sista_kväll erotik

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | 14 november, 2012
Stefan Hammarén

Jean Vigo

Apropå Jean Vigo

Vem minns inte sekvensen i Francois Truffauts ”De 400 slagen”, där en skolklass är ute och joggar med gymnastikläraren i spetsen och det vid varje gathörn smiter iväg några killar ...

Av: Ulf Stenberg | 29 januari, 2016
Essäer om film

Sommarföljetong. SLUTSEKUNDER Pjäs i tre akter Av Boel Schenlær Akt …

Scenbilden är densamma i de tre akterna. En cell i ett svenskt fängelse. Vid ena kortsidan en celldörr som öppnas mekaniskt. I golvet en tågräls. Vid celldörren blir det ett ...

Av: Boel Schenlær, | 27 juli, 2009
Allmänna reportage

Vagabondens väg till Hollywood

Vid sidan av Joel Emmanuel Hägglund (alias Joe Hill), finns det en minst lika intressant samling finskamerikanska poeter, musiker och protestsångare, som också dessa tillhörde den kringflackande gemenskapen kring fackföreningen ...

Av: Niclas Mossberg | 03 februari, 2010
Musikens porträtt

Jakten på LYCKAN! Eller: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?



Belinda GrahamLycka är ett komplext begrepp. Men som en gul vägvisarpil på ett bokomslag med titeln

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? står Lycka med feta, svarta bokstäver. Om det vore så enkelt att hitta vägen till lyckan. Eller det kanske är så enkelt? Författaren Nisse Simonson är kirurg och optimist. Som han själv säger: ingen vill väl bli opererad av en pessimistisk kirurg (”nej, det här går aaaaldrig”). Han hävdar att 40 procent av vår lycka kan vi påverka med egen tankekraft. Likväl som man kan tänka sig sjuk kan man tänka sig frisk. Vilken positiv tanke!

Ha det bäst. Må sämst. ?!

Ändå är svenskarna det folk i världen som mår sämst, mentalt sett, fast de har det bäst, materiellt sätt. Depressionerna bara ökar. God Materiell Standard leder inte automatiskt till Lycka. Det kan låta självklart, men det är ändå briljant att någon tar sig tid att skriva och förklara självklarheter. Faktum kvarstår ändå: vi mår sämre än någonsin.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Plötsligt ser jag överallt att allt handlar ju om Lycka! Eller lycka kontra olycka/depression. Reklam, romaner, psykologi, politik, vetenskapsprogram på TV … Nu är det inte längre sex som säljer, det är Lycka.

Mätt och lycklig och utsövd

Den första mest grundläggande lyckokänslan kommer av att vara mätt. Okej, det kanske förklarar floden av kokböcker som kommer, typ en kokbok om dagen. Vi lagar allt mindre mat (vi köper den färdig) men vi köper ändå allt fler kokböcker. Och läser i sängen istället för att laga mat? Men man känner sig alltid lyckligare när man är mätt och utsövd, det är vetenskapligt bevisat).

När du gör som jag vill

När du gör som jag vill är både underhållande och skrämmande läsning från Henrik Fexeus som blev känd med Hjärnstorm på SVT. Yep, jag har fått lycka på hjärnan och ser att mycket här även handlar om lyckobegreppet och mätt=lycklig=villig att Köpa, finns med. Även ”shoppa dig lycklig”. Det är lätt att läsa, jag sugs snabbt in i resonemanget och håller med. Eller också är jag bara manipulerad av författaren. Skämt åsido, mer och mer handlar om att shoppa sig lycklig. Ett tema som även tas upp i filmer och romaner, bokenShopaholic av Sophie Kinsella är egentligen tragisk, medan filmen är lättviktig som en översockrad maräng, och Fay Weldon ironiserar i en av sina senaste böcker, En styvmors dagbok om kvinnors syn på lycka (Weldons kvinnor blir i allmänhet inte så lyckliga) och på frågan om vad som gör kvinnor lyckliga låter topplistan så här: Shopping, choklad och sex. I Weldons värld är detta ”fel svar”, människor behöver kärlek och relationer för att bli lyckliga.

Hetsjakten på lyckan

Men är det inte något helt sjukt med denna ständiga hetsjakt på lycka? Om det ges ut många kokböcker (mätt=lycklig och glad) är det inget emot självhjälpsböcker, hur du hjälper dig själv att bli lyckad – och lycklig … det finns givetvis bra självhjälpsböcker, Good Enough är t.ex. en bra titel och säljer ett tänkvärt koncept: att man inte kan lyckas med allt hela tiden, ibland får man vara nöjd med ett ”okej”, nöjd med att allt inte är perfekt. Vettigt. Och realistiskt. Good Enough är skriven av en lyckad människa, en perfektionist, som inte var lycklig. Sveriges mest berömda olyckliga människa var under en viss tid Ann Heberlein, doktor i teologi och författare till Jag vill inte leva men jag vill inte heller dö, och hon har visat att lyckad inte är lika med lycklig. Hon visade att ha ”allt”, akademisk karriär, en plats i media, tre barn, sommarhus på Österlen, handdrejade muggar …. (listan kan göras lång) egentligen inte hjälper när depressionerna sätter in. Utåt sett är hon såklart snygg, lyckad och frisk som en blond nötkärna. Skenet bedrar.

