Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Shaun Tan: bilder som talar tusen ord



Huvudpersonen kallar jag MannenNär Shaun Tan får ALMA-priset är det för ett berättande konstnärskap. Han visar oss bilder att själva läsa och fantisera vidare på. Det var sådana inre bilder Astrid Lindgren gav oss i sitt författarskap och det är det som belönar pristagarna i Astrid Lindgren Memorial Award. De arbetar i "hennes anda".

Shaun Tan bor i Australien. Han har kinesiskt ursprung och hans fru är finska. Än så länge finns endast en bok av honom i svensk utgivning, "Ankomsten". Den kom först ut i Australien 2006 och i Sverige på Kabusa Böcker 2010. Det är på många sätt en märklig bok, inte bara för att den saknar text till bilderna. Böcker i serieform utan text som man kan kalla grafiska romaner har funnits förut, men att tydliggöra både yttre och inre skeenden som Tan gör - det är ovanligt. Boken har ca 120 sidor.

Det finns visserligen inga siffror på sidorna, men fast i traditionella vanor som jag är blev jag tvungen att numrera sidorna för att kunna arbeta med boken. Tan har tecknat märken efter hundöron på de sepiabruna sidorna så väl att jag försökte vika ut ett av dem. En man med resväska och en märklig varelse, som jag kallar Djuret, pryder den stora bokens omslag.
Skeendet i "Ankomsten" skildras i sex avdelningar. Huvudpersonen kallar jag Mannen.

I: Mannen gör sig redo för avfärd. Kontrast mellan det trevna hemmet och den hotfulla staden med höga hus och tomma gator. Över dem ringlar sig en hemsk skugga av en väldig drake med taggig svans.

II: Resan med ett stort immigrantfartyg och ankomsten till det nya landet. Över fartygsdäcket, sett i fågelperspektiv, flyger en flock fåglar, i en bestämd riktning, över immigranternas uppåtvända ansikten. Väl i land hittar Mannen slutligen ett ställe att sova på, en källare som ser ut som ett pannrum. "Djuret" dyker upp ur en kruka med spetsigt lock.

III. Han söker arbete i den främmande staden. En parallellhandling, tecknad i grå toner, med en ensam flicka börjar. Han råkar en snäll man med fru och en son som har en märklig katt som följeslagare. De ger honom en liten kruka. Parets tidigare flyktingupplevelser tecknas i grå och svarta toner - med såväl kubistiska som surrealistiska drag.

IV: Han får arbete med att klistra upp affischer men sätter dem upp och ned eftersom han inte kan landets bokstavstecken. I en fabrik med "löpande bandet system" råkar han en arbetare som berättar om sitt tidigare liv. Krigets fasor tecknas i grått och svart. Denne har sin följeslagare i fickan, en liten varelse som sitter med bakben som en groda, har huvud som en fisk och kan fälla ut vingar att flyga med. Samma typ av fågel har synts tidigare, ensam eller i flock. Mannen får fågeln som gåva.

alt V. Fågeln bygger bo i krukan som han fått av den snälla familjen. Han skriver ett brev till sin familj och lägger en vikt pappersfågel, en origamifågel, i brevet. Djuret känner sig förbisett när så mycket annat upptar Mannens intresse, men får upprättelse när det kan visa på att mannen fått brevsvar från sin familj. Glad återförening.

VI. Slutet i boken visar framåt när Mannens dotter går ut i staden, en vänlig sådan tecknad i sepia, tillsammans med Djuret. Hon råkar en vacker ung kvinna med långt, rakt, mörkt hår, som frågar efter något på en karta som hon har i handen. Flickan ser på kartan och visar sedan kvinnan åt vilket håll hon ska gå.
Den mörkhåriga kvinnan har ett märke målat i pannan på ett sätt som vi förknippar med Indien. Bredvid henne på marken står en sliten resväska och flickan pekar ut färdriktningen för henne. Djuret är på gott humör igen.
Men vad håller flickan i högra armbågsvecket? Hon tog dessa saker tidigare ur ett skåp med kodlås och jag förstår inte riktigt sammanhanget. Men det är naturligtvis bara som det ska vara. Någon annan kanske kan tolka scenen. Tan överlåter åt betraktaren att tänka själv.
Detta är den sista bilden i "Ankomsten".

