Nationaldagen – bakgrund och dagsform

Om man idag frågar varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni kan märkliga svar fås, t.ex.: Har inte det med Vasaloppet att göra? Men förresten, det äger ju rum ...

Av: Kurt Bäckström | 06 juni, 2013
Kulturreportage

Bödelns försvarare. Om Joseph de Maistre

Det finns ingen konservativ tänkare som är så illa ansedd som Joseph de Maistre. För de konservativa som hyser ambitionen att gå upp i den borgerliga strömningen är han ett ...

Av: Anton Stigermark | 10 januari, 2014
Agora - filosofiska essäer

En dikt

Allt som sker mellan punkternaallt som finns orden, meningarna, tilltalen, igenkänningarna.Allt som skänker djupen,allt det som kommer till uttryck,till synlighet & närvaro.Jag befinner mig i Davidstjärnan,den samlar mig intill hjärtat,där ...

Av: Hebriana Alainentalo | 15 september, 2010
Utopiska geografier

Om den aktuelle Hjalmar Söderberg

Vår värld är i grunden ett mysterium. Att människan finns till, att naturen och universum existerar. Vi tränger in i mikrokosmos och ser atomens beståndsdelar vilka beskrivs som vågor och ...

Av: Gunnar Lundin | 19 Maj, 2012
Övriga porträtt

Från gatan till designavdelningen



Från gatan till designavdelningen

Vad är subkulturen? Finns det fortfarande utrymme för en konst som inte låter sig inramas?

Myten om subkulturen har levt i flera decennier. I kulturforskningens värld har den konstruerats i olika former, enligt olika definitioner. Begreppet sub har laddats med olika innebörder - som i under majoritetens kultur, som i en grupp av människor med gemensam stil, eller som en grupp som hålls samman av gemensam identitet, med mera. I takt med att man kan skönja en växande akademisk kritik mot begreppsanvändningen tycks också användandet av begreppet i sig bland PR-byråer öka.

 graffiti-red-5yz
 pict4621
 Graffiti och sluplig konst på gatorna i Manhattan. Foto: Britt-Marie Matsson
Klädföretag såsom Fred Perry har börjat dra nytta av de positioner som kundgrupper förväntas anta. När en till synes specifik kategori av kunder börjar handla klädesplaggen, ja då verkar marknadsavdelningen vilja dra nytta av det hela. Kampanjen "Subculture" får här sin användning som förklaringsmodell i förhållande till Modskulturen, inom vilken märket utger sig ha varit framträdande. Myterna om märket skapar i historiebruket en position för företaget i dagens marknad.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är inte bara klädföretag som tycks anamma dessa marknadsstrategier. I förlagsbranschen har den svenska distributören och förlaget Underground Productions nyligen marknadsfört sina produkter under samma begrepp. Diskursen om kultur som skiktad i huvuddel respektive subdel verkar därmed etableras ånyo, i flera branscher och länder samtidigt. Särskiljandet är en del i den nya framväxande kampanjverksamheten för att attrahera kunder i en skiktad marknad.

Men det verkar också finnas motsatser. Jag slår på teveapparaten för att zappa runt en stund. Fotbollsmatcher brukar inte locka mitt intresse, men just denna match eller tillställning visar på en ny reklamkampanj. Det är Umbro, sko- och klädföretaget, som iscensatt en ny retorik om kärlek. "One Love" är budskapet, liksom reggaemusikens sedan länge etablerade texter. Splittringen i majoritetskultur och delkultur får här sitt svar genom enandet som princip.

Men kan kläder och kärlek verkligen enhetliggöras till en kategori? Föreställningar om One Love brukar i reggaemusik förekomma i sammanhang där en utopisk önskan om frigörelse från Babylon också ingår. Reklamuttrycken i västvärldens fotbollsindustri är snarare ett uttryck för detta Babylon, än det samhälle som reggaemusiken tidigare givit uttryck för.

Kritiken mot kommersialism i etablerandet av vissa begrepp, och det parallella användandet av begreppen i andra syften ställer oss inför frågan om hur och när ett begrepp kan låsas till en specifik mening. Blir önskan om tolkningsföreträde något vi bör se ur ett analytiskt maktperspektiv, eller räcker det att invänta marknadens dom? Kommer subkulturmarknaden att segra över den akademiska diskussionens begreppsproblematiserande?

Klart är att vi trots samtida föreställningar om kulturens fragmentering idag söker oss mot den enkla kulturens mytiska värden. Punkstilen skapades av designern Vivienne Westwood, i dialog med samtida aktörer. Skapas subkulturen av idag vid storföretagens designavdelningar utifrån en brist på dialog med akademiska aktörer, eller utifrån en läsning av hur identitet och stil konstruerats historisk inom subkulturforskningen?

Populärmusikforskaren Simon Frith kommenterar i slutordet till boken After Subculture hur den mest spridda texten från Birminghamskolans framstående och uppmärksammade subkulturforskning, Dick Hebdiges Subculture: The Meaning of Style (1979), troligtvis fått större spridning på konstskolor än vid samhällsinriktade skolbildningar. Kanske har universitetens kulturstudier blivit ett möjligt redskap i designskolornas erövring av nya marknader.

Samspelet mellan gatans kultur, universiteten och klädskaparna inte är något nytt. Avgränsanden av den ena aktören eller "subkulturen" till en från samhället separerbar enhet har inte någon verklighetsförankring, annat än i att det skapar myter som på ett trevligt sätt kittlar vår fantasi. En nykter analys och konsumtion skapar förståelse för samband snarare än drömmar om uteslutning.

Vidare läsning
Bennett, Andy and Keith Kahn-Harris (ed.)(2004) After Subculture:
Critical Studies in Contemporary Youth Culture
. New York: Palgrave Macmillan

Ur arkivet

view_module reorder
Celans Geburtshaus in Czernowitz. Foto Wikipedia

Paul Celan - verkligheten och sanningens dubbeltydiga språkbärare

Den tyskspråkige lyrikern Paul Celan (1920-1970) framstår idag som en av vårt förra sekels stora modernister. Med sina rötter i den judiska mystiken tolkar hans poesi 1900-talsmänniskans hemlöshet och längtan ...

Av: Linda Johansson | Litteraturens porträtt | 26 april, 2015

Det namnlösa är himmelens och jordens begynnelse. Om Taoismen

Taoismen är en gammal kinesisk filosofi i likhet med konfucianismen. Trots stora skillnader har de sin gemensamma källa i en äldre förklaringsmodell för den verklighet som ligger bortom våra sinnesupplevelser ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 07 oktober, 2010

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 02 juli, 2013

Tjugotalets New York: smuggelsprit på speak-easies

”Kräftor kräva dessa drycker” stod det med en fyndig allitteration på en affisch där en barsk Albert Engström gav sig in i kampanjen kring ett rusdrycksförbud i Sverige 1922. Som ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 27 april, 2013

Hayao Kawai. Berättelser om drömmen i Japan

Hayao Kawai (1928–2007) heter en mycket känd psykolog och filosof från Japan. Kaway var jungian och tillämpade Carl Gustaf Jungs metoder och teorier och förvandlade dem till någonting helt unikt och ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om religionen | 31 mars, 2017

Tala med Johan Hammarström!

Med en dig hållen beskrivning av ett "revbensskåpet" (när de behövdes vid introduktioner,) sin ledsagare, åt vilken dikts pluggades in i hållbart formrymsbotten för den tunne, gjort efter den som ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 16 september, 2013

Dorinel Marc – att vara konstnär är att ta vara på sitt handikapp

 TEMA KONSTDoriel Marc. Foto: Niels Hebert”Vem är sjukast i huvudet spanjorskan som pissade på golvet helt öppet, Dorinel Marc som smakade på urinen och bjöd ut till andra att smaka ...

Av: Tidningen Kulturen | Konstens porträtt | 17 mars, 2008

Magnus Göransson

Idioten parkerar sin bil

Inget utökat forskningsstöd till den idiot som misslyckas med att parkera sin bil.

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 16 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.