Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del I

En kortfattet innføring i samfunnsfilosofiske problemstillinger Denne artikkelen er om maktmekanismer, der enkelte av disse er åpne, mens andre virker i det skjulte. For det meste snakker jeg om anonyme strukturer ...

Av: Thor Olav Olsen | 16 januari, 2013
Agora - filosofiska essäer

Nyårsdikt av Percival

JAGUAREN

Av: Percival | 28 december, 2015
Utopiska geografier

Långfredag

långfredagen har alltid fascinerat mig kyrkorna är tomma gud är borta en frånvaro som krossar tungt är tungt, konkret som världens smärta i döden är gud mer närvarande än i sin reella närvaro det är denna icke-närvaro ...

Av: Guido Zeccola | 20 april, 2009
Utopiska geografier

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

Vem är vem och vad är vad?



Sankta Lucia från SicilienHelgonet Lucia från Italien är enligt tradition, språk och kön en kvinna som levde i ett patriarkalt samhällsklimat. Som kvinna var hennes situation säkert mycket svår; främst med tanke på den hierarkiska och patriarkaliskt styrda kyrkan. Trots det gick hon i döden och offrade sitt liv för sin starka tro. Och att hon dessutom var en gudomligt god kvinna vittnar historien. Lucia helgonförklarades, vilket vi än i dag beaktar. Tonvikten på det religiösa har dock klingat av - i takt med vår sekulariserade samhällsutveckling.

Vi läste om att det nu är ”inne” att nominera manliga skolelever till Lucior, dock med visst motstånd från personalen. Motiveringen har lite oreflekterat varit att det inte längre finns några skillnader mellan könen, och att man därför mycket väl kan klä sig som kvinnlig Lucia om man är kille. Man ser också Lucia mer som ett mänskligt helgon än ett kvinnligt, vilket faktiskt inte stämmer.

Vi ser här ett av ett oändligt antal exempel på hur lätt grundläggande skillnader mellan barn/vuxen, man/kvinna och människa/Gud självsvåldigt upphävs. Och när det gäller just Lucia ligger det storslagna faktiskt i att hon som kvinna under en mycket mansdominerad tidsepok (1200-talet) kunnat gå till historien, så att vi än i dag minns henne.

Lucia gav ett kyskhetslöfte till Gud men hennes mor, som var änka, lovade bort henne. Modern blev sjuk, men Lucias starka tro botade henne. Modern lovade då dottern att hon skulle få förbli oskuld och ge hemgiften till de fattiga i stället, vilket Lucia själv önskade.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den kränkte brudgummen angav Lucia till kejsarens ståthållare på Sicilien. Hon blev fängslad och torterad.

Enligt sägnen dog Lucia efter att ha fått sista smörjelsen i samband med att hon skulle föras från fängelset till en bordell. Patriarkatet ville nämligen straffa Lucia genom att sända henne till ett syndens ställe där hennes oskuld skulle berövas henne med våld. Man kan därför påstå att det är hennes motstånd mot männens välde, både politiskt och sexuellt, och att samtidigt vara trogen sitt kyskhetslöfte som fått henne helgonförklarad.

Att killar skulle kunna utge sig för att vara Lucior faller alltså på sin egen orimlighet. Man kan således inte avhända sig sitt historiska och manligt våldsamma beteende genom att godtyckligt upphäva redan givna könsskillnader. Vi får faktiskt stå ut med att Lucias storhet hänger samman med att hon var kvinna.

Om man nu som kille ändå vill klä ut sig till Lucia och därmed känna sig ”könsjämlik” finns det väl skolmaskerader. Och den maskeraden kan man för ordningens skull lägga den fjortonde december, så får alla komma till tals i detta ”jämlika” samhälle. Ingen ska ju behöva KÄNNA sig exkluderad!

Exemplet om Lucia är bara ett av många hur kyrka, skola, politiskt folkvalda och den allmänna opinionen oreflekterat böjer sig för gränsupplösande och flyktiga tecken i tiden som hävdar att de skillnader man föds med bara kan raderas ut och ersättas med, ja, you name it.

 

Thomas Silfving och Gunilla Nilson

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Machiavellis republikanska ideal

Machiavellis republikanska ideal Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex ...

Av: Satya Datta | Essäer om samhället | 03 Maj, 2007

Konst, Vadstena och Ungern – Intervju med Lajos Szelényi

Lajos Szelényi är en bildkonstnär som föddes i Ungern för 70 år sedan. Han är verksam som målare och emellanåt även som musiker och samhällsdebattör. Lajos har haft flera utställningar ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 15 Maj, 2013

Snabbare tid snabbare ... Inblickar i Nelly Sachs diktvärld

Den tyskfödda diktarinnan Nelly Sachs, som sedan början av 40-talet levde i Sverige, fick nobelpriset i litteratur på sin 75-årsdag 1966. I hennes verk finns en medskapande mänsklighet och ett ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 10 juli, 2011

Wagner och det musikaliska dramat

I år är det 200 år sedan Wagner föddes och 130 sedan han dog. Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del – både ris och ros. Men en ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 25 februari, 2013

Per aspera ad astra

Författaren Cordwainer Smith (1913-1966) sa en gång att det inte finns någon litterär genre som har skapat så många forskare som science fiction-genren. Och det stämmer. Många astronauter, ingenjörer och ...

Av: Bertil Falk | Essäer | 12 juni, 2014

Den ”okända” svenska deckardrottningen

Varför räknas inte Ulla Bolinder som en av Sveriges deckardrottningar? Jo, jag hör vad ni utbrister: Va-va-vad hette hon? Ulla vemdå? Ulla Bolinder hör inte till de storsäljande svenska deckarförfattarna. Hon ...

Av: Bengt Eriksson | Litteraturens porträtt | 07 november, 2012

Peace & Love - en festival för alla sinnen

2010 var ett rekordår för Peace & Love. Med sina 3000 besökare vid starten 2001 till hela 42.000 i år har Peace & Love nu blivit den största svenska festivalen ...

Av: Linda Olsson, Karin Sundqvist | Kulturreportage | 11 juli, 2010

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.