Aleksa Lundberg- en dramatiker med fokus på de transsexuellas problem i samhället

Det finns en marginaliserad grupp i vårt samhälle, vars röst inte har lyckats göra sig hörd i nämnvärd grad förrän nu. De transsexuella har levt vid sidan av de givna ...

Av: Jens Wallén | 02 augusti, 2014
Övriga porträtt

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | 18 juni, 2014
Konstens porträtt

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Luther spikar upp de 95 teserna. Målning av Julius Hübner. Foto: Wikimedia

Ett jubileum med komplikationer

”Om inte om hade funnits...” - så börjar ett känt talesätt med många mer eller mindre burleska varianter. Sensmoralen tycks ändå alltid vara, att så kallade kontrafaktiska spekulationer om historiens ...

Av: Thomas Notini | 30 maj, 2017
Kulturreportage

Legenden vars bästa tavlor brann upp!



Image
Inge Schiöler (1908-1971) på en bild tagen av okänd fotograf 1957
En essä av Olle Pettersson om bildkonstnärens Inge Schiöler och hans psykiska besvär.

Inge Schiölers konstnärliga framgångar följdes av svåra depressioner och schizofreni. Hans mest lyckade verk brann under dramatiska omständigheter upp på båten La Plata utanför Sydamerikas kust 1957. Samma år lämnade Schiöler S:t Jörgens mentalsjukhus och flyttade till sin nybyggda stuga på Syd-Koster.

 

Plötsligt en sommardag när stormarna piskat upp kaskader av vitt havsskum på klippkanterna vid Syd-Koster stod han där: Mannen med grågröna, egendomligt lysande och vänliga ögon. Mannen var Inge Schöler och året 1957.

Från mitten av 60-talet skaffade han sig även ett imponerande helskägg. På Syd-Koster hade Inges släktingar ordnat en stuga åt honom som avskilt från grannar gav honom den ensamhet och ro han verkligen behövde. I sin hemstad Strömstad ville han inte bo då han där kände sig avvikande, missförstod och rentav förtalad.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Inge Schiöler hade precis blivit utskriven från S:t Jörgens mentalsjukhus i Göteborg. Där hade han varit intagen i flera år och behandlats för svåra depressioner och schizofreni. Han hallucinerade, hörde röster och led av förföljelseidéer. Målandet blev den röda tråden i hans liv, eller som han sa till personalen på S:t Jörgens: Konsten är morfin för själen.

Under slutet av femtiotalet hade han blivit den göteborgska konstpublikens favorit, något av en "innekonstnär" Hans tavlor såldes till allt högre priser. Det blev status hos de mer välbärgade att ha Schiölertavlor på sina väggar.

Barndomen

Inge var en av fyra barn i familjen Schiöler i Strömstad. Föräldrarna skiljde sig när han var liten. Trots en förklarlig tveksamhet hos modern, som befann sig i en pressad ekonomisk situation efter skilsmässan och motstånd från mormodern, som grundlagt en motvilja mot konstnärskap och allt som kunde lukta bohemeri, beslöt familjen att Inge efter sin realexamen skulle få studera konst i Göteborg. Under åren 1926-29 studerade han på Valands målarskola.Detta hade emellertid knappast varit möjligt utan visst ekonomiskt stöd från bankdirektör Oscar Rydbeck. Uppmuntran att starta en oviss konstnärsbana, och senare även materiellt stöd, fick Inge också från en inflyteserik man i svenskt konstliv, konsthandlaren Gösta Olson, Svensk-Franska Konstgalleriets grundare och kraftfulle chef.

 I skolan gillade han att spela sina kamrater ett spratt. Han roade sig bland annat med att lägga snokar i flickornas bänkar.

En klasskompis minns: "På skolan var Inge underlig. Tyst som en mur...Han sa ingenting men log med ett brett och underbart leende. Var alltid väldigt vänlig. Emellanåt hade han rent tossiga infall. Te x spände han en gång upp ett snöre i rummet för att hålla en person, som han inte gillade, på avstånd. Hon snavade till hans stora belåtenhet. Full av barnsliga påhitt."

För en maskerad på skolan gick han med kompisen Ärlingsson till Slakthuset och skaffade horn för att agera smådjävlar. Skämtet höll på att få en olycklig utgång: blånorna i Schiölers dräkt fattade eld men han lyckades snabbt komma ur den brinnande djävulsdräkten.

Sjukdomen gör sig påmind

Sårbarheten och dispositionen för plågsamma kastningar mellan missmod och glädje hade Schiöler från födseln och när svårigheterna hopade sig blev det snart för mycket för honom.

Plötsligt kunde han ge sig iväg på vilda och långa seglatser i hårt väder utan proviant eller annan nödvändig utrustning i sin lilla snipa. En gång måste hans syster ge sig ut med en tullbåt för att leta efter honom. Hon misstänkte att han gett sig av söderut. Ända till Havstensund hade han seglat i den hårda vinden. På långt håll såg man seglet på hans båt ute till sjöss. Stelfrusen ch utmattad togs han upp i tullbåten.

Strax innan han blev intagen på  S:t Jörgens 1933 kan man i hans målande ana kastningarna mellan drömmande vekhet och dramatisk kraft som följt med genom hela hans produktion men just detta år är det som om labiliteten nu tillspetsas i skuggan av den kris som sakta men säkert närmar sig. Han förstör i juni alla de målningar han har i sin ateljé i Rådhuset i Strömstad.

Året då allt gick snett

År 1957 blev ett mörkt år fullt av kriser. Endast en gång får han komma hem till Strömstad och denna försöksutskrivning under året slutade olyckligt. Han återfördes till sjukhuset sent på kvällen den 19 juli av polis.  Fadern hade dött den 15 juli och dödsfallet hade utlöst en häftig oro hos Schiöler, som rusat kring bland bergen på Syd-Koster och trott sig vara förföljd av onda andar. Dessutom besväras han av tvångsmssiga föreställningar om att han måste gifta sig och som den ende sonen i familjen Schiöler skaffa sig barn som för familjens namn vidare. Han skriver brev till en av familjens bekanta och säger att han vill gifta sig med henne, " ha barn och vara lycklig" - så refererar journalen brevets innehåll. Han illustrerar brevet med två teckningar. En av dem föreställer en man med en repsnara om halsen hängande i en gren. Den har underskriften: "Livet är allt bra hemskt." Den andra föreställer en man och en kvinna och två barn, alla nakna och förenade med varandra hand i hand. Underskriften lyder här: "Jag tycker det är bättre så här, tycker inte du?".

När han nio dagar senare får avslag på frieriet river han sakta sönder brevet och visar ingen mrkbar reaktion. Många tecken tyder på at han genomlider en stormig och pressande period. Hans "frigång" i parken dras in. Till de många prövningarna detta år kommer också branden på "La Plata" i juli 1957, det svenska motorfartyget som fraktade en utställning av svensk 1900-talskonst till biennalen i Sao Paulo, urvalet omfattade bland annat 5 av Schiölers bästa målningar som går förlorade, en nyhet som så småningom når fram till honom trots de försök man gör att hålla honom i okunnighet om vad som skett.

Åren på Sydkoster

Men flytten till Syd-Koster kom att innebära en inre frid och ett kreativt skapande som varade i flera år. Schiöler var som besatt i att måla av allt som fanns i skärgårdsmiljön. Alla försök att fresta med resor gick i stöpet.

Konstnären Arne Gadd frågade en gång, halvt på skoj, om Schiöler kunde tänka sig att åka med till Rom och måla.

Schiöler blev nästan skrämmande upprörd, och började stamma: "Jag - jag - jag hinner ju aldrig måla färdigt Koster - jag kan inte resa till Rom - jag måste ju måla färdigt Koster - men jag kommer aldrig att hinna göra det - det är för mycket - inte ens om jag levde i tusen år...".

Idag finns Schiöler representerad på de flesta betydande museerna i Sverige och övriga Norden.

Olle Pettersson

Ur arkivet

view_module reorder

An Alternative Economic Paradigm: How Redistribution would Drive the Economy

Amartya Sen (1981) provides evidence that increased income for a portion of the economic players may inflate the subsistence sector. In 1943, a famine in Bengal brought millions of citizens ...

Av: Piero Benazzo | Essäer om politiken | 25 mars, 2013

En sydafrikansk Fröken Julie drar norr- och västerut

Den bärande konflikten i Strindbergs Fröken Julie kan summeras med fyra ord, annars förbehållna missromaner: kvinnan av börd – mannen av folket. Grafiskt kan man framställa det som två diagonala ...

Av: Ivo Holmqvist | Reportage om scenkonst | 09 november, 2012

Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 februari, 2014

Handke, Keller och den Gröne Henrik

I Peter Handkes roman ”Kort brev till kort farväl” läser Peter Handke, ehh ursäkta en ”romankaraktär i en Handkeroman” den schweiziska författaren Gottfrid Kellers roman ”Den Gröne Henrik”.Vi kan anta ...

Av: Jesper Nordström | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 12 september, 2008

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.