isländska konstnären Snorri Asmundssons uppmaning på Facebook. Närmare bestämt var det fem döda kroppar som konstnären behövde till en videoinstallation där han tänkte ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 08 april, 2016

Kajsa Antonsson, Miriam Engdahl, Ylva Fred, Daniel Möllås, med mera. Foto: Ineta Svärd

Alla idéer har sina födslovåndor

Ineta Svärd återvänder som tidigare elev till Tonsättarskolan och rapporterar från Ljudvågorfestivalen 2015 i Visby.

Av: Ineta Svärd | Essäer om musik | 30 maj, 2015

Erotisk krönika V – bittra safter rinna i trosorna.

Uppmaning. Fordrande. Dina ögon ser åt annat håll, jag känner blicken sticka. Speglar död i mina pupiller. Vidgade. Utan skydd släpps allt ljus in. Ögonbottnen kastar tillbaka, så bländas du ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 07 juni, 2012

MAERZMUSIK – Ett västerländskt slagverkverksdrama med etniska inslag

Den tolfte upplagan av Berlins stora nutida musikfestival – Maerzmusik – har nyss avslutats (15-24/4) och förpassats till det auditiva minnets utmarker. De tio dagarna var uppdelade i två delar ...

Av: Stefan Thorsson | Essäer om musik | 27 mars, 2013

Jeremiah Karlsson

En novell av Jeremiah Karlsson

Jeremiah Karlsson debuterade 2012 med "Tystnadens älskare, stjärnornas vän", Sveriges första socialtjänstthriller, ett slags modern tjänstemannaromaner där polisen är utbytt mot socialarbetare och mordutredningarna mot invecklade familjeproblem. Han har bl.a ...

Av: Jeremiah Karlsson | Utopiska geografier | 30 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.