Operasångare är också människor - Festtage Berlin 2010

Först var det Placido Domingo som ställde in och efter honom följde fyra andra i "Simon Boccanegra" och det var lite av ett B-lag som stod på Staatsopers scen ...

Av: Ulf Stenberg | 15 april, 2010
Reportage om scenkonst

Thomas Bernhard. Om geniet och fallet eller de sammanväxta i en verklighetens fiktion…

"What matters is whether we want to lie or to tell the truth and write the truth, even though it never can be the truth and never is the truth” (T ...

Av: Göran af Gröning | 03 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Loveninjas - nu utan masker

Artist: Loveninjas Titel: Johnny C Loveninjas - nu utan masker Jag kommer ihåg ett stort hjärta och tre killar utklädda till kärleksfulla Turtles. Jag kommer ihåg tokroliga låtar om brutna penisar ...

Av: Sofia Lundgren | 27 oktober, 2006
Musikens porträtt

Bruno Kreisky 1983 foto Wkipedia

Bruno Kreisky och Sverige

Vad har Arne Carlsson med Wien att göra? Den frågan ställde jag mig hösten 1978 när jag var gästlärare i Österrike; uppdraget innefattade skolbesök och deltagande i fortbildningskurser för österrikiska ...

Av: Kurt Bäckström | 26 februari, 2017
Porträtt om politik & samhälle

Från gatan till designavdelningen



Från gatan till designavdelningen

Vad är subkulturen? Finns det fortfarande utrymme för en konst som inte låter sig inramas?

Myten om subkulturen har levt i flera decennier. I kulturforskningens värld har den konstruerats i olika former, enligt olika definitioner. Begreppet sub har laddats med olika innebörder - som i under majoritetens kultur, som i en grupp av människor med gemensam stil, eller som en grupp som hålls samman av gemensam identitet, med mera. I takt med att man kan skönja en växande akademisk kritik mot begreppsanvändningen tycks också användandet av begreppet i sig bland PR-byråer öka.

 graffiti-red-5yz
 pict4621
 Graffiti och sluplig konst på gatorna i Manhattan. Foto: Britt-Marie Matsson
Klädföretag såsom Fred Perry har börjat dra nytta av de positioner som kundgrupper förväntas anta. När en till synes specifik kategori av kunder börjar handla klädesplaggen, ja då verkar marknadsavdelningen vilja dra nytta av det hela. Kampanjen "Subculture" får här sin användning som förklaringsmodell i förhållande till Modskulturen, inom vilken märket utger sig ha varit framträdande. Myterna om märket skapar i historiebruket en position för företaget i dagens marknad.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är inte bara klädföretag som tycks anamma dessa marknadsstrategier. I förlagsbranschen har den svenska distributören och förlaget Underground Productions nyligen marknadsfört sina produkter under samma begrepp. Diskursen om kultur som skiktad i huvuddel respektive subdel verkar därmed etableras ånyo, i flera branscher och länder samtidigt. Särskiljandet är en del i den nya framväxande kampanjverksamheten för att attrahera kunder i en skiktad marknad.

Men det verkar också finnas motsatser. Jag slår på teveapparaten för att zappa runt en stund. Fotbollsmatcher brukar inte locka mitt intresse, men just denna match eller tillställning visar på en ny reklamkampanj. Det är Umbro, sko- och klädföretaget, som iscensatt en ny retorik om kärlek. "One Love" är budskapet, liksom reggaemusikens sedan länge etablerade texter. Splittringen i majoritetskultur och delkultur får här sitt svar genom enandet som princip.

Men kan kläder och kärlek verkligen enhetliggöras till en kategori? Föreställningar om One Love brukar i reggaemusik förekomma i sammanhang där en utopisk önskan om frigörelse från Babylon också ingår. Reklamuttrycken i västvärldens fotbollsindustri är snarare ett uttryck för detta Babylon, än det samhälle som reggaemusiken tidigare givit uttryck för.