Omöjligt att alltid vara lyckig

Men ska vi jämt vara lyckliga? Inte enligt forskare som pratar på om lyckan i gamla klipp av Vetenskapsmagasinet. Framstående forskare hävdar att ”förmågan att känna sig ledsen är en betydelsefull mänsklig egenskap som vuxit fram under evolutionen.” dvs. det är faktiskt nyttigt att kunna känna sig lessen och det är fel att ”vanlig nedstämdhet har blivit en sjukdom”.

Resonemanget låter lite som när Alfons Åbergs farmor hävdar att det är bara bra att ha tråkigt ibland, man kan inte ha julafton varje dag (som Alfons vill).

Oviktigt viktigt

Sara Paborns Släktfeber visar hur en familj av excentriska typer grälar om saker som vi som läsare förstår är oviktiga. Har vi själv sunt perspektiv på våra liv? Andra människors ”olycka” blir till årets bästa och roligaste debutroman. På något sätt fungerar misslyckade eller vilsna människor, tragedier och olyckor bäst i humoristiska böcker. Hur roligt är det att läsa om lyckade lyckliga människor som har allt och får allt? Det är inte de lyckade och lyckliga vi som betraktare känner för utan ”the underdog”, eller den som är lite misslyckad, lessen eller rent av deprimerad.

Är du riktigt klok?

Ett av de mest tänkvärda program som gjorts är BBC:s Är du riktigt klok? … Uppgiften för tre experter var att i en grupp hitta vilka människor som var psykiskt sjuka och vilka som var ”normala”. Experterna misslyckades. De tog fel gång på gång. De tog t.ex. ut tre tjejer som var ”normala” som psykiskt sjuka och missade killar som verkligen var psykiskt sjuka. Samtliga experter var män. Ett tecken på begreppet ”normalt” är snävare för tjejer? Eller att kraven är högre?

Mest intressant var dock att den experterna bedömde som mest normal, mest lyckad (”kan jobba som terapeut”) faktiskt led av depression och hade varit sjukskriven i tre och ett halv år. Men en av experterna hade också lidit av depression i 20-års åldern, när han genomgick en skilsmässa.

Yttre faktorer påverkar lyckan, ingen är ”normal-glad” hela livet. Och olyckliga människor ska inte stigmatiseras.

Alla är inte lyckliga i alla sina dagar. Det är inte julafton jämt. Det behövs kanske en farmor som kommer och påminner oss om det ibland

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Rumlarens guide till paradiset

  Jag har känt honom i många år, ända sedan jag var barn och vi samlade kiselsten i skogarna utanför Ystad och lekte att de var piraters tjuvgods. Vi har fiskat ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 mars, 2011

Den baltiske udstilling – Baltiska Utställningen – i Malmø 1914

For 500 år siden var Malmø Danmarks største by; det var her reformationen og det danske skriftsprog blev grundlagt. Det var nemlig i Malmø, at Christiern Pedersen sad og oversatte ...

Av: Søren Sørensen | Essäer | 18 april, 2014

Göran Sonnevi

Den unge Göran Sonnevi och språket

1961 skriver Göran Sonnevi: Nästan ingenting – Varsamhet. Dess klang. Också frågor är möjliga. Det är ur dessa fyra korta rader som Göran Sonnevis diktning tar form. Kortfraserna visar upp en trevande början. En ...

Av: Hans-Evert Renérius | Litteraturens porträtt | 17 september, 2017

Robert Warrebäck

Robert Warrebäck. En novell

Robert arbetar för närvarande på en samling sammanlänkade noveller om missbruk, kärlek, sorg och skuld. I nuläget finns åtskilliga av hans tidigare noveller, artiklar och essäer (och en del poesi) ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 04 januari, 2016

Marie Ndiaye

Marie Ndiaye – en av vår samtids främsta författare.

Efter det att jag läste alla Chimamanda Ngozi Adichies och Zadie Smiths romaner snubblade jag över Marie Ndiaye. Alla tre är fantastiska författare, men jag tror nog ändå att jag ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 20 november, 2017

Det andliga kallet i Roy Anderssons film "Du levande"

Bra filmer är de som inte endast underhåller men som även bär på starka budskap som dröjer sig kvar i tanken och där lockar till gensvar. För Simon Henriksson är ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 04 augusti, 2008

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del II

Filosofiske småtterier om kulturbegrepet Er kulturaktiviteter om 'mål og mening'? Svaret på spørsmålet beror verken på hva en forstår med 'kultur' og 'kulturaktivitetet', eller med 'mål og mening'. Det vil si ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 januari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.