Malin Vulcano – Ingens tussilago

Foto:  Carl Abrahamsson Malin Vulcano – Ingens tussilago Malin Vulcano gör musik, tavlor och är skådespelerska i grunden. Hon har också gjort en film, Tänk!, och skrivit och framfört tre performance-monologer. Hennes ...

Av: Carl Abrahamsson | 27 november, 2007
Porträtt om politik & samhälle

Emmakrönika XXIV. Om allt går i lås

Om det här året går helt riktigt i lås får jag äntligen inte mindre än fem böcker utgivna, 1, 2, äntligenskarabéerboken I-III, Hotellogram, därtill en bok antagen på ett av ...

Av: Stefan Hammarén | 20 augusti, 2009
Stefan Hammarén

Sceniska rum – Kyrkorummet som scen. Del 1

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Liv Kristin Holmberg | 10 februari, 2013
Reportage om scenkonst

Den avtrubbade framtiden är redan här

Förhållandet mellan fiktion och verklighet tycks mer och mer glida in i en gråzon av “transparens”. Jag menar inte i mitt eget huvud, även om det säkert stämmer där också ...

Av: Carl Abrahamsson | 26 augusti, 2011
Carl Abrahamsson

Visionära rum



Per-Inge PlaneforsVi behöver alla våra visionära rum. En förening hyr en lokal och verksamheten frodas. Ett företag bygger, växer och producerar. En församling lånar ett rum och samlar de troende. Ibland vill man också bygga eget. Kanske framtida behov tillgodoses. Vi har visioner om utveckling och nyskapande. Där ligger en stor del av det kreativa kapitalet. På Väderstadsverken, utanför Mjölby, talar man om ”skepp” de gigantiska modulhallar som expanderar industrin. De är en global aktör som tillverkar högkvalitativa jordbruksredskap, inte de billigaste men bland de bästa. Företaget går jättebra och man bygger så det knakar, större än katedraler.

Islam är också en global aktör. Föreningen Svenska muslimer i Umeå tog 2010 de första spadtagen för ett bygge av islamiskt kulturcentrum/moské uppe på Sofiehem. Stadsdelen ligger 2 km från centrum, men nära universitetet, sjukhuset och resecentrum. Alltså ett spännande läge för en moské. Och många av de troende bor i närheten.

Men bygget kom aldrig riktigt i gång. Man har dragits med finansieringsproblem. Också ansvariga som har bytts ut och nybildning av föreningen.

Det finns olika vägar att gå med de visionära rummen. Vi håller oss till mosképrojekten. Västerås och Gävle är intressanta exempel. Det går ju att ”konvertera” byggnader. I Västerås är det en lokal som tidigare varit samlingslokal för en församling inom Pingströrelsen. Den är nu moské. I Gävle är det tidigare metodistkapellet numera moskén. Och då undrar jag, fanns det verkligen inte någon överflödig kyrka i Umeå?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den visionära känsla som bär arbetet med att bygga eget måste hela tiden underhållas. Det är bränsle och syre som ska till. Samt ekonomihantering, låter kanske tråkigt men är nödvändigt. Jag tänker ibland på de entusiaster och företagare/hanterare som drev fram bygget av Missionskyrkan i Linköping. Där höll det på att ta stopp flera gånger, in i det sista fick man revidera planer och förhandla utifrån en vision med banker, företagare och Linköpings stad. Projektets storlek imponerar. Idag har församling goda intäkter från uthyrningar av de förnämliga lokalerna. Den tanken fanns med i den ursprungliga visionen.

Just nu är marken uppe i Umeå tyvärr en vattenfylld grop. Därnere, under ytan, finns en gjuten bottenplatta. Bygglovet går ut om ett år. I föreningens vision fanns en koppling till kulturhuvudstadsåret 2014. Men nu i dagarna har föreningen gett upp projektet. 485 kvm moské, inte ens ett av ”skeppen” på Väderstadsverken, tycks av allt att döma inte bli av. Sorgligt, men jag hoppas att det troende folket inte ger upp sina tankar på visionära rum. För utifrån arkitekten Bertil Håkansson ritningar hade det kunnat bli så fint!

I Eskilstuna planeras Sabirinmoskén. Det arabiska ordet sabirin kan översättas med tålamod. Om det nu inte blev ett större rum i Umeå så kanske det tillsvidare kan vara flera små bönerum. Dessutom ytterligare tålamod utifrån vetskapen att också den lokala gruppen är en del av en global aktör.

Per-Inge Planefors

Ur arkivet

view_module reorder

Var bärsärken en shaman?

  Myten om de gamla bärsärkarna kan än idag sägas vara högst levande. Forskarna har dock länge tvistat om vilka dessa elitkrigare egentligen var. Medan vissa menar att de bör ...

Av: Thomas Jonsson | Essäer om religionen | 08 mars, 2010

Aforismer om makten

1.    I förövarens värld ligger skulden alltid i grunden hos offret.2.    Alltså är förövaren i själva verket offret och offret den verkliga orsaken till det onda som skett. 3.    Den ...

Av: Oliver Parland | Utopiska geografier | 20 september, 2010

Baserat på ett sant rykte

Platsannons Ett väl sammansvetsat kollektiv söker en sammansvuren: Osjälvständighet, självupptagenhet, oduglighet och förmågan att vända kappan efter vinden värdesätts extra. Vi skiljer inte agnarna från vetet, ej heller rövslickeri från lojalitet och civilkurage ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 12 oktober, 2013

Gustav Mellberg - den förste utvandraren från Habo till Nordamerika 1843

För drygt tvåhundra år sedan föddes Gustav Mellberg eller Gustav Andersson, som han hette fram till den dag då han vid 14 års ålder började skolan vid Jönköpings Högre Lärdomsskola. Gustav ...

Av: Hans-Evert Renérius | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Jag vandrar inte längre i Padjelanta. Jag går i cirklar i mitt eget…

Vi går i korridorer genom granskog. Luften smakar äventyr. Ida går framför mig. Ida som föddes på samma sjukhus som jag. Ida från min gymnasieklass. Vi vandrar på sommarleden genom ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 28 augusti, 2012

Rosa Luxemburgs martyrium

I förordet till antologin Röster om Rosa Luxemburg (1998) berättar Göran Greider om hur det gick till när Rosa Luxemburg mördades den 15 januari 1919. Fyra soldater kommer för att ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om politiken | 07 januari, 2014

Ta mej – jag känner henne inte (eller varför man lämnar fb)

Alessia Niccolucci är en ung italiensk författarinna, med flera romaner, noveller och diktsamlingar bakom sig. Hon kan anses ha valt ”den kvinnliga kontinenten”, som Lacan hade kunnat säga, men varierar ...

Av: Alessia Niccolucci | Utopiska geografier | 24 september, 2012

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.