Erik Lindegren

Som bilder över kanalens djup, regntunga skyar med rök från stressad kontinent. En dag då vi stod väntande, på öde strand med ögon fästade mot evighet, som vid Shelleys hav en gång då tidens frusna jag blev skuggornas ...

Av: Hans-Evert Renérius | 30 augusti, 2010
Utopiska geografier

En fåfängans marknad, ändå nödvändig

En fåfängans marknad, ändå nödvändig Tidningen Kulturens Guido Zeccola besöker oskuldsfullt Göteborgs bokmässa, diskuterar italienska kungahus med en Bernadotte och lyssnar till Edenborgs obscena predikningar. Jag hade aldrig varit på bokmässan ...

Av: Tidningen Kulturen | 28 september, 2006
Kulturreportage

Varför ”dissipativa strukturer”?

När Prigogine som den förste fick grepp om de system med återkoppling, som konstituerar vår värld, kallade han dem ”dissipativa strukturer”. Efter honom har man sedan mestadels kallat dem ”självorganiserande ...

Av: Erland Lagerroth | 24 november, 2014
Agora - filosofiska essäer

Att dela sitt liv med sig själv

I början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att ...

Av: Daniel Svederud | 15 Maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Från gatan till designavdelningen



Från gatan till designavdelningen

Vad är subkulturen? Finns det fortfarande utrymme för en konst som inte låter sig inramas?

Myten om subkulturen har levt i flera decennier. I kulturforskningens värld har den konstruerats i olika former, enligt olika definitioner. Begreppet sub har laddats med olika innebörder - som i under majoritetens kultur, som i en grupp av människor med gemensam stil, eller som en grupp som hålls samman av gemensam identitet, med mera. I takt med att man kan skönja en växande akademisk kritik mot begreppsanvändningen tycks också användandet av begreppet i sig bland PR-byråer öka.

 graffiti-red-5yz
 pict4621
 Graffiti och sluplig konst på gatorna i Manhattan. Foto: Britt-Marie Matsson
Klädföretag såsom Fred Perry har börjat dra nytta av de positioner som kundgrupper förväntas anta. När en till synes specifik kategori av kunder börjar handla klädesplaggen, ja då verkar marknadsavdelningen vilja dra nytta av det hela. Kampanjen "Subculture" får här sin användning som förklaringsmodell i förhållande till Modskulturen, inom vilken märket utger sig ha varit framträdande. Myterna om märket skapar i historiebruket en position för företaget i dagens marknad.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är inte bara klädföretag som tycks anamma dessa marknadsstrategier. I förlagsbranschen har den svenska distributören och förlaget Underground Productions nyligen marknadsfört sina produkter under samma begrepp. Diskursen om kultur som skiktad i huvuddel respektive subdel verkar därmed etableras ånyo, i flera branscher och länder samtidigt. Särskiljandet är en del i den nya framväxande kampanjverksamheten för att attrahera kunder i en skiktad marknad.

Men det verkar också finnas motsatser. Jag slår på teveapparaten för att zappa runt en stund. Fotbollsmatcher brukar inte locka mitt intresse, men just denna match eller tillställning visar på en ny reklamkampanj. Det är Umbro, sko- och klädföretaget, som iscensatt en ny retorik om kärlek. "One Love" är budskapet, liksom reggaemusikens sedan länge etablerade texter. Splittringen i majoritetskultur och delkultur får här sitt svar genom enandet som princip.

Men kan kläder och kärlek verkligen enhetliggöras till en kategori? Föreställningar om One Love brukar i reggaemusik förekomma i sammanhang där en utopisk önskan om frigörelse från Babylon också ingår. Reklamuttrycken i västvärldens fotbollsindustri är snarare ett uttryck för detta Babylon, än det samhälle som reggaemusiken tidigare givit uttryck för.

Kritiken mot kommersialism i etablerandet av vissa begrepp, och det parallella användandet av begreppen i andra syften ställer oss inför frågan om hur och när ett begrepp kan låsas till en specifik mening. Blir önskan om tolkningsföreträde något vi bör se ur ett analytiskt maktperspektiv, eller räcker det att invänta marknadens dom? Kommer subkulturmarknaden att segra över den akademiska diskussionens begreppsproblematiserande?

Klart är att vi trots samtida föreställningar om kulturens fragmentering idag söker oss mot den enkla kulturens mytiska värden. Punkstilen skapades av designern Vivienne Westwood, i dialog med samtida aktörer. Skapas subkulturen av idag vid storföretagens designavdelningar utifrån en brist på dialog med akademiska aktörer, eller utifrån en läsning av hur identitet och stil konstruerats historisk inom subkulturforskningen?

Populärmusikforskaren Simon Frith kommenterar i slutordet till boken After Subculture hur den mest spridda texten från Birminghamskolans framstående och uppmärksammade subkulturforskning, Dick Hebdiges Subculture: The Meaning of Style (1979), troligtvis fått större spridning på konstskolor än vid samhällsinriktade skolbildningar. Kanske har universitetens kulturstudier blivit ett möjligt redskap i designskolornas erövring av nya marknader.

Samspelet mellan gatans kultur, universiteten och klädskaparna inte är något nytt. Avgränsanden av den ena aktören eller "subkulturen" till en från samhället separerbar enhet har inte någon verklighetsförankring, annat än i att det skapar myter som på ett trevligt sätt kittlar vår fantasi. En nykter analys och konsumtion skapar förståelse för samband snarare än drömmar om uteslutning.

Vidare läsning
Bennett, Andy and Keith Kahn-Harris (ed.)(2004) After Subculture:
Critical Studies in Contemporary Youth Culture
. New York: Palgrave Macmillan

Ur arkivet

view_module reorder
Den orientaliska dansen  i Kyss henne

Kulturfarans förvandling till äkta svensk kulturskatt

Sommar och sol och friluftsteater som folknöje. Folkkära skådespelare (kända från fina teatrar och populära filmer) uppträder under sommaren bland träd och buskar, i parker, i slottsträdgårdar eller vid ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 29 augusti, 2016

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Christina Sassner – Prolog till ( stämningen tassande toffelburen )

Det här är prologen till novellsamlingen [ stämningen tassande toffelburen ] med lyriskt laddade surrealistiskt socialrealistiska noveller utan kommatecken med feministiska förtecken. Jag skriver och läser och lär ut. Jag skriver ...

Av: Christina Sassner | Utopiska geografier | 04 juni, 2012

Duccio di Buoninsegna Den sista måltiden

Det nya förbundet

”När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget!”

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2015

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Frilans – en livsstil i utdöende? Nedslag i Allan Löthmans bildvärld

1976 var ju faktiskt frågan om Väst eller Öst först skulle ösa iväg sina kärnvapenmissiler och de överlevande vakna upp i totalt mörker under stoftmolnen, i en nukleär vinter som ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om litteratur & böcker | 19 februari, 2012

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 16

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 24 juli, 2017

Liv Strömquist och äktenskapets baksida

Porträttet ingår i Christer Järeslätts projekt REFRICATER. Hela porträttserien visas på Hotel Tylösand 27 juni - 31 augusti. Liv Strömquist är en av senare års mest omskrivna serietecknare. Hennes rättframma ...

Av: Jimmy Wallin | Litteraturens porträtt | 30 juni, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.