Partiale decomposizione del filosofo. Bild: Gioia Futura

Filosofi og ideologi

Noen yrker framstilles for oss som særdeles farlige, og som forlanger særskilte egenskaper av den enkelte rolleinnehaver. Eksempler på dette er arbeid som brannslukker, politi, soldat eller flyger. ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 mars, 2015
Agora - filosofiska essäer

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 maj, 2017
Gästkrönikör

Sidenvägen

Bukharajudar i Sidenvägens knutpunkt

Den vida legendariska handelsvägen på land, Sidenvägen, sträckte sig från Nanking till Konstantinopel med otaliga förgreningar, så vem vet hur lång den sammanlagda sträckan var, men ett par år tog ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 16 oktober, 2015
Resereportage

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 1 av 4)

Som flanör och vandrare ser jag världen ur ett krasst drömsperspektiv. Jag noterar omgivningarna, men lever i dikten. Jag njuter dofterna, men katalogiserar dem systematiskt för att frysa tiden i ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2017
Stefan Whilde

Kalle på Spången



Merima Dizdarevic foto Sanela SelimovićFör några dagar sedan under en promenad i byn vid havet på ön Korčula, cruisade en bil med svenska registreringsplåtar och nedvevade rutor förbi oss långsamt. Jag sa instinktivt ”hejsan turister!”, en replik S sa till ett gäng svenska turister på Kroatiens kust för några år sedan. Denna versrad har alltsedan ingått i vår vänkrets vokabulär och används rätt så flitigt. Denna gång var reaktionen från de två vältränade pojkarna i bilen lite annorlunda. De tittade på oss snabbt, men sa absolut ingenting och körde förbi. Följande dagar såg vi dem på stranden, där en läste en bok, medan den andra mest sprallade runt i vattnet. Jag såg deras bil parkerad utanför ett hus jag knackat på första dagen när jag letade efter ett rum. Vi såg en av dem hoppa hopprep utanför huset, hopprep á la Rocky. Vi försökte att inte säga ett ord svenska runt dem så att det inte skulle komma till för mycket prat om väder, gästfrihet och rakija, men jag undrade ibland varför de aldrig ens försökte följa upp ”hejsan turister”. De kanske också ville vara ifred på semestern, vem visste.

Medan jag nu väntar på att mina två nyanlända kompisar ska vakna, sitter jag och skriver detta på ett kafé på strandpromenaden under gamla staden i staden Korčula, på ön Korčula. Nu kanske man undrar vad jag gör inne i staden Korčula, när de flesta av mina vänner har varit inkvarterade i ett hus vid havet några kilometer längre utmed ön, men jag säger bara: Kalle på spången!

Jag sitter och skriver detta på svenska, men jag sitter också och tittar över axeln hela tiden. Det handlar inte om den gamla goda nojjan för svenska turister, jag är rädd att herr Bildt i egen, hög person kanske glider förbi mig här på väg till stranden eller, gud förbjude, sätter sig på samma kafé. Jag har haft denna nojja sen jag, för några år sedan, hörde att herr Bildt äger mark och hus på denna ö, men denna gång är allting lite för nära hem.

Jag har länge sagt att han har förstört mitt liv, men det har alltid menats med en nypa salt. Han har nog, rättare sagt, förstört partier av mitt liv. Kalle på Spången. Jag verkar dock ha lärt mig att räta upp mig efter varje attack han har riktat mot mig och min sort under åren. Jag pratar naturligtvis om Carl Bildt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kalle har, under sitt liv, haft många tillfällen på positioner där han kunnat göra mycket gott för många, men har av någon anledning varit väldigt konsekvent i att göra raka motsatsen. Jag ska gå på känsla här, utan att googla fram datum och för mycket fakta, jag ska bara säga det jag ibland, oftast väldigt politiskt inkorrekt, sagt och hört om Kalle. En gång sa nån till exempel att han inte kunde hjälpa det bosniska folket eftersom händelserna där sammanföll med att han var nykär. Man hoppas ju lite på den där ”kärlek föder kärlek”, men som vi vet så säger vi ibland ”kärlek” när vi menar någonting helt annat. Kalle med Bången.

