Erik Lindegren

Som bilder över kanalens djup, regntunga skyar med rök från stressad kontinent. En dag då vi stod väntande, på öde strand med ögon fästade mot evighet, som vid Shelleys hav en gång då tidens frusna jag blev skuggornas ...

Av: Hans-Evert Renérius | 30 augusti, 2010
Utopiska geografier

En fåfängans marknad, ändå nödvändig

En fåfängans marknad, ändå nödvändig Tidningen Kulturens Guido Zeccola besöker oskuldsfullt Göteborgs bokmässa, diskuterar italienska kungahus med en Bernadotte och lyssnar till Edenborgs obscena predikningar. Jag hade aldrig varit på bokmässan ...

Av: Tidningen Kulturen | 28 september, 2006
Kulturreportage

Varför ”dissipativa strukturer”?

När Prigogine som den förste fick grepp om de system med återkoppling, som konstituerar vår värld, kallade han dem ”dissipativa strukturer”. Efter honom har man sedan mestadels kallat dem ”självorganiserande ...

Av: Erland Lagerroth | 24 november, 2014
Agora - filosofiska essäer

Att dela sitt liv med sig själv

I början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att ...

Av: Daniel Svederud | 15 Maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Essäer om konst

Minimalismens framväxt

TEMA KONST
Image
Frank Stella, 1964. Foto: Ugo Mulas

Hur ska man egentligen förstå minimalismen? Utgör den slutet på eller början av en epok i konsthistorien? I denna essä följer Roberth Ericsson spåren av en konstnärlig riktning vars uttryck tenderar att omkullkasta den gängse föreställningen om en linjär utveckling på konstens område – och hamnar i de amerikanska 1950- och 60-talen.I Sven-Olov Wallensteins konsthistoriska essä Det utvidgade fältet – från högmodernism till konceptualism behandlas det amerikanska 1960-talets debatt om konsten och konstbegreppet utifrån en strikt linjär kronologi – ett perspektiv som idag, 2008, närmast är att betrakta som en historisk kliché. Verklighetens skeende uppvisar, vilket Wallenstein också medgivit i en senare kommentar, en långt större komplexitet än vad hans essä gör gällande. Att ta sig an en del av konsthistorien som utmanar gängse uppfattningar om konstens innebörd och verkningsmedel förutsätter en historieskrivning som motsvarar den subversiva ambitionen.

Hur olika utställningars kemi samverkar i utställningsrummet

– intervju med Jan-Erik Lundström på Bildmuseet i Umeå

TEMA VÄSTERBOTTEN
Image
Ur Joachim Schmids utställning Fotografier 1982 – 2007.

Utsikten är global från Bildmuseet på Gammlia i Umeå. Fokus riktas mot det mest intressanta i samtidskonsten. Så presenteras den ena efter den andra av utställningar som går Stockholmsscenen förbi, men även institutioner och konsthallar i Göteborg och Malmö.Besökarna gillar vad de ser på Bildmuseet i Umeå. I förhållande till sitt omland har Bildmuseet fler besökare än de flesta andra som visar samtidskonst. Hemligheten är kanske – förutom den skarpa blicken – konsekvensen och målmedvetenheten i vad man gör. Talar man om möjligheter, kommer hoten på tal. Bildmuseet har aldrig känt ekonomisk trygghet. Tillvaron är knaper, berättar museichefen Jan-Erik Lundström. Ska Konstnärliga campus vid Umeälvens strand ge museet stabilare grund? Nog är det envetenhet som driver Bildmuseet i Umeå och lockar publiken.

– Besökarna vill ha starka satsningar på god internationell samtidskonst – på det som är fräscht, intensivt, globalt … säger Jan-Erik Lundström, museichef.

Flickr – att umgås via bilder!

foto.jpg
Foto Vicki Reed

Flickr – att umgås via bilder!

Vill du se världen genom andras ögon? Bli då medlem i nätsam­hället Flickr. Flickr har över 8 miljoner fotograferande användare vilka gemensamt åskådliggör världen på ett nytt sätt och Flickr kommer att förändra hur vi ser på och använder oss av fotografi.

Det är en myt att människan är så märkvärdigt social. Få av oss verkar genuint roade av flockdjurslivet. Snarare är vi av nöd sociala, vi är tvungna att ingå i strukturer och sammanhang – om vi vill överleva. De som kan välja bor generellt inte i tolvvåningshus i en av våra myllrande förorter utan i en villa med stor tomt så att man inte ens behöver trängas med den egna familjen – att vara sällskaplig på sina egna villkor, i arbetsliv och hem, är de rikas privilegium.

Tunis och Esko

milles.jpg
Tunis is av Lars Tunbjörk.

Tunis och Esko

Två världsberömda fotografer från Norden ställer i höst ut i Stockholm med omnejd. Konsten att se får utmärkt träning genom dessa utställningar. Sällan blir det så här tydligt att den så kallade verkligheten kan se ut på många sätt. Allt beror på vem som avbildar den - och vem som betraktar bilderna. Svenske Lars Tunbjörk och finske Esko Männikkö är två mästare väl värda att möta.

I översättningens perspektiv

saul-david.jpg 
Saul och David av Ernst Josephson

I översättningens perspektiv

Ernst Josephson var inte endast bildkonstnär, utan även diktare. Hans Färnlöf ger oss här en bild av konstnären i översättningens perspektiv.

Konstnären Ernst Josephson (1851-1906) är framför allt känd för målningen Strömkarlen (1884), den avbildning av folktrons vattenväsen som tycks ha fäst sig i det kollektiva medvetandet. I ett vidare sammanhang är Josephson erkänd som en av de stora inspiratörerna för nittonhundratalets konstutveckling i Sverige, då främst genom sin särpräglade expressionism.

Füssli, Riefenstahl och Nuba

nuba.jpg 
En bild ur Leni Riefenstahls bok
om Nubafolket.

Füssli, Riefenstahl och Nuba

Schweiz är ett välkänt textil- och exilland som i modern tid hyst sådana storheter som Lenin, Mussolini och Thomas Mann. Utanför kantonernas under århundraden försvarade riksgränser är det mindre känt att sedan Wilhelm Tells dagar ett större antal schweizare tvingats fly sitt understundom aningen puritanska och tvetydiga fosterland, för att söka lyckan i andra länder. Johann Heinrich Füssli, född 1741, var en sådan person som blev persona non grata. Son till konstmålaren Johann Caspar Füssli och därmed integrerad i den kanske mest berömda och inflytelserika konstnärsfamiljen i bank- och kulturcentret Zürich. Det förunderliga med denna vackra stad är att man ofta lyckas kombinera två vitt skilda storheter: snille och bankkonto, dekadens och borgarmoral.

Resan till frihet

Resan till frihet

Avrättningen av Saddam Hussein ställer viktiga frågor. Vad göra med den mänskliga ondskan? Måste den avrättas, eller är det möjligt att bli mer mänsklig?

En ung kvinna flyger på en gås. Hon klamrar sig fast. Håret slänger i fartvinden. Gåsen och kvinnan är på väg rakt in i solen som delar sig som ett kors. Det är en tavla målad av Yuan Guan i kinesiska Nanjing. Men… Är det inte Nils Holgersson?

På väg mot en ny humanism inom konsten?

På väg mot en ny humanism inom konsten?

giotto 
 Lazarus reser sig av Giotto, målad 1304–1306.

När Giotto på 1300-talet förnyade det italienska och i förlängningen hela det europeiska måleriet, använde han i allt väsentligt en traditionell uttryckskod bestående av religiösa motiv, traditionella ytor (kyrkorum), traditionella eller tidstypiska dräkter på figurer etc. Men han införde också någonting nytt i denna kod nämligen en större rumslighet och en mer jordnära människoteckning. Det som sedermera skulle utmynna i det utvecklade och exakta perspektivmåleriet, som blev grundingrediensen i renässanskonsten och därefter  i det västerländska måleriet i stort, ända fram till modernismens genombrott kring sekelskiftet 1900.

Publiken under 1300-talet, liksom den konstskolade idag, kunde se och känna igen denna förnyelse genom att upplevelsekoden innefattar den bildtradition i vilken Giotto verkade.

En viss diskrepans mellan uttryckskod och upplevelsekod är förmodligen oundviklig (men den kan vara mindre än man tror med tanke på både mänskliga sinnesorganens och de mänskliga erfarenheternas likhet). Men ju större den är desto oundvikligare blir det att upplevelsekoden blir självrefererande utan några större kontaktytor med upphovsmannens intentioner och känslor och hans uttryckskod. Det blir en ytkommunikation där de föreställande, strukturella och sensuella värdena blir dominerande.

En person som är endast obetydligt bevandrad i konsthistorien och som plötsligt ställs inför en zenbuddistisk målning från det gamla Kina eller Japan, kan säkert få en vacker upplevelse. Men utan kunskap om zenbuddismen och tillhörande bildtradition blir det en självrefererande sinnesförnimmelse, som inte fullt ut uttömmer de dimensioner som faktiskt föreligger mellan upphovsman, tradition, verk och betraktare.

Ur arkivet

view_module reorder
Den orientaliska dansen  i Kyss henne

Kulturfarans förvandling till äkta svensk kulturskatt

Sommar och sol och friluftsteater som folknöje. Folkkära skådespelare (kända från fina teatrar och populära filmer) uppträder under sommaren bland träd och buskar, i parker, i slottsträdgårdar eller vid ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 29 augusti, 2016

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Christina Sassner – Prolog till ( stämningen tassande toffelburen )

Det här är prologen till novellsamlingen [ stämningen tassande toffelburen ] med lyriskt laddade surrealistiskt socialrealistiska noveller utan kommatecken med feministiska förtecken. Jag skriver och läser och lär ut. Jag skriver ...

Av: Christina Sassner | Utopiska geografier | 04 juni, 2012

Duccio di Buoninsegna Den sista måltiden

Det nya förbundet

”När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget!”

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2015

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Frilans – en livsstil i utdöende? Nedslag i Allan Löthmans bildvärld

1976 var ju faktiskt frågan om Väst eller Öst först skulle ösa iväg sina kärnvapenmissiler och de överlevande vakna upp i totalt mörker under stoftmolnen, i en nukleär vinter som ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om litteratur & böcker | 19 februari, 2012

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 16

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 24 juli, 2017

Liv Strömquist och äktenskapets baksida

Porträttet ingår i Christer Järeslätts projekt REFRICATER. Hela porträttserien visas på Hotel Tylösand 27 juni - 31 augusti. Liv Strömquist är en av senare års mest omskrivna serietecknare. Hennes rättframma ...

Av: Jimmy Wallin | Litteraturens porträtt | 30 juni, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.