Omslag  av boken ” Mikronationer - på besök i hemgjorda länder”

Mikronationer - på besök i hemgjorda länder

"Mikronationer - på besök i hemgjorda länder" (Gidlunds förlag, 2017) är namnet på en ny bok som handlar om mikronationer. Mikronationer det är länder som inte är riktiga länder

Av: Mathias Jansson | 12 oktober, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Konrad Lorenz. Djurvärldens Einstein

Konrad Lorenz ansåg att den tidiga barndomens händelser är de mest avgörande för en människas vetenskapliga och filosofiska utveckling. Lorenz föddes år 1903 och tillbringade barndomen i ett slottsliknande hus ...

Av: Lilian O. Montmar | 06 april, 2014
Övriga porträtt

Fragment från en önation. En resa till Indonesien

Vi var ett delvis nytt och ett delvis gammalt gäng med rötter ifrån möten på Sigtunastiftelsen, som flög via Singapore till Jakarta, huvudstaden på den stora ön Java i världens ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | 29 Maj, 2014
Resereportage

"Kinas terrakottaarmé" på Östasiatiska i Stockholm

"Det var Chi Hoang Ti,kung av Tsin,"Ur "Muren och böckerna" av Evert Taube Det var aldrig meningen att de skulle utföra några krigiska bedrifter, dessa tusentals soldater som skapades på kejsaren ...

Av: Birgitta Milits | 11 september, 2010
Kulturreportage

Om Nijinskys teckningar



Jonas LindmanBild och ande är på något sätt oskiljaktiga hos Nijinskys tecknade motiv värld. De linjer han skapar och återger med krita, kol, grafit, pastell eller olika sorters tusch och vattenfärger utgör alltid en förlängning av linjerna i hans koreografi, av linjespelet i hans dans, av versraderna i hans berömda Dagbok och av de svårgripbara mönster av tankegångar som nedtecknats under samtal med honom. Följaktligen måste man när man betraktar Nijinskys teckningar, utesluta argumentet galenskap och i stället koncentrera sig på den förgudade individ som, likt Antonin Artaud verkade bortom det logiskt vedertagna och i stället uttryckte idéer och former av transcendent natur. Vi måste i analysen av dessa teckningar, ta reda på vad de säger om en av världens största konstnärer. En av de första kommentarerna man får höra om en dansare är ”vilka vackra linjer” Detta syftar givetvis på lemmarnas linjer under utövandet av den gestkonst vi kallar dans. Bildkonstnären gör sig också känd för sina linjer, och i båda fallen talar dessa linjer till oss lika bestämt som en rad poesi eller ett par takter musik. Alla linjerlöper samman i konsten och de säger oss det viktigaste om konstnären, hans verk och hans tankar.

Som bekant fick Nijinsky sin skolning i konst av sin mentor och älskare Serge de Diaghilev. Tillsammans besökte dem museer i Europa och Diaghilev gjorde utläggningar om verk han kände väl till. Som aristokrat och arrangör av många utställningar och konserter i Västeuropa hade han studerat inte enbart konstens historia utan även samtida verk. Han hade till och med sätt till att Nijinsky fått lektioner i teckning av scenografen, iscensättaren och porträttmålaren Léon Bakst. Biograferna har ofta försummat att framhålla vilken betydelse det rika utbytet med konst och konstnärer fick för de idéer som spirade i dansören Nijinsky. Alla betydande konstnärer kom till Paris, och de som inte gjorde det fick besök av Nijinsky, alltid med Diaghilev vid sin sida, när Ballets Russes turnerade.

Nijinsky var långt ifrån den naive bondpojke somliga vill framställa honom som. Han hade studerat klassikerna inom rysk litteratur och filosofi. Hans sinne för musik var högst ovanligt, ty han kunde memorera hela sonater och andra långa musikstycken efter att ha hört dem blott en gång. Det var så han lyckades bli godkänd i prov där han skulle spela givna verk. Han kunde absolut spela noter, men det ingick inte som primär del i hans arbetsmetod. En fenomenal, inneboende lyrisk logik var ett dominerande inslag i hans fantasi, och han kunde med lätthet ge utlopp för detta logiska sinnelag. Han kunde till och med transponera komplicerade orkesterverk till piano och framföra dem för sig själv. Detta nämner jag för att påvisa en del av begåvningen hos den unge man som alltför ofta avbildas som en docka – en Petrusjka i levande livet.

