Hundkäx.

Hundkäxet: om livets och konstens betydelsebärande bilder

Första bilden: ett dike invid bilvägen där det växer hundkäx (en av barndomens alla växter jag faktiskt lärde mig känna igen) och min mamma som går på vägen trettio meter ...

Av: Rasmus Lygner | 27 februari, 2017
Agora - filosofiska essäer

Människor lär av djuren och djur lär av människorna

Klockan visar 05.30 och det är tämligen mörkt. 100 sit-ups för att sätta igång blodomloppet. Morgontoalett med en snabb dusch och en god-morgon-hälsning till mina redan utflugna barn. Allt på ...

Av: Vladimir Oravsky | 27 mars, 2013
Gästkrönikör

Carlos Castanedas avsked av sina läsare

Den ensamma fågeln har fem förutsättningar:Den första är att den flyger till den högsta punkten;den andra är att den inte längtar efter sällskap,inte ens utav sin egen art;den tredje är ...

Av: Nina Michael | 27 augusti, 2013
Essäer om religionen

Vem är vem och vad är vad?

Helgonet Lucia från Italien är enligt tradition, språk och kön en kvinna som levde i ett patriarkalt samhällsklimat. Som kvinna var hennes situation säkert mycket svår; främst med tanke på ...

Av: Thomas Silfving och Gunilla Nilson | 23 november, 2012
Gästkrönikör

Barnkonventionsdagen



Vladimir OravskyI dag, tisdagen den 20 november är utnämnd till ”Barnkonventionsdagen”.

Yes meine Damen und Herren, i dag firas, eller vad man nu gör, ”Barnkonventionsdagen”. Och här kommer mitt bidrag till dess åminnelse.

”Allt som sägs om vad vi pratar om internt i verkställande utskottet är i regel inte sant”, sade Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson i Sveriges Radios Ekot på Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag anno 2000. I Elin WägnersTusen år i Småland från krigsåret 1939 erkänner en av karaktärerna: ”Ja visst ljuer ja, men ja tar inte betalt förat”. Sveriges förre statsminister Göran Persson använder sig av termen halvsanningar.

Vad betyder halvsanningar? Är det detsamma som halvlögner? Och vad betyder det? Om det inte var en uppenbar lögn, då skulle det nästan kunna vara sant? Göran Persson har uppenbara svårigheter, inte bara med att hålla sig till sanningen, utan redan själva ordet sanning verkar vålla honom vissa svårigheter. Den kommission som sades skulle avslöja sanningen om politiska och på andra grunder organiserade övervakningar, registreringar och förföljelser av Sveriges medborgare, och som länge gick under den självklara beteckningen sanningskommission, döptes av Persson om till granskningskommission då han på sin 50-årsdag omsider utlovade att tillsätta en sådan. Ordet kommission betyder i detta sammanhang inget annat än en särskild utredning, det vill säga granskning. Uttrycket granskningskommission är en tautologi eller som den lördagsgodissnattande Persson antagligen skulle föredra att kalla det, tårta på tårta.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Man flyr in i tautologin som i rädslan eller ilskan eller sorgen när man inte har någon förklaring att komma med”, skriver Sartre i Skiss av en teori om känslor och Roland Barthes påstår i sitt arbeteMythologies att ”I tautologin finns ett dubbelmord: man dödar det rationella eftersom det gör motstånd; man dödar språket därför att det förråder en.” 

Sveriges förre statsminister Göran Persson, använder sig även av termen halvfiffel. Troligen menar han ett ännu oavslutat fiffel. Ungefär som en halvlek … Eyvind Johnson fick De Nios pris, var ledamot av Svenska akademien och fick av den samma Nobelpris i litteratur. Han sade sig kunna ljuga sig fram till sanningen. ”Ljuger gör jag int’, men det kan fäll hända att jag talar lite mer än sanning nån gång”, medgav Janne Vängman, storljugande berättare i bygdehistorier av Johan Rudolf Sundström. Persson tillstår aldrig någonting sådant. Trots att hans mor, som troligen uttalar sig moderligt beskyddande om sonen, lär ha sagt att man kan se på Görans ögon när han ljuger. Stefan Grudin har i tv kommenterat det med att man kan se det på hans mun. Han ljuger när den rör sig. Det var roligt, men det är sannerligen tragiskt. Och mer än du troligen är medveten om. Några dagar före riksdagsvalet i september 1998 proklamerade den självsäkre bossen Persson att han ville sätta sin ros i samma vas som Lennart Daléus sätter sin klöver. Hur mycket än Daléus vände bort sitt ansikte från honom, slutade herr Göran Persson aldrig att fråga chans på Daléus. För herr Göran Persson kan nämligen ett klart uttalat ”NEJ!” låta helt entydigt som ett ljuvligt ”ja”, eftersom han utgår från sitt eget språkbruk och sin egen omoral. Därför kunde han skamlöst avfärda Daléus avståndstagande med ”vi får väl se!” Det verkligt katastrofala med detta är att handlingar, även hos mer moraliskt stabila människor än mittens Lennart, ofta styrs lika mycket medvetet som omedvetet av andras förväntningar på dem. Perssons universalplåster på såret heter kronisk osanningfärdighet. Mundus vult decipi, ergo decipiatur; världen vill bedragas, så låt den bli bedragen. En toppsittande ”ledare” och ”landsfader” som använder lögnen som sitt arbetsverktyg, kan bland annat redan genom att han betraktas som en förebild, moraliskt fördärva en hel nation och frånta den dess heder och samvete. Fäder och mödrar bör kräva att justitieministrar så väl som andra regeringsmedlemmar, teater- och museichefer, präster, läkare, lärare, lekis- och fritidsfröknar av båda könen skall vara moraliska föredömen för barnen. I annat fall bör man omedelbart införa lögn, bedrägeri, svek, själviskhet et cetera som obligatoriska kärnämnen från förberedande grundskola och uppåt vid sidan om matte och armbågsknuffning. Den nya, oskyldiga generationen bör lära sig att hantera och nyttja lögn, bedrägeri, svek, själviskhet et cetera om den vill tjäna sitt bröd som statsminister eller annan regeringsmedlem, teater- och museichef, jurist men även genom andra enklare icke-statusyrken. Om de inte får en sådan utbildning kommer de att gå under i denna moraliskt nedsmutsade miljö lika snabbt som de som saknar immunförsvar i en sjukdomsinfekterad omgivning.

”Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter eller Barnkonventionen är en traktat som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. (…) Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” vilka slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. (…)”, skriver Wikipedia. Att barnen, den nya, oskyldiga generationen bör lära sig att hantera och nyttja lögn, bedrägeri, svek, själviskhet et cetera om de vill tjäna sitt bröd som statsminister eller annan regeringsmedlem, teater- och museichef, jurist men även genom andra enklare icke-statusyrken, kan kanske inplanteras i Artikel 6 som påstår att ”varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln verkar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen”.

Det finns många institutioner som profilerar sig genom att ”fira” Barnkonventionsdagen. Det gemensamma för dem är att de tror eller låtsas att tro att allt de svenska barnen drömmer om är leksaker och lek, och att barn ”får dricka saft hela dagen”. Det finns knappast någon skillnad mellan Barnkonventionsdagen och Julafton. Söt, inte sant?

Vladimir Oravsky

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Queer Tango och Tantrisk Buddhism

Sex är nog inte mänsklighetens bästa ämne. Konstigt och märkvärdigt kan det tyckas, efter som sex ju betingar själva vår existens. Men så har också, under epokernas gång, sådana filosofier ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 02 april, 2011

Överlever Nancy Botwin, överlever jag

Hur sunt är det att jämföra sitt eget liv med en amerikansk före detta hemmafru som langar gräs? Jag gör det hela tiden – använder tv-serier som terapi. I barndomen ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 23 januari, 2013

Sikta, skjut, poesi!

"krossa bokstävlarna mellan tänderna" skrev Gunnar Ekelöf i en dikt från 1932 och sammanfattade därmed mycket av vad den modernistiska poesin handlade om. Att krossa språket, formen och grammatiken och ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 31 augusti, 2010

Resor i det susande Karelen

“Skönast bland sköna glimtar syns dock skymten av Karelen, som ett vattenglim bland träden, som ett ljusnat sommarvatten, i den juniljusa tiden då en kväll knappt hinner skymma, förrn den ...

Av: Rolf Karlman | Resereportage | 29 juli, 2016

Annakarin Svedberg

Efter bion

För en del år sedan skrev jag esoteriska sagor och berättelser. Här är en av dem.

Av: Annakarin Svedberg | Utopiska geografier | 14 mars, 2016

Prolog

Det store arbeidet mitt - Livsføring. På sporet av livet selv i det moderne - er til ende. Således er det på sin rette plass å lage en prolog til ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 maj, 2010

Jag, kvinnomyran?

Vissa saker vill jag svära åt. Jag vill markera. Jag vill påpeka. Och jag borde göra detta. Men jag förstummas. Finner inga ord. Inom mig rasar den ena fula ordföljden ...

Av: Sandra Jönsson | Gästkrönikör | 08 mars, 2013

Annunciazione, Madrid, Museo del Prado. (Wikimedia)

Rainer Maria Rilke – människan och poeten

Rainer Maria Rilke var en paradoxal figur. Han betraktas tillsammans med kolleger som TS Eliot, James Joyce och Paul Valéry som den europeiska högmodernismens främsta namn, men som person var ...

Av: Carsten Schale | Litteraturens porträtt | 01 juni, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.