Ett museum för stulen konst

Ett konstverk kan försvinna på många sätt, och stöld har inte varit ovanligt i historien. Det finns många sätt att ta tillbaka verken på, och med hjälp av digitala tekniker ...

Av: Mathias Jansson | 15 juli, 2015
Essäer om konst

Ragnar och Alice ligger på utdragssoffan

På rygg ligger de och Ragnar håller i Alice' vänsterhand med sin högra. Stryker med långfingret sakta över hennes ringfinger. Efter en lång stund reser han sig. Han ...

Av: Theres K Agdler | 24 Maj, 2010
Utopiska geografier

Mäktiga män föredrar lantlig mat!

Winston Churchill är bland annat känd som den premiärminister som ledde Storbritannien till seger i andra världskriget. Han är också känd som författare, som Nobelpristagare i litteratur, som konstnär, som ...

Av: Belinda Graham | 04 mars, 2014
Allmänna reportage

Tiden som återvändsgränd

Snart bryter ett helt nytt år ut mitt bland oss. Vi vet inte vad det kommer att leda till, förutom själva ledan, men det sägs att det ska kallas 2011 ...

Av: Stefan Whilde | 28 december, 2010
Essäer

Europas vatten



Per-Inge Planefors

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som nu lags fram. Man tänker sig från Försvarets sida flera gånger om utökade skjutningar. En god dialog med de kommuner som ligger runt Vättern borde vara en utgångspunkt för Försvaret. Så många människor påverkas. Utökningen som föreslås är från 20 övningsdagar till 80 dagar, alltså en fyrdubbling.

 Bygdegården i Hästholmen hade tillsammans med Kulturårsgruppen i Ödeshög bjudit in till ett informationsmöte. Detta hölls torsdagen den 3 oktober. Ett av syftena var dialog med Försvaret. Över 60 personer hade kommit för att lyssna och ställa frågor. Också kommunalrådet Magnus Oscarsson (KD) deltog. Han häpnade över förslagets dimensioner.

Först gick ordet till Enar Andersson, Kyrkebo. Han är starkt drivande i Aktionsgruppen för Vätterns och Breviksbygdens bevarande. Hans plädering var faktaspäckad och framfördes med övertygande entusiasm och stridslystnad. Vi ska inte ge oss på våra punkter. Vi ska överklaga om de beslut angående miljöprövningen som planeras går oss emot. Det är gruppens huvudlinje. Man har 99 % av bygdens människor med sig. Två har sagt sig av princip inte vilja skriva på listor. Men de är tillsammans med alla emot försvarets planer.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Torsdagen innan, i riksdagen, hade försvarsminister Sten Tolgfors (M) hävdat:

-Jag vill värna om instansordningen och att man får en bra sammanvägning av olika intressen där Försvarsmakten tydligt redovisar sin grund för att man begär en utökning. Sedan får andra redovisa sina invändningar, och sedan vägs detta samman till ett beslut som också i slutändan kan överklagas.

Att bägge parter redan innan själva förslaget utarbetats färdigt i alla detaljer och innan lokala samrådsprocesser startat är illavarslande. Den låsningen bör snarast luckras upp och flera lokala dialoger borde komma igång.

Ett exempel, kulturstaden Vadstena svarade inte ens i samrådsförfarandet! Denna pärla i Östergötland med lugn och andlig förtrollning. Birgittas stad. Birgitta är Europas skyddshelgon. Hur kan det komma sig att en kommun inte ens svarar i ett samråd?

Regionens LRF-ordförande Peter Borring påpekade vid mötet i Hästholmen att Försvarets nationella intressen är förlegade. Själva klassningen av riksintresse för försvarets del borde göras om utifrån försvarets förändrade uppgifter.


Länsstyrelsen i Östergötland pekade redan 2011-04-21, i ett samrådsyttrande, att ”möjligheterna till alternativ lokalisering” ska klarläggas.

Vättern är, om man ser till volymen, Sveriges största sjö. Redan om 35 år kanske 40 år måste Stockholm ta sitt vatten från någon annan källa än Mälaren. Då kan Vättern komma väl till pass.

Ett annat sätt att betrakta Vätterns vatten är i aspekten genomrinning. Vänern byter allt sitt vatten på ett och ett halvt år. Vättern tar 60 år på sig! Om man väljer att öva över en av dessa sjöar är Vänern ett 40 gånger bättre alternativ om flygbränslenedfall ska spolas vidare och inte stanna i sjön. De sjöar som är många människors dricksvatten ska överhuvudtaget inte smutsas ner, så resonerar nog de flesta. Försvaret borde underordnas samma restriktioner som enskilda medborgare och näringsidkare.

Jönköping kommun har i en tjänsteskrivelse 2011-08-05 pekat på att de allmänna intressena, yrkesfiske, turism- och friluftsliv, natur- och kulturvärden, naturvård, dessa fyra, särskilt bör beaktas före statens intresse i försvaret.

Jan Andersson, Jönköping/Visingsö och samordnare för miljöprojekt framhåller allvaret i situationen och drar en lans för att grupperna som vill diskutera med försvaret ska vara väl insatta i process- och instansordningar.

Flera föreslår att en lokal grupp som ska driva frågorna bildas. Och en lista där 15 personer antecknade sig. Nu är det upp till Bygdegårdsföreningen och Kulturårsgruppen att hålla samman dessa.

Kommunalrådet Magnus Oscarsson (KD) och oppositionsrådet Madelaine Vilgren (S) lovade att före med sig detta till kommunstyrelsen och ett samråd mellan kommunledningarna runt Vättern.

Militära företrädare kanske tänker till ett varv extra och väljer att delta i Jönköping onsdagen den 16 november. Vid det samrådet har Folkuniversitetet tagit på sig att vara värd.

Carl Jonas Love Almqvist skrev:

-Hela Vättern är till sin natur blott en enda stor källa, den största på jorden. Man dricker vatten rent ut ur Vättern.

Någonstans mellan Almqvists globala källa - ”största på jorden” och ett knippe nationella intressen för oss i Sverige ligger Vätterns värde. Kanske talar vi om Europas vatten. Dricksvatten som skulle kunna räcka åt många om det inte smutsas ned.

 

Per-Inge Planefors

Ur arkivet

view_module reorder

Lakrits och benproteser. Tredje generation Skarabéerbok

Ett jamesjoycianskt ordflöde, strindbergskt egensinne och ett näst intill postnorénsk uttryck i den underliggande kärlekssagans navelexponerande privatexhibitionism och i övrigt något som i sina mest kroppsfilosofiska intimiteter kan liknas vid ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 16 juli, 2012

Viva Verdi!

Han anses ha samma avgörande betydelse för Italiens nationella identitet som de nationalromantiska författarna hade för de europeiska folkens befrielsekamp under 1800-talet. Giuseppe Verdi föddes för 200 år sedan den 10 ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 19 oktober, 2013

Hundens genius

"Jag fick order att inställa mig hos en kapten som sade att han inte ville ha en kvinnlig chaufför. Han tyckte inte om atmosfären, han ville inte ha en kvinnlig ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer | 08 juni, 2014

Abbas Kiarostami Foto CC BY-SA 3.0

Att begravas: bildspråk i Kiarostamis Smak av körsbär

Abbas Kiarostami är en av Irans mest hyllade filmskapare. Med Smak av körsbär blev han belönad med Guldpalmen i Cannes för snart tjugo år sedan. Många som skrivit om filmen ...

Av: Sonya Helgesson | Filmens porträtt | 04 mars, 2016

Lux aeterna

Dödens kalla hand berörde mig   Hans finger träffade mitt öga   Att inte längre se den tanken tröstar föga berör den dig?

Av: Oliver Parland | Utopiska geografier | 31 Maj, 2010

Pirkko Lindberg pratar lika intensivt som hon skriver

Pirkko Lindberg. Foto Henry StrengPirkko Lindberg är en fascinerande författare och en fascinerande person, och det var därför med stor förväntan jag häromveckan räknade ned dagarna till vår planerade träff ...

Av: Björn Gustavsson | Litteraturens porträtt | 04 oktober, 2008

Ljuden i en indisk palmlund

Ljuden i en indisk palmlund Folke Rabe reser i södra Indien och fascineras av de tre största religionernas ljudbilder.

Av: Folke Rabe | Allmänna reportage | 04 september, 2006

Det humanistiska fotografiet

I jämförelse med sina generationskamrater, fotograferna Henri Cartier-Bresson och Robert Doisneau, har Willy Ronis (1910-2009) länge intagit en märkligt undanskymd plats i franskt kulturliv. Med den stora retrospektiva utställningen på ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 22 september, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.