Omöjliga intervjuer. Nikanor Teratologen intervjuar Archilochos

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Nikanor Teratologen | 09 juli, 2012
Övriga porträtt

Royal Nizam of Hyderabad Osman Ali Khan

Hyderabad

Om Nizamen av Hyderabad hade ställt sig på rebellernas sida under Sepoysupproret 1857 hade historien tagit en annan vändning och engelsmännen drivits ut ur Indien. Men han förblev lojal och ...

Av: Ivo Holmqvist | 28 oktober, 2017
Essäer om politiken

Danskarna möblerar om på operan i Köpenhamn

Först så möblerade man om från det gamla till det nya operahuset, sedan möblerar man om i operorna också. Den första ommöbleringen var ett genidrag, det nya operahuset tål både ...

Av: Ulf Stenberg | 29 november, 2010
Reportage om scenkonst

 On Kawara på Twitter

Bloggar på avigan och twitterkonst

Det finns miljontals bloggar runt om i världen fyllda med politiska åsikter, existentiella funderingar, skvaller, vardagsnoteringar, sex och spam, så varför skulle inte även världens mest kända New Media-konstnärer, Joan ...

Av: Mathias Jansson | 26 februari, 2016
Essäer om konst

Vem är vem och vad är vad?



Sankta Lucia från SicilienHelgonet Lucia från Italien är enligt tradition, språk och kön en kvinna som levde i ett patriarkalt samhällsklimat. Som kvinna var hennes situation säkert mycket svår; främst med tanke på den hierarkiska och patriarkaliskt styrda kyrkan. Trots det gick hon i döden och offrade sitt liv för sin starka tro. Och att hon dessutom var en gudomligt god kvinna vittnar historien. Lucia helgonförklarades, vilket vi än i dag beaktar. Tonvikten på det religiösa har dock klingat av - i takt med vår sekulariserade samhällsutveckling.

Vi läste om att det nu är ”inne” att nominera manliga skolelever till Lucior, dock med visst motstånd från personalen. Motiveringen har lite oreflekterat varit att det inte längre finns några skillnader mellan könen, och att man därför mycket väl kan klä sig som kvinnlig Lucia om man är kille. Man ser också Lucia mer som ett mänskligt helgon än ett kvinnligt, vilket faktiskt inte stämmer.

Vi ser här ett av ett oändligt antal exempel på hur lätt grundläggande skillnader mellan barn/vuxen, man/kvinna och människa/Gud självsvåldigt upphävs. Och när det gäller just Lucia ligger det storslagna faktiskt i att hon som kvinna under en mycket mansdominerad tidsepok (1200-talet) kunnat gå till historien, så att vi än i dag minns henne.

Lucia gav ett kyskhetslöfte till Gud men hennes mor, som var änka, lovade bort henne. Modern blev sjuk, men Lucias starka tro botade henne. Modern lovade då dottern att hon skulle få förbli oskuld och ge hemgiften till de fattiga i stället, vilket Lucia själv önskade.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den kränkte brudgummen angav Lucia till kejsarens ståthållare på Sicilien. Hon blev fängslad och torterad.

Enligt sägnen dog Lucia efter att ha fått sista smörjelsen i samband med att hon skulle föras från fängelset till en bordell. Patriarkatet ville nämligen straffa Lucia genom att sända henne till ett syndens ställe där hennes oskuld skulle berövas henne med våld. Man kan därför påstå att det är hennes motstånd mot männens välde, både politiskt och sexuellt, och att samtidigt vara trogen sitt kyskhetslöfte som fått henne helgonförklarad.

Att killar skulle kunna utge sig för att vara Lucior faller alltså på sin egen orimlighet. Man kan således inte avhända sig sitt historiska och manligt våldsamma beteende genom att godtyckligt upphäva redan givna könsskillnader. Vi får faktiskt stå ut med att Lucias storhet hänger samman med att hon var kvinna.

Om man nu som kille ändå vill klä ut sig till Lucia och därmed känna sig ”könsjämlik” finns det väl skolmaskerader. Och den maskeraden kan man för ordningens skull lägga den fjortonde december, så får alla komma till tals i detta ”jämlika” samhälle. Ingen ska ju behöva KÄNNA sig exkluderad!

Exemplet om Lucia är bara ett av många hur kyrka, skola, politiskt folkvalda och den allmänna opinionen oreflekterat böjer sig för gränsupplösande och flyktiga tecken i tiden som hävdar att de skillnader man föds med bara kan raderas ut och ersättas med, ja, you name it.

 

Thomas Silfving och Gunilla Nilson

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Den fenomenale Klaus Rifbjerg

Den femtonde december fyller Klaus Rifbjerg åttiotvå år. Om Svenska Akademien ska ge honom ett Nobelpris fem dagar tidigare får de snart bestämma sig. Han blir inte yngre även om ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 12 mars, 2013

Klassisk homeopati – medicin & filosofi och om konsten att bli botad från…

Varje vetenskaplig sanning har en motsanning. När Svenska Tandläkarförbundet säger att vi behöver fluor för att få starka, friska tänder finns det oberoende forskning som visar att nervgiftet fluor bryter ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 juli, 2014

Dikten – enskilt geni eller kollektiv kraft?

Hur har synen på diktandet och konsten förändrats från romantikens dagar fram till nu? Med denna essä vill jag genom tre lyriska författarskap från skilda tidsepoker jämföra tre olika diktverk: ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

Veckans från Grekland

Det är ekonomisk kris i Grekland, för att uttrycka det milt, landet står på randen till konkurs. Orsaken sägs vara att grekerna har levt över sina tillgångar och tillskansat sig ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 juni, 2011

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Skymning och mörker hos Melker Garay

Ivo Holmqvist har läst en klärobskyr novellsamling. En essä om Melker Garays senaste bok "Fågelskrämman".

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 03 november, 2015

Hund och katt --- livskamrater till döds? Crister Enander om husdjuret

Kattmamman och Kattpappan kallade vi dem. Några andra namn hade de inte. Ingen sade någonsin något annat. Men Kattmamman och Kattpappan visste alla vilka de var. Mannen hade en ständigt ...

Av: Crister Enander | Essäer | 30 juli, 2012

Tystnaden i kosmos

Första gången jag ledde en julotta hörde jag tystnaden i kosmos. Över mittgången brann bågar av trä med levande ljus. Heidenstam hade ristat på en tegelplatta i golvet.  illustration: Berit ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 18 december, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts