Heinrich von Kleist – dödens romantiker

George Steiner menar att sekunda är den strömlinjeformade världsbild som med författares och journalisters medverkan pressas på medborgaren. Massmediala verkligheter är inte trovärdig, det rationella finns i mångfald och inte i ...

Av: Bo I. Cavefors | 01 juli, 2013
Litteraturens porträtt

Infernaliska vindar: håll i tanten

Vi här mitt i Sverige, invid sjön Vättern, har haft flera dagars intensiv vind. Härligt, för det känns nästan som att vara ute till sjöss. Men vi upplever vinden på ...

Av: Per-Inge Planefors | 23 april, 2013
Gästkrönikör

En sväng med Mina

Med Tomas Cederkvist  som skeppare blir en sväng på Vättern lekande lätt. Hans godmodiga och trygga erfarenhetsbaserade hållning gör en eftermiddagstur norrut längs Omberg till en sann njutning. Kulturens Per-Inge Planefors ...

Av: Per-Inge Planefors | 06 juli, 2013
Gästkrönikör

När man talar om trollen- Intervju med Johan Egerkrans

Att oknytten har en renässans har nog inte undgått någon, både svenska författare och filmskapare har funnit nya intressanta vinklar att skapa nya historier om dessa oknytt. Ett trevligt initiativ ...

Av: Jessika Ahlström, Alexander Sanchez | 21 oktober, 2013
Övriga porträtt

Essäer om konst

I Laokoongruppens grepp

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit upp i samma nivå som den antika förlagan.

Konsten att sova i en död björn

Den klaustrofobiska känslan av att vara inspärrad i ett trångt utrymme är inget som den franska konstnären Abraham Poincheval verkar lida av. Under en vecka under 2017 befann han sig instängd i en sten på konstmuseet Palais de Tokyo i Paris. I stenen fanns det en formgjuten stol där han kunde sitta och genom små hål fick han luft, vatten och näring.

Fantastiska varelser och deras skapare


År 1515 skapade den tyska konstnären Albrecht Dürer ett grafiskt blad föreställande en indisk pansarnoshörning. På 1500-talet var det nästan ingen i Europa som hade sett en riktig noshörning, inte ens Dürer verkar det som. Bilden är förmodligen gjord efter en beskrivning eller en annan förlaga, av en levande noshörning som visades upp i Lissabon samma år. Många betraktare ansåg nog på den här tiden, att noshörningen var ett lika underligt och exotiskt djur som enhörningen.

Med hålkort i väven

Vävkonst och datakonst har mer gemensamt än man kan tro. På Malmö konsthall visas fram till den 14 januari 2018 en utställning där den skånska konstnären Charlotte Johannesson medverkar. Johannesson var utbildade som väverska och arbetade med textilkonstnär innan hon i slutet av 1970-talet upptäckte att man kunde använda datorer för att skapa konst. Idag räknas hon som en av pionjärerna inom svensk datakonst.

Som ett konstverk på posten

På 1960-talet började konstnärer skicka konst, som vykort och små kollage, till varandra med posten. Företeelsen fick namnet “Mail art” och nådde sin storhetstid på 1970-talet. Konsten att skicka brev är idag nästan en bortglömd företeelse, för vem behöver brev när man enkelt kan maila, facebooka, snapchatta och whatsappa till varandra? Det gamla talesättet “Som ett brev på posten” verkar idag också mer vara ett ironiskt uttryck än ett löfte om punktlighet och omsorg för våra försändelser.

Det grymma havet

På stranden ligger den lilla pojken i vattenbrynet. Det ser ut som om han sover. Fotografiet av treårige Alan Kurdis döda kropp som spolades upp på en turkisk strand 2015 blev en väckarklocka för världen om den pågående flyktingkatastrofen i Syrien. Medelhavet har under åren fått det föga smickrande smeknamnet “Dödens hav” efter alla de flyktingar som har mist livet på sin färd till Europa i vingliga, överfulla gummibåtar.

Associativa rum

Tidningen Kulturens Stefan Thorsson besökte Akademie der Künste, Berlin. Här skriver han om verk av Terry Fox och Arno Schmidt.

Ur arkivet

view_module reorder

Håller Vilhelm Moberg på att bli ett varumärke?

Håller Vilhelm Moberg på att bli en bortglömd författare? I hans rika författarskap har de stora romanerna allt mer kommit att dominera. Inte minst utvandrarsviten riskerar idag att bli ett ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om litteratur & böcker | 03 november, 2011

Bertrand Tavernier Foto CC BY-SA 3.0

En söndag på landet - en kinematografisk fixeringsbild

Det är en söndag på landet år 1910. Den äger rum i en grönskande, vidsträckt trädgård med vat-tendrag och små broar och en imponerande gammal byggnad med glasverandor och tillhörande ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 06 mars, 2016

Arbetaren i maktens skuggor och dagrar

   Ernst Jünger och Carl Schmitt i roddbåt. Arbetaren i maktens skuggor och dagrar Ernst Jünger upplevde två världskrig, Wilhelm II-riket, Weimarrepubliken, Hitlerdiktaturen, det tudelade efterkristyskland och ett återförenat och formellt demokratiskt Tyskland ...

Av: Bo I. Cavefors | Litteraturens porträtt | 09 november, 2006

Nattliv av Joseph Roth

Natt efter natt går jag samma väg. Natt efter natt ser jag samma bilder. Utanför fattighuset kör likvagnen fram, obevekligt, nyktert, affärsmässigt, för att sänka i jorden dem som var ...

Av: Joseph Roth | Kulturreportage | 05 september, 2014

Bob Dylan, människor och myter

Sommaren 2009 stoppades en man av polis i Long Branch, New Jersey. Regnet vräkte ner. Mannen stoppades efter att en boende i området hade ringt polisen och berättat om en ...

Av: Björn Augustson | Essäer om musik | 09 mars, 2012

Migrän utan tradition

  David Sperling, Jonny Wartel, Karin Johansson, Henrik Wartel. Foto: Kajsa Sperling Migrän utan tradition Migrän är en grupp från Göteborg. De finns sedan 2003 men samtliga musiker har en lång karriär ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 09 november, 2006

Olle Baertling 100 år- Effektsökeriets mästare

Den svenske konstnären i måleri och skulptur Olle Baertling var teosofiskt inriktad åtminstone när hans karriär började ta fart. För att fira att Baertling skulle ha fyllt 100 år presenterar ...

Av: Carsten Lindström | Konstens porträtt | 30 juli, 2011

Vet du icke, min son, med huru lite visdom världen styres

Johan Oxenstiernas fru Anna Margareta Sture (f. 1615) dör sommaren 1646. De har inga barn. Johan och hans ungdomskärlek Margareta Brahe (1603-1669) återupptar kontakten och kärleken blommar upp på nytt ...

Av: Gustaf Redemo | Övriga porträtt | 27 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.