Det förutnämnda gäng av vänner badar nog redan, men jag måste leta reda på en buss till deras by innan jag kan ansluta mig till dem. Jag hade hittat ett rum för några dagar nära dem, men var tvungen att flytta igår då några turister som bokat i förväg skulle anlända. Då kom vi på att jag skulle kunna dela säng med C, men att det var bäst att kolla med våra husvärdar. Jag och E gick för att prata med dem. Det gick mycket värre än vi trodde. De vågade inte för nåt i världen bryta mot reglerna. Huset var registrerat för att kunna ta in så många gäster som redan fanns i huset. En till skulle bryta mot reglerna. EU, tänkte jag. Någonting som jag tänkt på de senaste dagarna i Kroatien varje gång det tog mer än två minuter för en kypare att komma med mitt kaffe, varje gång han inte tog med ett glas vatten till mitt kaffe per automatik. Varje gång jag hörde att ingen vågar ta med sig någonting över gränsen från Bosnien. Varje gång någon använde sin svenska eller polska telefon för att ringa eller sms-a och sa att det var billigare nu. Varje gång tänkte jag: fan va snabbt det gick att EU-a till sig. Sådana är reglerna, sa våra husvärdar. Vi vågar inte inte följa dem. Det är mycket hård kontroll i området. EU, frågade jag? Jo, sa de, EU, men egentligen är det på grund av Carl Bildt, sa de. Carl Bildt, frågade jag? Ja, sa de, vi bor ju grannar med honom så här är det alltid poliser och kontroller, både inhemska och svenska, så tyvärr får du inte sova här med dina vänner. Vi vågar inte. Du får gärna komma och bada här med dem, men du får inte vara inkvarterad här.

Allting föll på plats. De två vikingpojkarna som vaktade huset, deras morgonträning, de nitiska reglerna alla följde, Jante i den fyrtiogradiga luften. Ja, så gick det till när Kalle förstörde min semester i mitt förre detta Jugoslavien. Men nu vet jag i alla fall var han bor.

 

Merima Dizdarevic

Ur arkivet

view_module reorder

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Drömmen om det gudomliga inom science fiction

Inget kan vara mer felaktigt än påståendet att science fiction-litteratur enbart handlar om maskiner och rymden. Redan från början när begreppet science fiction under den första hälften av 1900-talet myntades ...

Av: Alexander Sanchez | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2011

Bild Guido Zeccola

Din Kropp är mitt Land

En dikt av Guido Zeccola

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 19 november, 2016

Francis Scott Key Fitzgerald efter 70 år

Den 21 december 2010 är det sjuttio år sedan jazzålderns författare F. Scott Fitzgerald avled.  Därmed blir hans verk enligt gällande svensk lag fritt för publicering av vem det vara ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2010

Litterär liklogistik

Monsunregnet hade upphört och himmelens slussar var stängda. Morgonen var het och stilla. Vattnet hade sjunkit ner i markerna och en kväljande lukt steg ur landskapet. Avdunstningar från djurkadaver, hushållssopor ...

Av: Benny Holmberg | Essäer | 28 oktober, 2012

Första stenen är kastad i Estland

   Första stenen är kastad i Estland I Östeuropa har religiösa och nationalistiska rörelser gjort livet surt för den icke-heterosexuella befolkningen. Våld och uttalanden från stater om det icke-naturliga i homosexualitet är inget ...

Av: Kristofer Andersson | Reportage om politik & samhälle | 29 september, 2006

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Agape og Eros

Liv, fortelling og melodrama Å ha et liv å leve er å leve i fortelling. Fortellinger har forteller, som er den som har en historie å fortelle. Historier har hendelsesforløp, og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.