Carl Abrahamsson Foto Andrew McKenzie

All konstnärlig verksamhet bottnar i en neuros

Tidningen Kulturens Thomas Wihlman intervjuar den mångsidige regissören Carl Abrahamsson.

Av: Thomas Wihlman | 22 april, 2016
Filmens porträtt

Där vår hjärna möter världsalltet – om Wassily Kandinsky

”Måleriets innehåll är måleri. Här behöver ingenting dechiffreras: Innehållet talar glädjefyllt till den för vilken varje form är levande, det vill säga innehållsrik.” Med de orden sammanfattade Wassily Kandinsky sin syn ...

Av: Thomas Notini | 30 januari, 2013
Konstens porträtt

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | 05 oktober, 2011
Litteraturens porträtt

Milosz 100 år

"Utan tvekan vill jag hävda att Czesław Miłosz är en av de största poeterna - kanske den störste - i vår tid."(Joseph Brodsky) Den 30 juni 1911, för 100 år sedan ...

Av: Gregor Flakierski | 30 juni, 2011
Litteraturens porträtt

Visionära rum



Per-Inge PlaneforsVi behöver alla våra visionära rum. En förening hyr en lokal och verksamheten frodas. Ett företag bygger, växer och producerar. En församling lånar ett rum och samlar de troende. Ibland vill man också bygga eget. Kanske framtida behov tillgodoses. Vi har visioner om utveckling och nyskapande. Där ligger en stor del av det kreativa kapitalet. På Väderstadsverken, utanför Mjölby, talar man om ”skepp” de gigantiska modulhallar som expanderar industrin. De är en global aktör som tillverkar högkvalitativa jordbruksredskap, inte de billigaste men bland de bästa. Företaget går jättebra och man bygger så det knakar, större än katedraler.

Islam är också en global aktör. Föreningen Svenska muslimer i Umeå tog 2010 de första spadtagen för ett bygge av islamiskt kulturcentrum/moské uppe på Sofiehem. Stadsdelen ligger 2 km från centrum, men nära universitetet, sjukhuset och resecentrum. Alltså ett spännande läge för en moské. Och många av de troende bor i närheten.

Men bygget kom aldrig riktigt i gång. Man har dragits med finansieringsproblem. Också ansvariga som har bytts ut och nybildning av föreningen.

Det finns olika vägar att gå med de visionära rummen. Vi håller oss till mosképrojekten. Västerås och Gävle är intressanta exempel. Det går ju att ”konvertera” byggnader. I Västerås är det en lokal som tidigare varit samlingslokal för en församling inom Pingströrelsen. Den är nu moské. I Gävle är det tidigare metodistkapellet numera moskén. Och då undrar jag, fanns det verkligen inte någon överflödig kyrka i Umeå?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den visionära känsla som bär arbetet med att bygga eget måste hela tiden underhållas. Det är bränsle och syre som ska till. Samt ekonomihantering, låter kanske tråkigt men är nödvändigt. Jag tänker ibland på de entusiaster och företagare/hanterare som drev fram bygget av Missionskyrkan i Linköping. Där höll det på att ta stopp flera gånger, in i det sista fick man revidera planer och förhandla utifrån en vision med banker, företagare och Linköpings stad. Projektets storlek imponerar. Idag har församling goda intäkter från uthyrningar av de förnämliga lokalerna. Den tanken fanns med i den ursprungliga visionen.

Just nu är marken uppe i Umeå tyvärr en vattenfylld grop. Därnere, under ytan, finns en gjuten bottenplatta. Bygglovet går ut om ett år. I föreningens vision fanns en koppling till kulturhuvudstadsåret 2014. Men nu i dagarna har föreningen gett upp projektet. 485 kvm moské, inte ens ett av ”skeppen” på Väderstadsverken, tycks av allt att döma inte bli av. Sorgligt, men jag hoppas att det troende folket inte ger upp sina tankar på visionära rum. För utifrån arkitekten Bertil Håkansson ritningar hade det kunnat bli så fint!

I Eskilstuna planeras Sabirinmoskén. Det arabiska ordet sabirin kan översättas med tålamod. Om det nu inte blev ett större rum i Umeå så kanske det tillsvidare kan vara flera små bönerum. Dessutom ytterligare tålamod utifrån vetskapen att också den lokala gruppen är en del av en global aktör.

Per-Inge Planefors

Ur arkivet

view_module reorder

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Jakobsleden – El Camino de Santiago de Compostela

Det är kväll i byn Grañón. Prästen har dödat GUD. Han har brutit sönder Kristi lekamen och han har gjort det precis vid mikrofonen så att det ekar i hela ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 10 augusti, 2013

Mustig berättare och musiker

TEMA VÄSTERBOTTEN Gunnar Enkvist, en trubadur med humor och distans. Foto: Frida Selander Trubaduren Gunnar Enkvist från Skellefteå har hållit på länge – 55 år som artist. Lars-Göran Selander mötte honom ...

Av: Lars-Göran Selander | Musikens porträtt | 18 februari, 2008

Karen Dalton, ”1966”. Delmore Recordings 2012.

Karen Dalton - Den vita Billie Holiday

Under tidigt 1990-tal bodde en kvinna som hette Karen Dalton på New Yorks gator. Hon hade långt svart hår från hennes mamma Evelyns sida som var Cherokee. Hon luktade illa ...

Av: Sara Forslund | Musikens porträtt | 11 april, 2016

Machiavellis republikanska ideal

Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan. Varför Machiavelli? Det finns minst två viktiga skäl. Det ...

Av: Satya Datta | Essäer | 25 augusti, 2010

Förbud Lucia och google

Det var strax före Lucia som insikten om min familjs totala brist på trendkänsla drabbade mig. Min femårige sons dagis skulle ha Luciatåg och sonen hade uttryckt önskemål om att ...

Av: Anna Hultgren | Gästkrönikör | 22 december, 2013

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 25 juli, 2014

"Jag tycker om opolerade, smutsiga ljud."

Ett samtal med Pan Sonics Mika Vainio. Pan Sonics musik är både enkel och svår att beskriva. Schematiskt kan man väl säga att monotona rytmer och djupa basljud skapar ett ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 14 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts