Klas Lundström: En modern Dagerman i det krisdrabbade Europa

Klas Lundström är journalist och författare. Han samarbetar med flera tidningar och tidskrifter, bland andra Fria Tidningar och Tidningen Kulturen. Klas är intresserad att resa, men det gör han liksom ...

Av: Guido Zeccola | 11 april, 2013
Övriga porträtt

I Sapfos spår

”Någon, säger jag, kommer att minnas oss i framtiden”. Orden är Sapfos egna och blev en profetia för hennes poesi, läses och uppskattas världen över trots att den har mer ...

Av: Kristina Lauridsen | 29 oktober, 2013
Övriga porträtt

Lathund för blinda katter

”Hur stoppar man fem svarta killar från att begå en gruppvåldtäkt? Man kastar en basketboll åt dem”. ”Jonas Gardell ska skriva en ny musikal i gammal stil om Vilda Västern. Vet ...

Av: Vladimir Oravsky | 02 november, 2017
Gästkrönikör

Barnmålaren Vera Nilsson

Att kvinnor i alla tider har mött motstånd i sin karriär är ett påstående som många kan hålla med om.1800-talets kvinnliga konstnärer togs inte på fullt allvar och betraktades i ...

Av: Lena Månsson | 30 augusti, 2011
Konstens porträtt

Från gatan till designavdelningen



Från gatan till designavdelningen

Vad är subkulturen? Finns det fortfarande utrymme för en konst som inte låter sig inramas?

Myten om subkulturen har levt i flera decennier. I kulturforskningens värld har den konstruerats i olika former, enligt olika definitioner. Begreppet sub har laddats med olika innebörder - som i under majoritetens kultur, som i en grupp av människor med gemensam stil, eller som en grupp som hålls samman av gemensam identitet, med mera. I takt med att man kan skönja en växande akademisk kritik mot begreppsanvändningen tycks också användandet av begreppet i sig bland PR-byråer öka.

 graffiti-red-5yz
 pict4621
 Graffiti och sluplig konst på gatorna i Manhattan. Foto: Britt-Marie Matsson
Klädföretag såsom Fred Perry har börjat dra nytta av de positioner som kundgrupper förväntas anta. När en till synes specifik kategori av kunder börjar handla klädesplaggen, ja då verkar marknadsavdelningen vilja dra nytta av det hela. Kampanjen "Subculture" får här sin användning som förklaringsmodell i förhållande till Modskulturen, inom vilken märket utger sig ha varit framträdande. Myterna om märket skapar i historiebruket en position för företaget i dagens marknad.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är inte bara klädföretag som tycks anamma dessa marknadsstrategier. I förlagsbranschen har den svenska distributören och förlaget Underground Productions nyligen marknadsfört sina produkter under samma begrepp. Diskursen om kultur som skiktad i huvuddel respektive subdel verkar därmed etableras ånyo, i flera branscher och länder samtidigt. Särskiljandet är en del i den nya framväxande kampanjverksamheten för att attrahera kunder i en skiktad marknad.

Men det verkar också finnas motsatser. Jag slår på teveapparaten för att zappa runt en stund. Fotbollsmatcher brukar inte locka mitt intresse, men just denna match eller tillställning visar på en ny reklamkampanj. Det är Umbro, sko- och klädföretaget, som iscensatt en ny retorik om kärlek. "One Love" är budskapet, liksom reggaemusikens sedan länge etablerade texter. Splittringen i majoritetskultur och delkultur får här sitt svar genom enandet som princip.

Men kan kläder och kärlek verkligen enhetliggöras till en kategori? Föreställningar om One Love brukar i reggaemusik förekomma i sammanhang där en utopisk önskan om frigörelse från Babylon också ingår. Reklamuttrycken i västvärldens fotbollsindustri är snarare ett uttryck för detta Babylon, än det samhälle som reggaemusiken tidigare givit uttryck för.