Fotografier är viktiga teman i "Ankomsten". Innerpärmarna i boken är täckta med teckningar som ser ut som gammaldags passfoton. Själv är Mannen avbildad bakifrån först i boken, iförd hatt. Parallellhandlingen med den stackars flickan i kapitel III börjar med att Mannen visar ett pass med foto för en kvinna som i sin tur tar fram ett pass med foto av just den flickan. På vad sätt hör de ihop? Är det sin egen historia kvinnan berättar när "stackars" flickans liv beskrivs?

Familjfotot med frun och dottern är han mycket rädd om. Han sätter upp det på väggen i sitt rum och ser ofta på det. Tans sätt att teckna är fotografiskt noggrant. Det är svårt att rita folk som ler med den saken klarar Tan galant.
Han tecknar filmiskt på så sätt att han börjar med en detalj, ökar vårt synutrymme undan för undan från till exempel familjefotot i hans hytt ombord tills vi efter sex bilder ser det stora fartyget stäva fram på havet mot det nya landet. I sitt tack nämner Tan bilder som läsaren kan spåra, som Titanics undergång, hur immigranterna togs emot på Ellis Island i New York samt filmer och konstverk. Till den listan kan läsare själv lägga egna listor. Associationsmöjligheterna är många. Gatubilderna för mina tankar alldeles särskilt till den italienske presurrealisten Giorgio de Chirico.

alt I fågelflocken med sin bestämda inriktning från ankomstkapitlet II läser jag in våra hoppfulla tankar och längtande själar. En fågel föds eller rättare sagt växer fram i början på kapitel V när mannen får brevkontakt med sin älskade familj. Ett dubbeluppslag med löv och blommor under olika årstider beskriver hans längtan under den tid de varit skilda från varandra. Det är då Djuret känner sig försummat. Fågeln får ju den största uppmärksamheten.

Att några av personerna har fått följeslagare som Djuret hos huvudpersoner tycker jag mig se som inflytande från den tidigare ALMA pristagaren Philip Pullman. I trilogin om "Den mörka materian" har personerna ett djur som följeslagare och som speglar deras personlighet. Jag vill jämföra detta med det som Platon kallade själ, människans daimon. Romarna sade genius. I dag kanske man talar om ett inre syfte, vår kallelse men fortfarande ofta som vår själ. Även personerna i böckerna om Harry Potter av J.K. Rowling har en följeslagare i form av en fågel men den är inte deras daimon. .

Längst ned på sidan med "Konstnärens tack" har ett barn ritat ett hus med spetsigt tak, en skorsten på taket som det ryker ur, en dörr och två fönster som är placerade så som barn gör,
d v s så högt upp att ingen som passar att gå genom dörren kan vara lång nog att titta ut genom fönstren. Likaså fortsätter barn att rita skorstenar som det kommer rök ur, trots att man sällan ser det numera. Vi har andra uppvärmningsmöjligheter. Den spetsiga formen på tak, lock och annat är återkommande i "Ankomsten".
.
Shaun Tan Mer information om Shaun Tan ger artikeln "Jag trodde inte att jag hade en chans" av Pernilla Ahlsén (DN 2011 03 30). Det slumpade sig så att på samma sida stod en notis om att Eduardo Souto de Moura fått "finaste arkitekturpriset", Pritzker Architecture Prize. På färgfotot ovanför notisen skymtar hans spetsiga hustak som i Tans stadsbilder.
Att man kan se en trend i att använda sepiabruna toner i reklam är intressant att observera. Ett exempel är helsidesannonserna för ett försäkringsbolag i en av Stockholms stora tidningar. Det behöver inte alls vara så att man speciellt ser på en särskild konstnär eller liknande; det uppstår en trend, helt enkelt. Ett fenomen som förvisso vore värt att undersöka närmare.

Shaun Tan deltog sommaren 2008 i WALTIC, Writer's and Literary Translator's International Congress, i Stockholm. Bland annat framträdde han på Stadsbiblioteket. Han talade efter ett mera känt författarnamn och många av åhörarna gick sin väg. Vi som var kvar fick en underbar stund med Tan i en tecknad värld som var bebodd av de märkligaste varelser. Det var lätt att tala med honom. Han är, som omvittnat, en stillsam och sympatisk man. Jag berättade om våra svenska surrealister och om symbolen Sökaren som Erik Olsson i Halmstadgruppen (visades nyligen på Millesgården i Stockholm) använde. Tyvärr blev det inte av efteråt att jag kontaktade Tan igen. Dumt av mig! Mest berodde det på att det då inte fanns något utgivet av honom i Sverige.

Birgitta Milits

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.