Aleksa Lundberg- en dramatiker med fokus på de transsexuellas problem i samhället

Det finns en marginaliserad grupp i vårt samhälle, vars röst inte har lyckats göra sig hörd i nämnvärd grad förrän nu. De transsexuella har levt vid sidan av de givna ...

Av: Jens Wallén | 02 augusti, 2014
Övriga porträtt

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | 18 juni, 2014
Konstens porträtt

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Luther spikar upp de 95 teserna. Målning av Julius Hübner. Foto: Wikimedia

Ett jubileum med komplikationer

”Om inte om hade funnits...” - så börjar ett känt talesätt med många mer eller mindre burleska varianter. Sensmoralen tycks ändå alltid vara, att så kallade kontrafaktiska spekulationer om historiens ...

Av: Thomas Notini | 30 maj, 2017
Kulturreportage

Kvinnodagen – Den internationella klasskampen



Linda BönströmInternationella kvinnodagen firas i vanlig ordning den åttonde mars, i år har Förenta nationerna - vars generalförsamling 1977 beslutade att dagen i fråga skulle bli en internationell högtidsdag – valt att uppmärksamma våld mot kvinnor och flickor under temat ”A promise is a promise: Time for action to end violence against women”.

Våldet i sig är knappast förändrat men det vi har varit med om den senaste tiden är det; brutaliteten har blivit alltmer illa dold medan motståndet blivit alltmer synligt. Som alltid är det en vacklande kamp, att förutspå resultatet är så gott som en omöjlighet, men det är utan tvekan en blodig strid på liv och död. För livets skull.

En del vill avskaffa kvinnodagen då den uppmärksammar, särskiljer, kvinnor; att den reproducerar ojämlikheten den är menad att bekämpa. Eller helt enkelt motsäger att varje dag ska vara en kvinnodag. Jag säger att det är en dag att behålla och det vore rent utav en skymf att ta tillbaka en sådan stark historisk markör, kravet på den allmänna rösträtten – den kvinnliga rätten till en röst i samhället – borde vi snarare återanknyta oss till. ”Löftet” om rätten till den egna kroppen, arbetet, samhället och kärleken var inget som bara gavs. ”Löftet” är något som man i alla tider har tvingats erövra gång på gång.

I och med FN: s roll i uppmärksammandet av kvinnodagen har något annat fallit undan, något vi inte längre tycks tala om; kvinnodagen var en socialistisk skapelse. Den så kallade kvinnofrågan var utan tvekan att betrakta som klassfråga och inget annat, en sammanhållning som medel, som kamp mot det ojämlika samhället. Dagens politiskt obundna arrangemang är i mångt och mycket problematiskt. Samtidigt som det är viktigt att alla ska kunna känna en gemenskap och en vilja att förändra levnadsvillkoren för alla kvinnor är det också så att en del av de där viljorna varje dag motarbetar kampen och fördröjer onekligen förändringen. Det är politiker som inte är hängivna löftet, eftersom det fundamentalt innebär att öppet erkänna ett klassamhälle som kategoriskt håller tillbaka vissa människor – många av dem kvinnor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kvinnorörelsen blev golvad under 2000-talet, det är ingen tvekan om att när ordet ”feminism” togs som medial gisslan stod många av oss paralyserade; det var ingen större intellektuell debatt, det analyserades inga av feminismens stora verk, det pratades knappt om dess förkämpar eller akademiskt formulerande författare. Vi stod inför känslor; ”Alltså, jag är helt för jämlikhet men feminist är jag då inte”. Det var perplext att se hur samtalen som behövde ta plats, de om arbete, trygghet och sjukvård, förminskades till förmån för någon märkligt hetsig – ism debatt. Sattes större värde i själva ordet än i innehållet av någon särskild anledning kan man ju undra? Kvinnorörelsen, eller låt oss hellre säga alla som i stort och smått agerar för ett jämlikt samhälle, har alltid ordpetandet klibbandes längs ryggen. Därför är ett starkt motarbetande av det systematiska våldet som kvinnor över världen utsätts för, våldet som är till för att hämma och hindra, det viktigaste vi har att sätta på agendan. Våldet är konkret och utan försvar.

Varför ska vi prata om klass? Hot, misshandel, våldtäkt och mord utsätts kvinnor i alla samhällsskikt för men jag menar att i strukturen är det exakt samma sak som klasskillnad; det är metoder för att förhindra fria åsikter och ett fritt liv där varje röst räknas lika mycket. Det är en metod som grymt och utstuderat ska hålla kvinnor nere. Att sakna utbildning och rörelsefrihet på grund av hot och våld är effektivt.

Jag kan tycka att i västvärlden uppvisar vi en stor arrogans inför situationen, vi har på något vis lutat oss tillbaka lite bekvämt på rösträtten och en syn på att vi talar om ett tredje världen fenomen – våldet ska gärna kännas fattigt och förvildat. Hos andra. Men vi borde knappast vara så kaxiga.

Barack Obama vann det amerikanska presidentvalet 2012 men innan dess såg vi en republikansk valrörelse utan dess like med ”kontroversiella” uttalanden; Todd Akin, republikan nominerad till amerikanska senaten, blev ökänd i ett uttalande om att våldtagna kvinnor sällan blir gravida med sina förövare om det är en ”legitimate rape”, kvinnor som blir våldtagna på riktigt stänger sina äggstockar… Det kunde gott ha varit droppen, men så var inte fallet. Valrörelsen fortsatte stadigt med skäl att kränka kvinnors individualitet och rätten till sina kroppar. Det är viktigt att förstå att detta propageras av högt uppstående politiker, och det påverkar faktiskt oss utanför staterna; det är en grogrund för berättigat kvinnohat. Samtidigt våldtogs en tjugotreårig kvinna i New Delhi, Indien, så illa att hon avled av sina skador och efteråt följde massiva protester mot rättssystemet och politiker i landet.

FN talar om att våld mot kvinnor blivit en ”global pandemi”. Jag kallar det även en infektion vid namn klasshat.

”I'll lift your arm and you'll lift mine, and in a Communist state of mind
we're not worth more than anyone else but surely not worth less”*

 

Linda Bönström

*”2008” – Hello Saferide (More Modern Short Stories from Hello Saferide, Razzia 2010)




 

Ur arkivet

view_module reorder

An Alternative Economic Paradigm: How Redistribution would Drive the Economy

Amartya Sen (1981) provides evidence that increased income for a portion of the economic players may inflate the subsistence sector. In 1943, a famine in Bengal brought millions of citizens ...

Av: Piero Benazzo | Essäer om politiken | 25 mars, 2013

En sydafrikansk Fröken Julie drar norr- och västerut

Den bärande konflikten i Strindbergs Fröken Julie kan summeras med fyra ord, annars förbehållna missromaner: kvinnan av börd – mannen av folket. Grafiskt kan man framställa det som två diagonala ...

Av: Ivo Holmqvist | Reportage om scenkonst | 09 november, 2012

Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 februari, 2014

Handke, Keller och den Gröne Henrik

I Peter Handkes roman ”Kort brev till kort farväl” läser Peter Handke, ehh ursäkta en ”romankaraktär i en Handkeroman” den schweiziska författaren Gottfrid Kellers roman ”Den Gröne Henrik”.Vi kan anta ...

Av: Jesper Nordström | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 12 september, 2008

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.