H.P. Lovecraft och esoterismen

Den amerikanska skräckförfattaren H.P.Lovecraft har aldrig varit mer populär än idag. Raden av nytryck och noveller som har inspirerats av hans fantasy- och skräckberättelser är många. De noveller som ibland ...

Av: Alexander Sanchez | 28 juni, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Charles Thévenin - La prise de la Bastille

Fransk revolution i tysk tappning

Franska revolutionen initierade större förändringar i Tyskland än i ursprungslandet. Naturligtvis är ett sådant antagande endast en hypotes, ett själviskt och odemokratiskt påstående. Men vem kan motbevisa att i ...

Av: Bo I Cavefors | 06 augusti, 2016
Essäer om samhället

En dikt

Allt som sker mellan punkternaallt som finns orden, meningarna, tilltalen, igenkänningarna.Allt som skänker djupen,allt det som kommer till uttryck,till synlighet & närvaro.Jag befinner mig i Davidstjärnan,den samlar mig intill hjärtat,där ...

Av: Hebriana Alainentalo | 15 september, 2010
Utopiska geografier

Den döende dandyn (Dardel)

Den eviga dandyn

Dödssynden nummer ett var att vara tråkig. Nummer två att vara ful. Och den tredje, men inte minst allvarliga, var att vara osmakligt klädd. När Moderna Museet i Malmö med ...

Av: Susanna Kumlien | 16 februari, 2015
Essäer om samhället

Kvinnodagen – Den internationella klasskampen



Linda BönströmInternationella kvinnodagen firas i vanlig ordning den åttonde mars, i år har Förenta nationerna - vars generalförsamling 1977 beslutade att dagen i fråga skulle bli en internationell högtidsdag – valt att uppmärksamma våld mot kvinnor och flickor under temat ”A promise is a promise: Time for action to end violence against women”.

Våldet i sig är knappast förändrat men det vi har varit med om den senaste tiden är det; brutaliteten har blivit alltmer illa dold medan motståndet blivit alltmer synligt. Som alltid är det en vacklande kamp, att förutspå resultatet är så gott som en omöjlighet, men det är utan tvekan en blodig strid på liv och död. För livets skull.

En del vill avskaffa kvinnodagen då den uppmärksammar, särskiljer, kvinnor; att den reproducerar ojämlikheten den är menad att bekämpa. Eller helt enkelt motsäger att varje dag ska vara en kvinnodag. Jag säger att det är en dag att behålla och det vore rent utav en skymf att ta tillbaka en sådan stark historisk markör, kravet på den allmänna rösträtten – den kvinnliga rätten till en röst i samhället – borde vi snarare återanknyta oss till. ”Löftet” om rätten till den egna kroppen, arbetet, samhället och kärleken var inget som bara gavs. ”Löftet” är något som man i alla tider har tvingats erövra gång på gång.

I och med FN: s roll i uppmärksammandet av kvinnodagen har något annat fallit undan, något vi inte längre tycks tala om; kvinnodagen var en socialistisk skapelse. Den så kallade kvinnofrågan var utan tvekan att betrakta som klassfråga och inget annat, en sammanhållning som medel, som kamp mot det ojämlika samhället. Dagens politiskt obundna arrangemang är i mångt och mycket problematiskt. Samtidigt som det är viktigt att alla ska kunna känna en gemenskap och en vilja att förändra levnadsvillkoren för alla kvinnor är det också så att en del av de där viljorna varje dag motarbetar kampen och fördröjer onekligen förändringen. Det är politiker som inte är hängivna löftet, eftersom det fundamentalt innebär att öppet erkänna ett klassamhälle som kategoriskt håller tillbaka vissa människor – många av dem kvinnor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kvinnorörelsen blev golvad under 2000-talet, det är ingen tvekan om att när ordet ”feminism” togs som medial gisslan stod många av oss paralyserade; det var ingen större intellektuell debatt, det analyserades inga av feminismens stora verk, det pratades knappt om dess förkämpar eller akademiskt formulerande författare. Vi stod inför känslor; ”Alltså, jag är helt för jämlikhet men feminist är jag då inte”. Det var perplext att se hur samtalen som behövde ta plats, de om arbete, trygghet och sjukvård, förminskades till förmån för någon märkligt hetsig – ism debatt. Sattes större värde i själva ordet än i innehållet av någon särskild anledning kan man ju undra? Kvinnorörelsen, eller låt oss hellre säga alla som i stort och smått agerar för ett jämlikt samhälle, har alltid ordpetandet klibbandes längs ryggen. Därför är ett starkt motarbetande av det systematiska våldet som kvinnor över världen utsätts för, våldet som är till för att hämma och hindra, det viktigaste vi har att sätta på agendan. Våldet är konkret och utan försvar.

Varför ska vi prata om klass? Hot, misshandel, våldtäkt och mord utsätts kvinnor i alla samhällsskikt för men jag menar att i strukturen är det exakt samma sak som klasskillnad; det är metoder för att förhindra fria åsikter och ett fritt liv där varje röst räknas lika mycket. Det är en metod som grymt och utstuderat ska hålla kvinnor nere. Att sakna utbildning och rörelsefrihet på grund av hot och våld är effektivt.

Jag kan tycka att i västvärlden uppvisar vi en stor arrogans inför situationen, vi har på något vis lutat oss tillbaka lite bekvämt på rösträtten och en syn på att vi talar om ett tredje världen fenomen – våldet ska gärna kännas fattigt och förvildat. Hos andra. Men vi borde knappast vara så kaxiga.

Barack Obama vann det amerikanska presidentvalet 2012 men innan dess såg vi en republikansk valrörelse utan dess like med ”kontroversiella” uttalanden; Todd Akin, republikan nominerad till amerikanska senaten, blev ökänd i ett uttalande om att våldtagna kvinnor sällan blir gravida med sina förövare om det är en ”legitimate rape”, kvinnor som blir våldtagna på riktigt stänger sina äggstockar… Det kunde gott ha varit droppen, men så var inte fallet. Valrörelsen fortsatte stadigt med skäl att kränka kvinnors individualitet och rätten till sina kroppar. Det är viktigt att förstå att detta propageras av högt uppstående politiker, och det påverkar faktiskt oss utanför staterna; det är en grogrund för berättigat kvinnohat. Samtidigt våldtogs en tjugotreårig kvinna i New Delhi, Indien, så illa att hon avled av sina skador och efteråt följde massiva protester mot rättssystemet och politiker i landet.

FN talar om att våld mot kvinnor blivit en ”global pandemi”. Jag kallar det även en infektion vid namn klasshat.

”I'll lift your arm and you'll lift mine, and in a Communist state of mind
we're not worth more than anyone else but surely not worth less”*

 

Linda Bönström

*”2008” – Hello Saferide (More Modern Short Stories from Hello Saferide, Razzia 2010)




 

Ur arkivet

view_module reorder

ISCM World New Music Days Wien 11.- 14. November 2013

Wien, det historiske oppstandelsessentrum for vestlig musikk, er i år vert for den internasjonale samtidsmusikkfestivalen ISCM World New Music Days. Byens avantgardistiske tradisjoner skal med andre ord reaktiveres. Når man ...

Av: Liv Kristin Holmberg | Essäer om musik | 28 november, 2013

Du är absolut

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 mars, 2013

Asklepieios mirakelkurer och människans behov av myter

Människan verkar ha ett grundläggande behov av att förstå världen och särskilt det som hon inte har något inflytande över. Kan hon inte logiskt förklara de faktorer som omger henne ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 23 september, 2013

Översätta texten eller sätta sig över texten?

Översätta texten eller sätta sig över texten? Hans Färnlöf, lektor i franska vid Mälardalens högskola, har läst språkexperimentalisten Stefan Hammaréns tolkning av Maupassants kortroman "Horla".

Av: Hans Färnlöf | Essäer om litteratur & böcker | 08 september, 2006

Kungen av Kalifornien

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren ...

Av: Kristoffer Leandoer | Essäer om litteratur & böcker | 13 augusti, 2011

Friheten som förtrycker

Del I.  Charles Darwin var en bättre ekonom än Adam Smith. Det hävdar i alla fall managementprofessorn Robert H Frank i sin senaste bok The Darwin Economy: Liberty, Competition and the ...

Av: Pierre Gilly | Essäer om litteratur & böcker | 25 mars, 2012

Gustave Moreau. Hercule et l'Hydre de Lerne

Symbolik och mystik i den moderna konsten.

Den moderna konstens uppgift var inte bara att beskriva den fysiska verkligheten utan även att sätta igång tankar och mentala processer genom att påverka känslor och fantasiliv. Termen symbolism används ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 08 maj, 2017

Tiziano Europa och tjuren

Om Sparta, Atén och Europa

Spartakistemas patriotism ledde till totalt förnekande av egenvärdet och den utplånade alla individuella särintressen. Spartakistema hade som valspråk Statens väl. Förnöjsamhet, att lyda order och självdisciplin, var självklara levnadsregler. Ungefär ...

Av: Bo Cavefors | Kulturreportage | 03 juni, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.