David Bowie spelar på Tweeter Center utanför Chicago, augusti 2002. Foto: Adam Bielawski.

”I had so many dreams, I had so many breakthroughs”

Efter att ha kämpat mot cancern i ett och ett halvt år avled David Bowie i stillhet på söndagen, 69 år gammal. Hans sista skiva ”Blackstar” gavs ut på hans ...

Av: Peter Sjöblom | 11 januari, 2016
Musikens porträtt

J. M. G. Le Clézio, Hunger i Nobelklass

Jean-Marie Gustave Le Clézio. Foto: Jacques SassierNobelpristagaren J. M. G. Le Clézio är en mycket produktiv författare. Senaste romanen publicerades den andra oktober av Gallimard: Ritournelle de la faim (ungefär: ...

Av: Daniel Pedersen | 13 oktober, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Mediation i Tibet. Bild: Guido Zeccola

Asiens helande inverkan

Varför har discipliner från Asien en botande (helande) inverkan på oss?

Av: Nina Michael | 07 juli, 2015
Gästkrönikör

Försök till samtal med Mästaren

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Percival | 04 november, 2012
Essäer om religionen

Elvis dog den 16 augusti 1977 bara 42 år ung



Vladimir OravskyOm tre dagar är det är det dags att minnas 35-årsdag av kungens frånfälle

I går den 12 augusti 2012 avslutades i London dem 30:e Olympiska sommarspelen. Under avslutningsceremonin hyllades bland annat John Lennon och Freddie Mercury. Den Olympiska arenan var så pass stor att den som inte är bekant med Mercurys öde skulle kunna få intryck att han personligen var närvarande, inte minst när han intervenerade med jublande publik i en allsång. Det var häftigt, nära på oförglömligt. Iden är möjligen lånad från en hyllning till en annan entertainerkung, Elvis Presley.

Elvis. The Concert 2000 World Tour  RCA 74321 64429 2

En konsert är en konsert är en konsert, skulle man kunna tro. Men en konsert kan vara en mix av film och konsert, på liknande vis som det var under filmens barndom, det vill säga under filmkonstens första trettio åren.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Då var det alltid en blandning av film och konsert. Då visades det på den vita duken en filmatiserad handling som musikaliskt beledsagades av en skivspelare, en eller två piano eller klaver, eller en wurlitzer biograforgel, eller en kammarorkester eller faktiskt, en fullskalig orkester. (Och Jean Cocteus filmklassiker från 1945 La Belle et la Bête omvandlades år 1994 till en filmopera av Phillip Glass när han lät den spelas med engelska undertexter fast utan det ursprungliga ljudet. Det ersatte han med sin egen komposition framförd av sju musiker och tre sångare.) 

”Elvis. The Concert” är ett till sin art ett besläktat arrangemang. Man har tagit de bästa filmade eller videofilmade framträdandena med Elvis, klippt ihop dem till en konserthelhet, separerat hans röst, blåst upp honom till övermänskliga dimensioner på en stor filmduk och voilà; The King is alive! Levande bilder, som man säger. Och så kompas han av ”the real thing”, dvs. levande musiker (och inte Coca Cola, något som under London OS skulle vara fullt möjligt). 

Om du någon gång varit på en pop- eller rockkonsert på ett stort idrottsstadion och trängts med några tiotusen likasinnade, cirka en halv mil från scenen där din/dina musikaliska idol/idoler uppträdde, så vet du att du inte bara fann det omöjligt att se eller ens höra henne, honom eller de, utan du hade dessutom anledning att vara tacksam om du inte kvävdes till döds. Ur den synpunkten är den världsomfattande turen med Elvis, återuppstånden från skuggornas värld, en riktigt bra, och nära på trovärdig live-upplevelse. Om du inte visste att han dog den 16 augusti 1977 i Memphis, Tennessee – jag minns mycket väl att min hustru Kerstin och jag befann oss på ett båtsoldäck när nyheten nådde oss – så skulle du kanske aldrig märkt att han inte finns med live. Du skulle inte få ut mer av honom även om han livs levande sprang där långt borta på scenen, inte större än en i vitt glitterklädd myra.             

