Syrebrist och galenskap är genialitetens livsluft. Om Odysseus - James Joyce´s verbala…

Klockan är 8,00 den 6 juni 1904. Buck Mulligan stiger upp på bröstvärnet och ser ut över den vackra Dublinbukten. Hans ljust ekfärgade hår rörs en smula av vinden. "Herregud ...

Av: Benny Holmberg | 05 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Sista brevet, och intermezzot i gipsparadiset

detta är nu mitt ett absolut sista brev och text till dig, så sant, det är avsked nu för gott, eller ofrånkomligt. Så måste det nog bli tyvärr säkert, eftersom ...

Av: Stefan Hammarén | 15 juli, 2010
Stefan Hammarén

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 5

Drömfilter 1: Den svarta vågen - pessimism Vi valde att lämna storstaden, liksom många före oss. Kvar fanns inget av det som en gång gjort barndomsstaden till en magisk plats av ...

Av: Carl Abrahamsson | 11 februari, 2011
Carl Abrahamsson

Siegfried Lenz 1926-2014

Jämte Heinrich Böll från Köln och Günter Grass från Danzig var Siegfried Lenz den kanske mest betydande tyska efterkrigsförfattaren. Han var född i Lyck i dåvarande Ostpreussen. Fadern som dog ...

Av: Ivo Holmqvist | 11 oktober, 2014
Litteraturens porträtt

Roger Reklam



Björn AugustsonHan var en reklamare på dekis som raggade småtjejer på krogen. Ur fas med åldern, ur fas med tiden. En reklamare på dekis som hade tryckt ner och hånat sedan lekis. En reklamare som raggade småtjejer på krogen.

Han hade reklamglasögon och småstadens fetaste bil. Reklamglasögon i en förgången retroreklamstil. En reklamare på dekis som hade blivit omsprungen, frånsprungen redan på lekis. En reklamare med klös, en reklamare med riv. En reklamare på dekis som hade sett sig som förmer i hela sitt liv.

Slak i hållning, slak i genitalier, med skydd mot läckage. En reklamare på dekis som med skydd utan skydd raggade småtjejer på krogen. Småtjejer som började på lekis samtidigt som reklamaren började gå dekis. Han behövde smisk och piller för att få den att stå. En reklamare på dekis med småstadens fetaste bil.

Inför jul skrev han på facebook och skickade email en masse till vänner och bekanta, vänners vänner och deras bekanta och till vännernas bekantas bekanta. Han skrev att han skulle lämna småstaden, lämna småstaden några dagar under jul. Den var för liten, den var för kall. Han skulle till Mallorca, till Mallorca för att ragga småtjejer på krogen. Han skrev det på facebook, han skrev det i mail, han skulle till Mallorca, för att stan var för liten och kall.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Reklamaren på dekis log och skrek ”KNULLA” på stadens café så att barnfamiljerna reste sig och gick. Det bjöd han på. Han var reklamaren vars vänners döttrar hade växt upp och växt till, vänners döttrar som i tonår hade praktiserat hos reklamaren på dekis, tjejer som hade velat bli reklamare med speed. Reklamaren sa att han hade det som tjejerna ville ha. Tjejer som praktiserade hos reklamaren på dekis som levde i reklamvärldens lekis.

Reklamaren kunde lova för löften var gratis. Löften för honom var bara luft, unken luft från en reklamare på dekis med skydd mot läckage. Han var snål och girig men slösade med luft. Snålare än Scrooge men utan demoner, för han såg sig som förmer. Inget bet på reklamaren på dekis. Han hade småstadens fetaste bil och gled fram i de förljugnas fil.

Men allt han hade var ett slott av luft och av luften fanns till slut ingenting, den slösade han bort. Så han fick svårt att andas, reklamaren på dekis. Och en morgon stod han där, utan kontor, utan fil och utan småstadens fetaste bil. Avklädd, med blöja, utan masker, gick han skuggrädd genom staden. Det var över. För av reklamaren fanns ingenting kvar. På dekis, utan möjligheter, utan framtid, utan val. Tomt flåsande kvävd.

Björn Augustson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Är detta en människa? - en reflektion om ondska

Är detta en människa?, frågar sig Primo Levi i hans text med samma namn. Hans litterära beskrivning av de fasor som han genomlevt i förintelselägret Buna i Monowitz nära Auschwitz ...

Av: Marie Hållander | Essäer om litteratur & böcker | 15 juni, 2009

Cavefors om Cavefors

Bo Cavefors var under decennier Sveriges överlägset mest aktive alternative bokförläggare. Som förläggare präglades han av nyfikenhet, radikalitet och oräddhet, vilket blev tydligt i utgivningen där Mao, Nietzsche, Jünger, Dali ...

Av: Johannes Flink | Litteraturens porträtt | 28 september, 2009

Arbeta älska tro

Äta sova dö ställer två klassiska miljöer i kontrast mot varandra i de två första scenerna. Den allra första, festen, visar hur musiken luckrar upp och sätter individerna i en ...

Av: Axel Andersson | Essäer om film | 28 april, 2013

Double Standards – En uppgörelse med den tvådimensionella ytan

Under hösten har Göteborgs konsthall varit en del av Göteborgs internationella konstbiennal (GIBCA). Konsthallen blev en skådeplats för den alternativa karnevalen, ett slags antiarkiv för dem som inte riktigt fick ...

Av: Fredrika Almqvist | Konstens porträtt | 15 januari, 2014

De döda författarnas skog

Jag slår av motorn, stiger ur bilen och lyssnar till den stora stillheten i de döda författarnas skog, hör vinden prassla i cedrar och kastanjer, ser den svepa vidare i ...

Av: Johan Werkmäster | Essäer om litteratur & böcker | 21 april, 2010

Sorg och korruption. En text om den onämnbara boken

” Fyra spår har Gud lämnat kvar av Paradiset. Stjärnorna, djuren, blommorna och barnen.”(Dante Alighieri) I många år har jag undrat varför Bagatelles pour un massacre av Louis Ferdinand Céline var ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om litteratur & böcker | 23 juli, 2012

Kalevipoeg, den estniska självkänsla

  Estland utgör ett litet språkområde, men har trots det ett alldeles eget, synnerligen märkligt epos. Det har sin grund i mycket gamla sånger och prosaberättelser. Diktverket heter Kalevipoeg, dvs Kalevsonen ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om religionen | 19 januari, 2011

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka Det är ungefär ett år sedan som jag i en krönika åt Tidningen Kulturen beskrev den medelåldersmannen Jante och hans vänner, som på en ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 05 juli, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.