Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

Vitt och svart, svart och vitt Mörker och ljus. Ljus och mörker



Birgitta MilitsFöljande text handlar om hur man kan bli överraskad i en situation och då få stå till svars för åsikter man inte har. Det kommer också några brasklappar. som skulle kunnat undvikas, om jag via min dator noggrannare undersökt fakta. Men det gör jag inte. Då skulle jag fastna i petitesser och artikeln skulle inte bli skriven.

”Just facts, no complaints” sa en man från Kenya på en internationell ungdomskonferens om Afrika som jag var med på för längesedan. Jag borde försöka göra som han men här kommer båda delarna.

I april 2012 visade konstnären Makode Linde sin skulptur av en svart kvinna gjord som en tårta med ytterhölje av svart marsipan. Till råga på allt kom det klagande ljud från kvinnan när man skar en tårtbit av henne. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth blev föremål för en kupp, när hon bjöds att skära en bit av tårtan. Jag tror inte att denna kupp var menad som negativ ur den svarthyade konstnärens synvinkel.

En del av jordens befolkning har mörk hud, andra har ljus. Jag har sådan hy att jag lätt blir solbränd och väldigt brun. En sommardag var jag på besök hos min moster och morbror och min lille kusin blev förundrad när han såg mig. Han sa till sin mamma: ”Tänk mamma, att vi har en neger hos oss!” Han är numera över sextio och jag påminde honom om händelsen när jag råkade honom för en tid sedan.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I samma veva fick jag av en taxichaufför en komplimang för min solbränna. Han använde visserligen ordet ”pergament” i stället för ”pigment” och det har jag fått betala för i dag – med en pergamentliknande solskada på ena kinden.

När jag var barn fick min ett år äldre syster och jag en barnbok i present av en släkting. Betänk, att detta hände under en tid då det inte fanns en uppsjö av bilderböcker för barn i alla samhällsklasser! Boken hette ”Ditt och Datt på måfå” och handlade om ett svarthyat tvillingpar och om hur de lekte.

Jag var så förtjust i boken, att när jag skulle göra ett arbete som vuxen med applikationer under min syslöjdutbildning valde jag Ditt och Datt som motiv. Applikationerna sydde jag på en påse för tvättklämmor.

Vår farfar prenumererade åt oss på en tidning som hette Vår kyrka. Jag minns särskilt de tecknade serierna. En handlade om missionärer och upptäcktsresande i centrala Afrika. I något avsnitt beskrevs en sekt där en så kallad medicinman spelade en viktig roll. (Jag tar gärna emot en benämning som är mera adekvat än medicinman.) Där förekom en person, höljd i ett skynke, med långa, vassa klor av metall fästade på händerna. Han blev avslöjad en man, som ryckte av honom skynket. Då kunde man se att den farlige ”leopardmannen” var en bluff. Det var en som hade klätt sig så för att inge fruktan. Sedan dess har jag läst om liknande händelser. De tycks vara vandringssägner och det vore intressant att en gång få reda på hur den med ”leopardmannen” har uppstått.

På Etnografiska museet visas nu en utställning med föremål ur museets samlingar. Den 22 oktober 2012 inträffade en brand. Museet fick en hel del skador men lyckligtvis hade man hunnit ta fram ett antal föremål till öppnandet några dagar senare av denna permanenta utställning. Som besökare kan man få låna hörlurar och en bärbar dator och själv orientera sig i utställningen.

Men det kan inte hjälpas, jag tycker det är allra bäst när en bra guide berättar. Det finns guidade visningar och det ena utesluter naturligtvis inte det andra.

Jag berättar inte här om några föremål här för det var inte tanken med min artikel.

Det jag vill framhålla är att vi borde fundera på hur de människor som finns i länderna bakom föremålen på till exempel Etnografiska ser på oss. Den nigerianske författaren Mia Couto berättade på en föreläsning på Bokmässan i Göteborg 2010 om hur folk i hans hemland hade gjort sig lustiga över en vit språkforskare som inte klarade av sin uppgift särskilt bra. De som skulle utfrågas drev med utfrågaren. Dessutom är Mia Couto en man, trots att hans förnamn slutar på a, vanligt i kvinnonamn, och han har råkat ut för missförstånd på grund av sitt namn.

Ett sista exempel och det visar att vi försöker bättra oss. En man från Kongo talade om för mig att förstavelsen ba i baluba (från hans hemland) betecknar pluralis. Det är alltså fel att säga ”en baluba”. I Wikipedia har man i dag ändrat och skriver ”luba” om en person.

Bra,va!

Birgitta Milits
Tullinge

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.