Hela ”Elvis. The Concert” finns på CD: Den musikaliska introduktionen till konserten är den samma som i Kubriks kanske mest kända film 2001: A Space Odyssey, dvs. ”Soluppgång”, det första avsnittet i Richard Strauss´ femte tondikt ”Also sprach Zarathustra”. Sedan brakar det loss: 33 sånger framförda av the King himself. “See, See Rider”, “Burning Love”, “Steamroller Blues”, “I Can’t Stop Loving You”, “Johnny B. Goode”, “You Gave Me A Mountain”, “Polk Salad Annie”, “You’ve Lost That Loving Feeling”, “Proud Mary”, “Never Been To Spain”, “Just Pretend”, “Make The World Go Away”, “In The Ghetto”, “How Great Thou Art”, “Bridge Over Troubled Water”, “Trouble”, “Guitar Man”, “Hound Dog”, (“Let Me Be Your) Teddy Bear”, “Don’t Be Cruel”, “All Shook Up”, “Heartbreak Hotel”, “One Night”, “Love Me Tender”, “The Wonder Of You”, “Lawdy Miss Clawdy”, “Funny How Time Slips Away”, “Suspicious Minds”, “I´ll Remember You”, “A Big Hunk O’Love”, “My Way”, “An American Trilogy” och “Can’t Help Falling In Love”. Vilken kväll, (Such A Night), vilket soundtrack!  

 

Vladimir Oravsky

Ur arkivet

view_module reorder
Bild av Anikó Bodoni Lind

Den fria rörligheten

Under Naturmorgons tidiga timmar i P 1 kunde man häromdagen lyssna till den önskade fria rörligheten. Det handlade då om djur det vill säga. vargar. En specialist önskade sig en ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2016

F. W. Murnau under en filminspelning 1920. Foto Public Domain Wikipedia

F. W. Murnaus två kärlekar

Film är ett bildmedium. En sats som tål att upprepas. Men varför då? Varför upprepa något som alla kan skriva under på?

Av: Ulf Stenberg | Filmens porträtt | 14 februari, 2016

Jenny Berggren Keljevic

Är du i kärlek eller i lust?

Vi har väl alla någon gång kommit till den punkten i olika relationer då det antingen utvecklas eller börjar slita i kanterna på ett eller annat sätt. Ibland händer det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 30 juni, 2017

 Rafael Filosofskolan i Aten. Bild Wikigeeks

Mellan Skylla och Karybdis

”Det bästa hos kristendomen är ett liv värdigt Kristus. Där det finns skall vi inte vara så snara till att misstänka människor för irrlära.” (Ur Johan Huizinga: ”Erasmus”)

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 16 Maj, 2017

Lord Byron i Venedig

Dunk DUNK, dunk DUNK, dunk DUNK. Han går där uppe på golvet, det golv som är vårt tak, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Vi bor i Palazzo Mocenigo, i ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 09 februari, 2010

Den avtrubbade framtiden är redan här

Förhållandet mellan fiktion och verklighet tycks mer och mer glida in i en gråzon av “transparens”. Jag menar inte i mitt eget huvud, även om det säkert stämmer där också ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 26 augusti, 2011

Konstnärligt skapande inom buddhismen

Gunilla Nordlund om bodhisatvan Thang-Stong Gyal-Po och  -ace lhamo - den tibetanska  operans  födelse och utveckling. Vem var Thang-stong Gyal-po? Thang-stong Gyal-po* levde mellan 1361 -1485  och uppnådde en ålder av ...

Av: Gunilla Nordlund | Essäer om religionen | 06 april, 2009

Mediabilden av invandrare

"Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också.Det är inte kunskap  vi saknar.Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna." (Sven Lindkvist: Utrota varenda ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Essäer om samhället | 06 februari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts