Det kryddiga brödet och bagarens hustru

Vi anländer till den legendariska Scopello en vårmorgon. Det är en sagolik plats: fyra hus inneslutna i en innergård från sextonhundratalet, ett litet torg med en fontän av sten, två ...

Av: Nadia Scapoli | 13 juli, 2013
Resereportage

Emmakrönika XVI, disfavör

Varför kan du inte tycka att jag är en fantastisk människall, när jag tycker att du är? Skulle du tycka det om mig och dig själv, vore du inte kunna ...

Av: Stefan Hammarén | 02 maj, 2009
Stefan Hammarén

Härskarmakt och Religion: Bandet mellan makten i himlen och på jorden

 ”Ni förstår ingenting. Ni fattar inte att det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under (Joh. 11:49-50).” Översteprästen Kajafas  Bakgrund Religion och makt har ...

Av: Kristian Pella | 23 januari, 2012
Essäer om religionen

Je est un autre – Cerebral konst

Del två i utställningsserien Psychosis på Färgfabriken i Stockholm har undertiteln ”I is Someone Else”, efter den franske poeten Arthur Rimbauds välkända fras ”Je est un autre”. Titeln är passande ...

Av: Fredrik Bernholm | 18 juni, 2012
Essäer om konst

Allt är trafikens fel



Isabella Clevenhag SörängenTrafiken påverkar mig. Sedan tre år tillbaka har jag som Eksjöbo lärt mig att köra fortare men jag har blivit ögontjänare på kuppen. Min hastighet växlar numera beroende på antalet fartkameror mellan Eksjö och Nässjö, som jag är mycket noga med att glida förbi i laglig hastighet. För att däremellan öka, till en ansenlig kilometerhastighet över det tillåtna.

Inte bara jag har bråttom, utan också det antal monster som kör småvägar istället för motorväg. Jag syftar naturligtvis på lastbilarna. De får ju normalt inte köra mer än 80 kilometer i timmen. Men det var längesedan jag såg någon hålla den farten. Ja, tid är pengar säger åkerierna, men vad säger vi andra? Vi som drabbas av vidundren. Jag med min tunna Nissan Micra-bil eller ryggsäck, som min sambo föredrar att kalla den. Hur går det för oss?

Istället för transport av virke, bilar, kärror och containrar per järnväg eller till sjöss, transporterar vi nu godset per lastbil. Detta trots att Sverige består av 2000 kilometer kust från Strömstad till Haparanda. Ett containerfartyg motsvarar 1500 långtradare.

Bakom varje lastbil ringlar en kö. Är man för långt ifrån hinner man inte köra om. Kommer man för nära inpå, ser de en inte alls i backspegeln. Ja, ni hör ju själva hur kategorisk jag har blivit!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det fanns en tid då man gärna höll sig i närheten av yrkesförarna. De hade rykte om sig att köra bra, i jämförelse med alla andra drumlar på vägarna. Numera skyr man dem som pesten. Håller krampaktigt i ratten när man får möte eller råkar hamna bakom en av dem.

För att få ner bränsleförbrukningen ligger de gärna tätt efter varandra i den framförvarandes vinddrag. Nåde den som försöker göra en omkörning då. Man hamnar inte så gärna emellan med sin ryggsäck. Tyvärr ska det väl sägas att det allt som oftast är lastbilar med utländska registreringsskyltar. Jag har alltså blivit rasist också!

Det var jag inte i min ungdom, när jag liftade mellan Paris och Köpenhamn för att spara pengar. Man sökte upp metrostationen ”Eglise de Pantit” där långtradarchaffisarna hade sitt kontor och frågade beskedligt om det var någon som hade körning till Köpenhamn.

Nåväl, en av förarna gick på rutin och kunde sträckan utantill. Ibland skulle det dock lastas av under väg, någonstans i Europa. Döm om min förvåning när jag blev ombedd att dirigera backningen och läsa kartan. Det visade sig att karln var halvblind. Då var vi nästan framme vid min destination.

Idag ligger man bakom med sin egen bil och trycker, tills det kommer en tvåfilig väg och man ser sin chans att köra om. Jag har märkt att dessa så kallade yrkesförare av något underligt skäl fått för sig att de ska köra om varandra? På så sätt ger proppen upphov till en ännu längre kö, i takt med att lastbilarna segar sig förbi varandra och ligger jämsides.

Skulle man någon gång lyckas med konststycket att klämma dem alla i en omkörning kan man ana en viss avundsjuka i backspegeln.

”Varför får du susa förbi när vi måste ligga här och harva”, tycks det mig som om de säger.

I tisdags, när jag körde i höjd med Vaggeryd, dristade jag mig till att prova ett nytt grepp. Äntligen var det någon mening med att min pappa hade givit patent till den som uppfann de nya registreringsskyltarna, med vars hjälp man lätt kan ta reda på ägarens uppgifter. Nu kom det till pass.

Jag kontaktade fordonsregistret och ringde sedan föraren i lastbilen framför.

”Hur i helvete kör du din förbannade Säffledjävel!”

Ni ser. Jag har även blivit mobbare.

Isabella Clevenhag Sörängen

Ur arkivet

view_module reorder

Musans förvandling

”Le Ciel est mort” (”Himlen är död”) utropar symbolisten Mallarmés plågade diktjag i poemet ”l’Azur” (1864), som en nästan kuslig föraning av Nietzsches berömda uttalande i Der fröhlichen Wissenschaft (1882): ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2013

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Guido Zeccola

  denna aladåb tillredd av spastiskt kött och plågarsås denna deliriumbuljong och smärtsamma cream fresch denna outhärdliga näring av jäsande pasta och frätande sprit som går på och går på oavbrutet dag ...

Av: Tidningen Kulturen | Utopiska geografier | 26 januari, 2009

Ragnar Thoursie Foto Ulla Montan

Kråkorna skrattar ännu

Cecilia Persson om poeten Ragnar Thoursie

Av: Cecilia Persson | Litteraturens porträtt | 10 maj, 2016

Metaltown 2011 - två dagar av metal

I år var första året som Metaltown inte arrangerades på sin sedvanliga plats i hjärtat av Göteborgs hamn. Istället hade man valt att placera festivalen på en galoppbana på Hisingen ...

Av: Linda Olsson | Kulturreportage | 03 juli, 2011

Simon O. Pettersson. Foto: Privat

Satyriskt i Sydtyskland. Novell av Simon O. Pettersson

Debuterade med diktsamlingen Athens ruiner (Aguéli förlag 2015).

Av: Simon O. Pettersson | Utopiska geografier | 29 juni, 2015

Bilder som utmanar makten

Retorik brukar definieras som ”konsten att övertyga”. Man kanske då i första hand tänker på retorik som ord och talekonst, men bilden är ett av retorikens mest kraftfulla redskap. Ett ...

Av: Kerstin Bernhardtz | Essäer | 15 februari, 2012

En fotnot av hat. Om Carl David af Wirsén

Ingen som har läst August Strindbergs "Det nya riket" kan glömma det sublimt elaka kapitel, vari han ger sig på jakt efter de sanna "Idealisterna". Han finner dem inte i skattelängderna ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 augusti, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.