Kritiken mot kommersialism i etablerandet av vissa begrepp, och det parallella användandet av begreppen i andra syften ställer oss inför frågan om hur och när ett begrepp kan låsas till en specifik mening. Blir önskan om tolkningsföreträde något vi bör se ur ett analytiskt maktperspektiv, eller räcker det att invänta marknadens dom? Kommer subkulturmarknaden att segra över den akademiska diskussionens begreppsproblematiserande?

Klart är att vi trots samtida föreställningar om kulturens fragmentering idag söker oss mot den enkla kulturens mytiska värden. Punkstilen skapades av designern Vivienne Westwood, i dialog med samtida aktörer. Skapas subkulturen av idag vid storföretagens designavdelningar utifrån en brist på dialog med akademiska aktörer, eller utifrån en läsning av hur identitet och stil konstruerats historisk inom subkulturforskningen?

Populärmusikforskaren Simon Frith kommenterar i slutordet till boken After Subculture hur den mest spridda texten från Birminghamskolans framstående och uppmärksammade subkulturforskning, Dick Hebdiges Subculture: The Meaning of Style (1979), troligtvis fått större spridning på konstskolor än vid samhällsinriktade skolbildningar. Kanske har universitetens kulturstudier blivit ett möjligt redskap i designskolornas erövring av nya marknader.

Samspelet mellan gatans kultur, universiteten och klädskaparna inte är något nytt. Avgränsanden av den ena aktören eller "subkulturen" till en från samhället separerbar enhet har inte någon verklighetsförankring, annat än i att det skapar myter som på ett trevligt sätt kittlar vår fantasi. En nykter analys och konsumtion skapar förståelse för samband snarare än drömmar om uteslutning.

Vidare läsning
Bennett, Andy and Keith Kahn-Harris (ed.)(2004) After Subculture:
Critical Studies in Contemporary Youth Culture
. New York: Palgrave Macmillan

Ur arkivet

view_module reorder
bild  AV Anikó Bodoni Lind

För livets skull

Tänk att ha hand om vitsipporna och fågelsången. Undervisa. Visa under. Under visa. Har någon egentligen förstått innebörden? Isa ställer frågan till sig själv. Det är Pelle hon tänker på. Han ...

Av: Ragnwei Axellie | Gästkrönikör | 03 april, 2016

29. Erik

Nu regnade det igen. De flesta studenterna hade redan lämnat staden. Erik älskade Lund om sommaren, han älskade att promenera de långa kvällarna och ha gatorna ifred. Han tyckte om ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 06 juli, 2012

Sebastian Errazuriz:

Konst att gäspa till

Gäspningen som tecken är lite undanskuffad, men den har definitivt sin plats i historien. Den kan dock symbolisera så mycket mer än bara trötthet, inte minst ett inlägg i debatten ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 09 april, 2015

Bruce Springsteen på Ullevi 1985 under Born in the U.S.A. Tour. Foto: Associated Press/Brucebase.

Springsteen på Ullevi

I boken "Rockens text" skriver Ulf Lindberg, att ”alla som har något förhållande till Bruce Springsteen vet att han skall upplevas som scenartist – live”, och jag skulle vilja tillägga ...

Av: Richard Ohlsson | Musikens porträtt | 20 juni, 2016

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Man tager vad man haver. Luis Bunuel. Raymond Durgnat

En fars i högreståndsmiljö - Mordängeln av Luis Bunuel

En bunuelisk kavalkad tillsammans med Ulf Stenberg.

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 24 december, 2017

Blaise Pascal och den rationella vägen till Gud

Vissa böcker tycks besitta en märklig förmåga att tillskansa sig såväl stor som bärkraftig betydelse. De lyckas tränga sig igenom varje skydd, de pockar på uppmärksamhet och tar sig enkelt ...

Av: Crister Enander | Agora - filosofiska essäer | 18 augusti, 2012

Beatrice Månsdotter 

Bilden av en dröm, och något som försvann

Hennes blick fastnar på en punkt lite längre bort. En suddig kontur på en vägg. Kanske har det tidigare hängt en tavla där. Ett märke som försökts täckas över. Ett ...

Av: Beatrice Månsdotter | Utopiska geografier | 17 december, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts