Japansk, expressiv seriekultur i Sverige

Manga är ett intressant fenomen. Det handlar om en import från Japan, som hos oss i första hand tilltalar barn och ungdom. I Japan lär manga vara långt mycket mer ...

Av: Bertil Falk | 20 februari, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Kim Larsson - SS/opiat/ambientia

Kim Larsson bor i Stockholm och är redaktör på nättidskriften Eremonaut, sjösatt 2010. Hans har tidigare studerat teatervetenskap, litteraturvetenskap och filmvetenskap, och är fil. mag. med filmvetenskap som huvudämne. De motvilligt ...

Av: Kim Larsson | 18 juni, 2012
Utopiska geografier

Ernst Rydén. Dikter

Jag heter Ernst Rydén, 21 år gammal. Jag flyttade nyss från Stockholm till Lund. Mitt skrivande uppstod i skolbänken på tråkiga lektioner, det såg bättre ut att stirra in i ...

Av: Ernst Rydén | 07 april, 2014
Utopiska geografier

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | 24 september, 2014
Musikens porträtt

Stereotyperna i ”Äkta Människor”



 Annelie Babitz När tv-serien ”Äkta Människor” nu närmar sig sitt sista avsnitt så är jag en aning besviken. Min besvikelse gäller främst alla stereotyper och de lama replikerna i serien. Vi har ju ett helt hav av amerikansk sci-fi kultur att gräva ner oss i, så varför inte vässa den en aning, skapa något eget? De stereotyper som stört mig mest i serien har varit den asiatiska kvinnan/ huboten Anita som huhållsbetjänt/sexoffer, samt stereotyper av manlig och kvinnlig sexualitet.

I nästan varje avsnitt har vi fått se hur några av de manliga karaktärerna besökt ”Hubot Heaven” - en strippklubb slash bordell med sexiga kvinnorobotar.

Manusförfattaren, Lars Lundström, använder här ”mannens rätt” att köpa sex som ett tema (för på många ställen i världen ser män detta som sin rätt) medan de kvinnliga karaktärernas sexualitet kontrolleras av att de måste känna, bli förälskade i sina hubotar. Gäsp!

Snälla … Det är år 2012 och vi har ganska länge vetat att det inte är så stora skillnader på manlig och kvinnlig sexualitet. Varför finns det till exempel ingen bordell dit kvinnor kan gå och köpa sex av manliga hubotar i serien? Kanske om manusförfattaren hade gått en kurs i genusvetenskap, då kanske han hade avstått från att förmedla en bild av mäns sexualitet som något viktigare än kvinnors sexualitet. Som att det skulle vara viktigare för en man att få utlopp för sin sexualitet direkt, genom att till exempel kunna köpa sex.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I avsnitt 8 fick vi ändå se hur Leif Andrées hubothatande karaktär, Roger, till slut blir kär i huboten Bea. Bea som är minst trettio år yngre än honom, villig och skitsnygg. Att göra Bea trettio år äldre än honom, gravt överviktig och ful var antagligen en tanke som aldrig fanns på kartan. I detta avsnitt fick vi även se hur han som köpte sex på ”Hubot Heaven” i avsnitt 7 fick enorma samvetskval och spydde.

Och när hushållshuboten Anita ”nästan” blir våldtagen i avsnitt 7 så reagerar pappan i familjen med att inget större brott begåtts för hon är ju ändå bara en robot, medan mamman hävdar att Anita visst kan känna en massa saker.

Låt oss säga att vi inom femtio till hundra år kommer att leva i ett samhälle med människorobotar. Robotar som har en nästan mänsklig intelligens. Ett samhälle där vi till och med gifter oss med robotar. Ungdomar i Japan säger sig inte längre ha så mycket intresse för relationer. De säger att de skulle vara mer intresserade om relationen var med en robot. Forskarna tror att detta är ett resultat av mangakulturen. Kanske är det bara framväxten av ett nytt sorts samhälle med en ny sorts människa. En konsumtionsmänniska som inte har tid för att ha en relation med en vanlig människa, som inte har tid för en person som inte har en av och på-knapp. Relationer med robotar skulle definitivt lösa överbefolkningsproblemet i alla fall.

Anyway. Jag önskar att någon hyperkreativ tjugoåring som växt upp i ett genusforskning labb hade fått skriva manuset till ”Äkta Människor”. En person som inte hade varit bunden till könsstereotyper. En person med Blade Runner som förnamn, Red Dwarf som mellannamn och Prometheus som efternamn. Är ganska säker på att en sån person inte hade låtit sina karaktärer sitta i ett kök och diskutera vad deras hushållshubot kände eller inte kände då hon ”nästan” blev våldtagen. För mycket socialrealism helt enkelt, och inte alls sci-fi.

 Annelie Babitz 

Ur arkivet

view_module reorder

Jag njuter av ljudet ner en el-maskin dividerar (beaktat, men återbruka?

Knappt kunnat sova den här veckan. Varit så orolig. Sett hemska bilder framför mig och även nattmara där mina skrivmaskinsvalser slungas ut i trafikkaoset och strittat rakt in som kilar ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 22 april, 2013

Mystika djup ”I denna ljuva sommartid”

Paul Gerhardt, tysk diktare, lärare och präst."I denna ljuva sommartid" är hans mest sjungna psalm: Paul Gerhardt är namnet på det tyska språkområdets 1600-talsdiktare framför andra. Under 2008 firades fyrahundraårsjubiléet ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om litteratur & böcker | 19 oktober, 2008

Paradoxer och ortodoxer inom svensk lärarutbildning

Anders Zorn Då lärarutbildningen är ett brinnande ämne för närvarande, kunde det vara intressant med några inblickar i denna utifrån ett lärarperspektiv. Jag ska här dra nytta av Tidningen Kulturens obundna ...

Av: Hans Färnlöf, docent | Essäer om samhället | 21 april, 2008

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Melker Garay. Gud finns bortom Gud.

Melker Garay är en mångfacetterad författare som Tidningen Kulturen har bland sina medarbetare. I allt från filosofiska berättelser till hyllade novellsamlingar har Melker Garay, född 1966 i Chile och boende ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2015

En intervju med Aija Terauda

Många europeiska skådespelerskor har prövat lyckan i Hollywood, men ofta (med undantag möjligen av Marlene Dietrich och Greta Garbo) har de blivit kända för vissa stereotypiska roller. De mest kända ...

Av: Roberto Fogelberg | Filmens porträtt | 21 augusti, 2011

Elsa Grave och grabbarna Om poetissors plats bland kulturens alfahannar

De berömde henne, åtminstone enligt vissa baksidestexter. Olof Lagerkrantz, poet och DNs kulturredaktör; Karl Vennberg, poet och Aftonbladets kulturredaktör. Elsa Grave var, enligt den elitistiska jargongen, ”betydande”. Detta var under ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 november, 2013

Frida Andersson, ”Ett hjärta av guld”. Foto och grafik: Julia Ingo.

Intervju: Frida Andersson

En och annan finlandssvensk artist, skådespelare eller annan kulturarbetare söker sig till Sverige, kanske främst för att nå en större publik. En av dem är sångerskan och låtskrivaren Frida Andersson.

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 25 april, 2016

Jonas Wessel: Ett meddelande från prinsessan Månuggla

  … med grön hud för 800 år sedan. Deras kroppsvätskor kan producera halvrasavkommor … i kosmos. Mörk är mockan som mejar ner … som en skörd. Var hälsade. Jag är ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 23 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.