Kritiken mot kommersialism i etablerandet av vissa begrepp, och det parallella användandet av begreppen i andra syften ställer oss inför frågan om hur och när ett begrepp kan låsas till en specifik mening. Blir önskan om tolkningsföreträde något vi bör se ur ett analytiskt maktperspektiv, eller räcker det att invänta marknadens dom? Kommer subkulturmarknaden att segra över den akademiska diskussionens begreppsproblematiserande?

Klart är att vi trots samtida föreställningar om kulturens fragmentering idag söker oss mot den enkla kulturens mytiska värden. Punkstilen skapades av designern Vivienne Westwood, i dialog med samtida aktörer. Skapas subkulturen av idag vid storföretagens designavdelningar utifrån en brist på dialog med akademiska aktörer, eller utifrån en läsning av hur identitet och stil konstruerats historisk inom subkulturforskningen?

Populärmusikforskaren Simon Frith kommenterar i slutordet till boken After Subculture hur den mest spridda texten från Birminghamskolans framstående och uppmärksammade subkulturforskning, Dick Hebdiges Subculture: The Meaning of Style (1979), troligtvis fått större spridning på konstskolor än vid samhällsinriktade skolbildningar. Kanske har universitetens kulturstudier blivit ett möjligt redskap i designskolornas erövring av nya marknader.

Samspelet mellan gatans kultur, universiteten och klädskaparna inte är något nytt. Avgränsanden av den ena aktören eller "subkulturen" till en från samhället separerbar enhet har inte någon verklighetsförankring, annat än i att det skapar myter som på ett trevligt sätt kittlar vår fantasi. En nykter analys och konsumtion skapar förståelse för samband snarare än drömmar om uteslutning.

Vidare läsning
Bennett, Andy and Keith Kahn-Harris (ed.)(2004) After Subculture:
Critical Studies in Contemporary Youth Culture
. New York: Palgrave Macmillan

Ur arkivet

view_module reorder

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | Övriga porträtt | 28 januari, 2016

Skallmätningen som ideologi

År 1900 hade var femte svensk utvandrat. Oroliga prognosmakare tolkade samhällsutvecklingen i Sverige och utvandringen utifrån rena rashygieniska aspekter. "Det är bättre, att en svensk familj under primitiva förhållanden tar sin ...

Av: Lilian O. Montmar | Reportage om politik & samhälle | 31 juli, 2009

The roles of computer in doing and studying the art

Bernardo Nicoletti, redan bekant till våra läsare med artikeln A Hidden Part of the Culture: the Business Culture, tar en utgångspunkt från boken Futures past, för att visa de möjliga ...

Av: Bernardo Nicoletti | Essäer | 10 juni, 2013

Samuel Beckett och livets absurda teater

Nobelpristagaren i litteratur, Samuel Beckett, är den okrönte mästaren i att skriva om meningslöshetens och den tåliga väntans utdragna absurditeter och i förlängningen om den sorglustiga väntan på döden. Nerven ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 20 Maj, 2010

Att slå näven i bordet när det behövs

Man ska vara bestämd. Man ska veta vad man tycker och följa upp det i handling. Man ska slå näven i bordet om det behövs. Man ska visa i kroppsspråk ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 15 april, 2011

Batik -Buddha från Sri Lanka. Nu på min balkong

Buddhist i Miljonprogrammet

Min sons lekkamrat såg sig omkring med förundran. Vi var på historiska muséet i Stockholm och befann oss i en sal där det hängde krucifix från olika epoker och med ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 07 augusti, 2017

Niclas Mossberg. Trädet

Niclas Mossberg har bland annat jobbat som ställningsbyggare på Leab och Sparta – Entreprenad och bemanning. Han har också skrivit ungdomsdikter som publicerats i antologin Eremonaout IV (2014).       Trädet Jag ska döda ...

Av: Niclas Mossberg | Utopiska geografier | 26 Maj, 2014

Poul Bjerre av Carl Milles

Om skapandets läkande kraft

Eva-Karin Josefson om allkonstnären Viking Dahl och samhället omkring honom.

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 18 november, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts