Storstadens oundvikliga anonymitet

I tv-programmet På bar gärning så testar man i olika situationer svenskarnas moral. En gång lät man till exempel två skådespelare sitta med en rullstolsbunden person på ett kafé och ...

Av: Jessica Johansson | 15 april, 2012
Jessica Johansson

gudinnor

New Age – flyktväg eller kvinnorörelse i vår tid?

New Age - detta omdiskuterade, mycket breda begrepp som även fungerar som samlingsnamn för olika andliga och spirituella rörelser – kan det sägas utgöra en i vår tid betydelsefull kvinnorörelse? ...

Av: Cecilia Johansson Martinelle | 24 december, 2017
Essäer om religionen

Litterära avgudar och charterturism

Litterära avgudar och charterturism Allt är inte guld som glimmar? Steven Ekholm skriver om den lönlösa jakten efter litterära reliker i bland annat Prousts Combray. Ett märkligt fenomen, även om det ...

Av: Steven Ekholm | 09 februari, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Fragment av surrogatpyret IX

Dörrn öppnades långsamt, å en kväljande dunst av överhettad å döendedesperat lågbudgetvällevnad vällde ut när en rejält tilltagen tant klädd i va fan de nu va, nåt bjärt bjäfs som ...

Av: Nikanor Teratologen | 27 november, 2007
Teratologisk sondering

Lypsyl eller läppglans eller trutvalla



Per-Inge PlaneforsEfter en rejält saltad pastaövning skulle vi gå på Eva Dahlgren-konsert i Jönköping. Plötslig uppstod ett Lypsyl-behov. Pastan med tonfisk och räkor samt ruccola hade varit så smakrik och salt, det kittlade på läpparna. Raskt in i första bästa godis-shop. Nix, Lypsyl ingår inte i det sortimentet som vi håller oss med, men vi har 99 lösgodisvarianter. Men ska vi verkligen trassla med detta just nu? Klockan tickar.

Jag minns den tid jag alltid hade försvarets universalmedel i fickan. En trutvalla som heter duga. Men det var då. Dåförtiden hade jag också alltid den schweiziska armékniven med mig. Nu är det Lypsyl och inget annat som gäller.

Nästa försök blir Apoteket. Men klockan är tjugo över sex. Fast titta, där står folk och räknar kassan. Det lyser ju. Hoppsan, faktiskt öppet till 18.30. En ny möjlighet yppar sig alltså. Men tji, allt möjligt och omöjligt hudvårdande. Läppglans av alla de slag. Men hör och häpna inget Lypsyl.

Tredje försöket blir en stor matbutik, Netto, vi irrar runt men inser att även där råder Lypsyl-ebb. Fjärde framstöten riktar sig mot en gammaldags cigarraffär, ett jättesortiment, stor spelhörna med blippande datorer och nedräkning inför insatser till spel på travet. Förresten när börjar Eva Dahlgren-konserten? Vi hade ju bråttom. Klockan tickar ännu mer.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Femte frågan ställs på en stor och kvällsöppen kiosk, i det närmaste en mindre affär. Jorå, Lypsyl finns i sortimentet. Men var är det just nu, vi bygger ju om. Lypsylet ligger i ett speciellt skåp som öppnades högtidligt. Men oj rosa förpackning, rosa stift, är det ett slags läpp-glans, hur smakar det? Nej, det rosa Lypsylet säljs till förmån för Rosa bandet. Det smakar säkerligen som det blåa Lypsylet. Det är killen i affären nästan säker på. OK, vi kör på det rosa Lypsylet.

Förpackningen rivs upp, hatten rycks av och iväg sprätter själva det begärliga innanmätet och landar mitt på trottoaren. Några små rester kvar i botten av skruven. Det var en sådan dag.

Så gick tankarna och pratandet till nästa måste-vara Vademecum. Det kan bara vara en tandkräm som är bäst, och det är Vademecum. ”Gå med mej” blir det på svenska. Bara en penna som är bäst Cross från Irland. Nej, så kan man ju bara inte resonera. Så kom nästa flashback, så odräglig jag måste ha varit på den tiden jag uteslutande skrev på Lessebos dyraste papper och med reservoarpenna. Italienska sidenslipsar och dojjor med lädersula, också från Italien, dyrt skulle det vara, var också viktigt på den tiden. Att trängta efter ett Lypsyl för 15 kr är ju en relativt hanterlig lyx.

Hur gick det med konserten? Jo, vi hann i tid till Eva Dahlgren ute i Elmia-hallen. Och en puss kunde vi också klämma till med innan konserten började. Med smak av Lypsyl. Fast kvar satt också smaken av Pasta al tonno.

Per-Inge Planefors

 

Ur arkivet

view_module reorder

Umeå som jag minns det

Mats Myrstener om Umeå som stad och kulturstad. I år celebrerar Umeå, ”Kvarkens pärla”, att man blivit utnämnd till kulturhuvudstad inom Europeiska unionen. Inget fel i det – Umeå har alltid ...

Av: Mats Myrstener | Kulturreportage | 17 januari, 2014

Royal Nizam of Hyderabad Osman Ali Khan

Hyderabad

Om Nizamen av Hyderabad hade ställt sig på rebellernas sida under Sepoysupproret 1857 hade historien tagit en annan vändning och engelsmännen drivits ut ur Indien. Men han förblev lojal och ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om politiken | 28 oktober, 2017

Abdel-Qader Yassine

Om Albert Einstein hade invandrat till Sverige!

För tre månader sedan var jag i Malmö, Sveriges mest mångkulturella stad, för att föreläsa. I Malmö har över 40 procent av invånarna sina rötter i ett annat land. När ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Gästkrönikör | 16 december, 2017

Kulturförbittring IV

Om demoner: Som poet är jag inte röst - jag är textuell; mitt kommer ur den skrivna rytmen, ur bilden av tågets öga mot rälsens gång: ta-ta-tam, ta-ta-tam, ta-ta-tam, ta-ta-tam ...

Av: Freke Räihä | Essäer | 01 juni, 2011

Veckans Bodström

Förre justitieministern, fotbollspelaren och deckarförfattaren Thomas Bodström har skrivit en bok som avslöjar det som alla redan för länge sedan visste. Dessutom tycker han att socialdemokraterna ska förnya sig genom ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 29 Maj, 2011

Vägen till läsandet – Svenska Akademien

Mörkret är kompakt. Det är tidig morgon. Men det är ändå långt till gryningen. Skrivbordslampan lyser, skapar en skyddande cirkel av ljus som möter dataskärmens flimmer. Det är höst, och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 oktober, 2012

Om blicken från WM-Data

Ibland när jag blickar på något kan jag snarare, eller mer än det jag ser, föras vidare av detta tillstånd jag bevittnar mot ett annat. Idag är det emot vad ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 20 juli, 2009

Där kommer ju Dylan, sa pappa

Vi stod vid våra cyklar utanför Trädgårdsföreningens norra entré när Bob Dylan kom gående, österifrån, på Slussgatan. När han var ett tjugotal meter ifrån oss hoppade han in i en ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 19 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.