Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Skratt på fel plats

Vad man minst av allt förväntar sig på Judiska Museet i Berlin är att få sig ett gott skratt. Det är inte därför man går dit. Det som möter en ...

Av: Ulf Stenberg | 30 juli, 2009
Gästkrönikör

Bertil Falk - en svensk hjälte

Det finns människor som arbetar mot den kulturella provinsialismen utan att göra så mycket väsen av sig. Människor som samhället kallar kulturarbetare men i vissa fall handlar det om någonting ...

Av: Guido Zeccola | 23 juli, 2010
Litteraturens porträtt

Foto: Emma Fäldt

Han vandrade bort sin livskris

Det var en blåsig och kall novemberdag. Johan, då 34 år, promenerade runt i sin brors trädgård och funderade över hur han skulle gå vidare med livet. Han hade de ...

Av: Emma Fäldt | 31 maj, 2015
Resereportage

På spaning efter ett dårhus som försvann…



Oliver ParlandDen sanna versionen av vår Odysse’ här i all anspråkslöshet återgiven

Efter en outtömligt rik och intressant rundguidning där Stefan Mycke Hammer förhöll sig rätt bistert observant, tuggandes på småspik, kommer vi så efter att ha besökt platsen där det beryktade likspökhuset låg till de bostadsbyggnader som ersatt den lugubra granskog och träskaktiga mark där förelåg i min späda barndom och en rödbrusig stiligt utseende man i pipo och palestina-aktigt mönstrad yllytyströja och han ropar på oss. Å va ska ni göra hit idaaa…( alla vokaler måst uttalas kort och liksom rinnande för att ni skall begripsla muminspråkets sanna essens).

Han innehar en spetsaktig hund någotslags slussky grå och vitmellerad. Micke H stegar fram å ryter, de där har du tammefan int å jöra meee… vi går här å tjikar runt…Denhära blekfisen e’ Parland å du ska visa respekt. Nå Parland, kom nu fram å hälsa å bocka å skrapa med foten. Anspråkslöst säger jag i all ödmjukhet att min far varit läkare här och att även lilla ja jobbat här…Men Stefan ryter :Sitter här nära Parlands park å låss int- känna igen…Han lyfter upp guben med ena handen som en vante å ställer honom tillrätta i givakt å säger: Visa respekt, så talar min int’ ti en professor, pyskiater å gamal gobbe…

En baskerförsedd konstnärssjäl som är ute å cycklar närmar sig ropande till herr S ”har du en öl…ja e så satans törstiger…Aha va e ni för ena då”

…Micke granskar honom bistert genom sina stålbågade: Hödunu, ja e lyxpoet å han här heter Parland, visa respekt annors vrider ja din cykel till å hänga runt halsen…

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nej, nej säjer den baskerville försedde, dekan ja int säga för då råkar hela SFP i svårigheter å måst avgå… ja e nemligen en stor vaikuttaja där fast ja skiter i dom numera…Ja skriver dikter och annat nuförtiden… Undervisa småknattar men ble nåt slags vårdare här på sjukhuset sen när ja åkt fast för hurrimanjana nåt kilo…Nå frågar Micke mycke bistert ble du dömd då. När men ja våga int forsätta…Man vill ju röka på… hellre än lära dvärgar abc ett två tre

Hödu Parland ja minns nog på någå sätt ditt nafn, den hära Mickes skriverier har ja int sett nånstans…ha du barn Micke. Nej säjer han, då säjer lyxpoeten under sin basker men skaff nåra då för faan de syns ju på de att du sku behöva…Ha du mera öl hit me den

Oj fan nu går busen straxt…

Två damor med obestämbara kurvor både på rätt och fel ställen närmar sig, ger Micke H förstulna ögonkast bakom sina dykargleisögon, deras vätesuperoxiderade hår står kortklippt på ända. De kopulerar hunden som gnällande vill följa med dem men de drar och lämnar surmulet hundfans koppel i den föga gentelelike manens hand…Ja kato nyt sen perään kanss…Damorna klampar iväg i sina foträta, hunden gnyr och gnäller, vill icke stanna i vårt supsexta sällskap…

Nu får herr Baskerville brått ti busen som går av bara två gånger om dagen på helg. Mike Hammer å lilla ja följer med. Plötsligt dyker hundfan lössläppt upp springer av och an över vägen…En frodig tant med större värme än de nyssnämnda lockar på hunden, försöker få den ta reson. Men nej iväg far den. Mannen i palestinarutig ylletröja och pipo ropar utsiktslöst: kom hit… ivrigt far hunden iväg. Herr Baskerville förklarar för den behjärtade damen att det inte är hanses, alltså den ropandes hund utan att bara är satt att passa den till följd av skillsmässa…

Bårgobusen kommer, herr B stiger på den medan Micke hotfullt ropar efter honom : Ja vet vart du bor…

Micke verkar micke tirriterad över att hans alster icke når ut till alla, samtidigt som han för sitt liv inte vill eller kan skriva annat än på ett ytterst avantgarderat och avancerat sätt…Det intressanta är tyvärr sällan lättillgängligt annars vore det ju icke…intressant!

Oliver Parland

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Den europeiska tomheten

”Den civiliserade människans väsen är feghet.”(Joseph Roth, Die Flucht ohne Ende)  År 1927 utgav Joseph Roth (1894–1939) sin vändpunktsroman, den som markerar brottet mellan hans mogna ungdoms vänsterradikalism och hans alltför ...

Av: Anders Björnsson | Litteraturens porträtt | 16 maj, 2013

När tavlorna kommer till liv

Tänk att kunna gå in en tavla och uppleva en värld målad för hundra år sedan. Det franska uttrycket ”tableau vivant”, som betyder levande bild, har sedan romartiden varit ett ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 december, 2014

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016.

Kraftsamling för nutida svensk konstmusik

Efter närmare 25 år återuppstod festivalen Svensk Musikvår, 17-20 mars 2016. I Stockholm kunde man lyssna till framföranden av 250 musiker och närmare 50 svenska tonsättare. En riktig kraftsamling för ...

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 26 mars, 2016

Lizzie Lundberg och den naivistiska konsten

I Sverige började man efter sekelskiftet 1900 uppskatta konst som tidigare missförståtts och föraktats, den naivistiska och den naiva. Den svenska naivismen uppstod närmast som en reaktion mot modernismen och ...

Av: Lena Månsson | Kulturreportage | 30 augusti, 2017

Gdansk - stad i skymning av Hans Evert René

Kopernikus, Schoupenhauer, Fahrenheit...

Av: Hans Evert René | Utopiska geografier | 01 juni, 2015

"Om man inte blir berörd själv så kan man knappast beröra någon annan."

"Om man inte blir berörd själv så kan man knappast beröra någon annan." Ett samtal med Maja Elliott. Text & foto av Carl Abrahamsson Svensk-irländska kompositören Maja Elliott skapar evokativ stämningsmusik för drömska ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 12 oktober, 2006

Kanon och labyrinten

Litterär kanon. Ett ämne som väcker diskussion fast många kanske inte riktigt vet vad det innebär. Det blir ofta en diskussion om estetik och personlig smak; litteratur som ett slags ...

Av: Daniel Svederud | Essäer om litteratur & böcker | 31 januari, 2012

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.