Simon O Pettersson - Sydtysk afton

Simon Pettersson – Fil. stud. med breda humanistiska intressen. Skriver i flertalet genrer. Söker inte medvetet att skriva i någon viss stil, men i den mån han kan analysera sina egna ...

Av: Simon O Pettersson | 25 juni, 2012
Utopiska geografier

Baksmällan

Så där ja. Då är valfesten över för den här gången, och valvakan har övergått i politisk baksmälla. Det blev också som jag befarat. Oskuldens tid är över. Nu tänker jag ...

Av: Ulf Persson | 23 september, 2010
Gästkrönikör

I skuggan av ljuset. Om Gregory Crewdson

Ingenting kan väl vara mer trendriktigt inom konstvärlden just nu än foto. Kulturhuset i Stockholm har dock satsat på denna konstform i ett antal år och har generöst bjudit på ...

Av: Nancy Westman | 26 mars, 2011
Konstens porträtt

Ett anständigt liv? Romernas situation i Sverige

På teve visas ett program om de sju dödssynderna, varav likgiltigheten är en. Mötet människor emellan inrymmer ett hopp om att bli förstådd. Utan förståelse infinner sig likgiltigheten, man ...

Av: Lilian O. Montmar | 23 februari, 2010
Essäer om samhället

Överlever Nancy Botwin, överlever jag



Marja BeckmanHur sunt är det att jämföra sitt eget liv med en amerikansk före detta hemmafru som langar gräs? Jag gör det hela tiden – använder tv-serier som terapi. I barndomen var jag besatt av Solstollarna (sexistisk barnserie som i dag främst är känd för transfiguren ”Ulla-Bella, min sekreterare”. Det var dock inte henne jag identifierade mig med, utan någon av flickorna. Jag har helt glömt handlingen). Identifikationen fortsatte med halvödlan Elisabeth i V. I modern tid har jag vurmat för både Claire och Brenda i Six feet under. Och just nu är det Nancy Botwin som gäller. Vissa kabel-tv-tittare säger kanske att Weeds är gammal skåpmat, med tanke på att serien i fjol lades ner efter åtta säsonger.

Men nu har ju en ny värld öppnat sig: strömningsajterna. Där kan man se ikapp alla serier som man missat. Weeds har vunnit flera tv-priser i USA, men såvitt jag vet har inte mycket skrivits om den i Sverige – den har väl hamnat i skuggan av vår unisona Mad Men-nostalgi.

Eftersom jag har en bebis som helst vill att jag sitter stilla med henne i famnen om kvällarna, började jag botanisera i utbudet på en av dessa sajter. Mer eller mindre av en slump började jag titta på Weeds vars huvudperson är en snygg, tuff och impulsiv kvinna vid namn Nancy Botwin (Mary-Louise Parker). Hon är 40+ och mor till två tonårspojkar.

Familjen bor i Agrestic, ett välmående förortsområde i Kalifornien där såväl hus som människor ser likadana ut. När serien börjar har Nancys man avlidit av en hjärtattack och för att kunna behålla huset och försörja sönerna börjar hon sälja marijuana till sina grannar. Hennes verksamhet blir en succé, men är förstås inte problemfri. Många mer eller mindre ljusskygga individer vill ha en del av kakan. Nancy tar sig dock ur de flesta situationer. Seriens skapare är makalöst skickliga på cliffhangers. Dessutom är persongalleriet hejdlöst roligt och utflippat.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Weeds påminner lite om Hung, en annan serie om vita medelklassmänniskor som tänjer på de moraliska gränserna för att kunna försörja sig och hålla kvar fasaden av framgång. Hung handlar om en välhängd pappa som prostituerar sig till rika kvinnor. Båda serierna säger något om den osäkra tid vi lever i och vad en människa kan göra för att bli sin egen lyckas smed. Drömmen om rikedom, kombinerat med en rastlöshet och spänningsådra, gör att Nancy Botwin tar stora risker. Ibland verkar hon vara på väg att förlora allt, inklusive sitt liv. Men som den seriehjältinna hon är räknar vi tittare med att hon parerar hämndattacker från såväl alla sorters gangstergäng som från en FBI-agent vars kollegor mördas på löpande band.

Faktum är att jag tänker på Nancy nu när jag snart ska sluta vara föräldraledig och åter få igång min egen verksamhet som frilansjournalist. Visserligen har jag inga mexikanska gangsters bland uppdragsgivarna men jag måste, liksom Nancy, försörja två barn (tack och lov inte ensam). Med en rådande papperstidningskris och massor av arbetslösa kollegor oroar jag mig alltid lite över mina framtida finanser. Vad händer om sparpengarna tar slut?

När oron gnager som mest kan jag tänka på Nancy Botwin. Överlever hon, så gör jag också det. På ett eller annat sätt.

Marja Beckman

Ur arkivet

view_module reorder

Statist hos Roy Andersson

Inte många kan ha missat att Roy Andersson tog hem Guldlejonet på filmfestivalen i Venedig med sin nya film ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron”. En sen ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 30 september, 2014

Rudolf Steiner i Berlin 1900

Varför Steiner? Varför inte?

Reflexioner kring Kristofferskolan och Waldorf-pedagogik, värd att uppmärksammas.

Av: Annakarin Svedberg | Övriga porträtt | 23 juni, 2016

Skendränkning i demokratins namn

Foto: Uniforum Är västvärldens bristande intresse för moraldiskussion om möjligt ett mer grundläggande hot än terrorismens våld? Tobias Lundberg resonerar om Thomas Pogges teorier. I en intervju i det amerikanska tv-programmet The ...

Av: Tobias Lundberg | Gästkrönikör | 05 Maj, 2008

Benjamin 30

   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 10 mars, 2012

Umberto Eco, Sverige och kyrkogården

Alexandria, Alessandria på italienska, ligger inte i Egypten. Åtminstone inte bara där. Det finns faktiskt en stad i Piemonte, i norra Italien, som heter så. Staden fick namnet av en ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 24 oktober, 2011

När tvetalan slickar

När tvetalan slickar poetens munnar smäckra Katarina Frostensons dikt är en välfunnen bild av språkets oförmåga att sammanfalla med världen och dess faktiska och konkreta uttryck. Trots rötter i konkretismen och ...

Av: Mårten Björk | Essäer om litteratur & böcker | 25 september, 2007

Toleransens dilemma del 1 av 2

Ohyggligheterna i Syrien. Ockupationen på Västbanken. Förtrycket i många muslimska länder. Galna kristna, som sätter eld på Koranen. Kongo Kinshasa. Guds befrielsearmé i Centralafrika. Muhammedkarikatyrerna. De fruktansvärda övergreppen på kvinnor ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 08 oktober, 2012

Goebbels - den intelligente fanatikern

  Goebbels bland gymnasiekamrater 1916. Goebbels - den intelligente fanatikern Kejsardömet står i full blomning när Paul Joseph Goebbels föds 1897 i småstaden Rheydt strax nordväst om Köln. Efter segern över Frankrike drygt ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om samhället | 25 januari, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.