Under repetionsarbete med koreografin till Jeux framhävde Nijinsky rörelsens latenta geometri. Samma geometri skulle återkomma i hans senare teckningar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En av Nijinsky bilderCirkeln dominerar de flesta av Nijinskys teckningar. Han förklarade för Romola att den representerade ”perfektionen”. Därifrån härstammar den cirkeldynamik i Våroffer där förvandlingen av individer och grupper skiftar över tiden genom kraftfull linjeföring. Tolstoj hade skrivit ”livet är en spiral” i Essays on Art, och Nijinsky kände till dessa texter. Vidare är cirkeln och spiralen inget annat än förlängningar av cirkeln vi ser när vi betraktar spiraler i Nijinskys teckningar. Hans dans och koreografi och koreografi var uttryck för livets geometri på samma sätt som hans teckningar.

Den rörelse linjen implicerade blev viktigare än linjen själv. En linje innebar avstånd, och rörelse från en punkt till en annan. Färgen var viktig endast i sin begränsning. Teckningar i krita och pastell gick vanligen i blått och orange medan teckningar med pensel var svarta och röda. Nijinsky var koreograf när han tecknade, och hans arbeten handlar om hur konstverk föds, om seendet och tänkandet. Om han inte hade kunnat rubba grundläggande principer lika väl som han deformerade och manipulerade dem, då skulle han ha arbetat med linjer. I tecknandet gällde samma sak som i dansen.

I sin skidring daterar Romola Nijinskys första teckningar till 1917 i S:t Moritz, men då måste man hålla i minnet att han omsorgsfullt gömde sina teckningar för henne. 1918 hade hon köpt pastellkritor och målarfärger åt honom. De verk hon fick se behöll hon, och sålde och gav bort, med titlar hon själv hittat på. Detsamma skulle fallet bli med den första utställningen av hans verk i London. Nijinsky avskydde att vara tvungen att visa henne sina verk och att besvara hennes enfaldiga frågor om vad de föreställde. Man kan inte låta bli att se ansikten på somliga teckningar, eller kometsvansar som rusar fram i en tom rymd. Kraftlinjer linjeflöden, en dansares bana i rymden, ögat som också är en ellipsformad scen, Guds allseende öga, allt detta blev ett samman hängande nät, och allting hade uttryckts av en initierad, personlig medvetenhet, som gått in i en annan dimension. Nijinskys konst hade nalkats Kandinskys i det att den förvanskade vetenskapen i avsikten att ge en tolkning av kosmologins ande

Ändlösa upprepningar i Nijinskys teckningar har vissa likheter med den Kvasi – liturgiska poesi man kan finna i hans Dagbok.

Jonas Lindman 

Ur arkivet

view_module reorder

Världen är kall och ödslig

Det finns inte längre några drömmar. Det finns inget hopp.Invånarna i Världsstaten framlever sina liv instängda och avskärmade djupt nere i de underjordiska städernas vittförgrenade nätverk av kulvertar. Arbete, sömn ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 17 mars, 2010

Jesaja: vredgad hovnarr. En julbetraktelse

How long shall they kill our prophets,While we stand aside and look? -- Bob Marley "Redemption Song"Profeten Jesaja blev en klassförrädare. Han tillhörde aristokratin i Jerusalem och hade ingångar såväl ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om religionen | 25 december, 2010

Kultur og livsform

Innledning Emnet for artikkelen min er at livet består av mye mer enn jobbing og shopping, instrumentell vitenskap og teknisk politikk. Dette beskriver jeg i termer av ‘progressivt framskritt’, som er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 september, 2013

Duccio di Buoninsegna Den sista måltiden

Det nya förbundet

”När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget!”

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2015

Filosofi og framskritt. Del 3

De filosofiske tradisjonenes betydning for epistemiske og etiske framskritt Nåtiden er ikke spesielt opptatt av at det gis relativt lange linjer i filosofihistorien; i vår tid driver en med filosofi uavhengig ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 28 augusti, 2013

Om maktmekanismer i det sydkoreanska samhället. Intervju med Cheol-soo Jang

Sydkorea kännetecknas av en vital filmindustri, en filmindustri som ofta kännetecknas av en extrem omsorg för det tekniska så till vida att alla filmtekniska medel musik, foto, skådespeleri ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 28 januari, 2011

Fornuft, følelser og liv

Innledning I dag er det svært mange konflikter og kriger rundt om i verden, som betyr at den pasifistiske idé har elendige kår. Tesen jeg forsvarer er denne: At sammen har ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 08 september, 2014

Höstdag i Provence

Jag befann mig, än en gång, på resa: destination Marseille för att därifrån ta mig via flyg till London, dit jag blivit inbjuden för att hålla ett litet anförande och ...

Av: Lars Holger Holm | Kulturreportage | 25 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.