William Blake  Inferno

Djuren har ingen talan

Djuren som vi gjort till våra slavar vill vi inte tänka på som våra jämlikar. (Charles Darwin 1838)

Av: Lena Månsson | 13 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Psykotexten, del 3

Innan jag somnar har det åtskilliga gånger drabbat mig. Klotblixtar lägger sig som en mullrande hinna och börjar viska minnen; ofta när vi besökte honom på rummet i den slutna avdelningen ...

Av: Johann von Fritz | 16 oktober, 2013
Essäer

Gabi Gleichmann ”Att uppfatta en sak riktigt och missförstå samma sak utesluter inte…

Vägar går genom gräset och orter ligger här och där. Till vad nytta är dessa uppbyggda? Och liknar aldrig varandra? Och är oräkneligt många? Varför växlar skratt, gråt och bleknande? Vad gagnar allt oss detta ...

Av: Göran af Gröning | 30 september, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Kärlek = 120kr

Han sa att han älskade mig och tog mig i hand, två gånger. Sedan tog jag min cykel och gick ut från Möllevångens lilla livsmedelsbutik. Kassörskan hade bevisligen uppmanat mig ...

Av: Fredrik Rubin | 27 januari, 2011
Gästkrönikör

En virvelvind



Björn AugustsonHan var som livet i livet, dansade som en oberäknelig vind farligt nära horisonten. Hade det inte varit för Aristoteles hade han ramlat över kanten och försvunnit. Men han försvann ändå. Inte där. Men han försvann. En dag var han bara borta.

En natt på väg hem från krogen skrek han åt månen, åt stjärnorna och åt sin döde far. “Låtom oss fröjdas i ungdomens vår, är det vad allt handlar om?” Han hade studentmössan inom en armlängds avstånd. “Vilken jävla mössa? Studentmössa? Nej, för fan, jag tänker hoppa av.” Och det gjorde han. Med två veckor kvar till studenten klev han in till klassföreståndaren och sa att det fick vara bra. Var det något han undrade kunde han ju alltid ringa och apropå 3:an i svenska språket, det var inte rättvist. Eftersom han hade gjort alla prov fick han ändå betyget hemskickat. Return to sender och innan någon visste ordet av hade han stuckit till USA.

“Ja, vad ska jag säga, flåt, skriva. Life is life. Kommer du ihåg den förresten, Opus. Tänk vad man kunde åka bräda på den tiden, livsfarligt. Ska se Nirvana imorgon. Hörs.”

Han köpte sig en hoj, hade en del pengar efter sin pappa, och körde ensam från kust till kust. Men hojen var skit, han hade blivit lurad och han lät den stå i någon liten håla i öknen. Därifrån liftade han sig vidare. “Det är inte utan att man undrar om man lär sig så mycket i skolan.” sa han över en knastrig telefonlinje, “många av de här människorna alltså, de kör på, tror faktiskt de lever och vilka historier. Liftade precis med en snubbe som sa att hans farsa hade polat med Hemingway, i Paris!.”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Efter ett par år fanns han plötsligt nära igen, rensade fisk i NordNorge, på en liten ö, Landegode. Det var någon tjej han hade träffat, en kompis mer än något annat, som hade sagt att det var bra pengar där, jobba i fyra månader och sedan resa i åtta. “Och har jag väl börjat resa kan jag väl lika gärna fortsätta tills ungdomen har runnit av mig” skrev han i ett som vanligt mycket kort brev.

Han orkade med fisken i en månad, sedan tog han ett flyg till Portugal, hyrde en liten lägenhet i Lissabon och bjöd ner oss alla till sin 22 årsdag. Ingen hade pengar, ingen åkte, ingen kom. “Synd grabbar, jag har öppnat en liten bar med en holländare, Ruud, en skön typ. Men jag fattar, det är inte lätt utan stålars. Livet känns annars bra här nere. Är fortfarande ung. Hoppas ni är detsamma.”

Det var hans sista brev, hans sista dag. När han gick över den lilla gatan utanför sin lägenhet på eftermiddagen, blev han påkörd av en mopedist och dog.

Han brändes i Lissabon och flögs hem som aska till Sverige. På hans begravning spelades en av hans favoritlåtar, Neil Youngs Hey Hey, My My. Men när Young sjöng; “it´s better to burn out than to fade away”, var det ingen av oss som höll med.

Björn Augustson

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten är för mig extrem anti-vardag. En intervju med Martin Tistedt

Martin Tistedt är en bland de bästa av Vertigos författare. Han skiftar mellan dröm och mardröm i det han skriver. Hans senaste roman heter Vår och där har drömmen ingen ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 maj, 2014

Vad är det nu i mig som brister

Det fanns en tid då jag drömde, då jag vaknade upp mitt i natten med häftigt bultande hjärta kall av svett och ångest, uppfylld av märkliga drömlika bilder känslan av att inte veta och ...

Av: Susann Wilhelmsson | Utopiska geografier | 12 oktober, 2009

Peyote-scenen, foto Gençer Yurttaş

Istanbuls viktigaste klubb

När man talar om Istanbuls oberoende musikscen måste man prata om Peyote, stadens viktigaste och äldsta klubb. Peyote har fått sitt namn från kaktusen som är välkänd för sina psykedeliska ...

Av: Aylin Ünal | Essäer om musik | 26 november, 2016

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.