Jag ropar

Jag ropar en varm tunga öppnar en sångs tillblivelse Har i vändpunkten ropet som är ett direkt tilltal där randen av fuktighet möter . En tunga söker en mun En blick är funnen I ett stenröse en röst begraven ...

Av: Hebriana Alainentalo | 11 januari, 2007
Utopiska geografier

Den sjuka pojken. Fastlåst i en syn med tungan styv som ett horn.

Kan dikten, som är ett verbalt medium, fånga det väsentliga i en målning, en teckning eller ett fotografi, och därigenom transformera det till text så att läsaren i läsningen upplever ...

Av: Emma Tornborg | 08 oktober, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Maja Stenis 1923-2008

Lustig längtan - en sökares samhällssyn

En gång i tiden var jag också en snäll, liten pojke. Mamma tyckte då att det nog inte var så bra för mig att vid fem års ålder sitta ...

Av: Dr Jan Stenis | 23 mars, 2015
Utopiska geografier

Eugenio Carmi – den pythagoreiske målaren

I dagarna öppnades en utställning med den italienske målaren Eugenio Carmi i Stockholm. Verk av den genuesiske målaren visas på Nobis Hotel vid Norrmalmstorg, och en mindre del på Italienska Kulturinstitutet ...

Av: Guido Zeccola | 29 maj, 2012
Konstens porträtt

Från gatan till designavdelningen



Från gatan till designavdelningen

Vad är subkulturen? Finns det fortfarande utrymme för en konst som inte låter sig inramas?

Myten om subkulturen har levt i flera decennier. I kulturforskningens värld har den konstruerats i olika former, enligt olika definitioner. Begreppet sub har laddats med olika innebörder - som i under majoritetens kultur, som i en grupp av människor med gemensam stil, eller som en grupp som hålls samman av gemensam identitet, med mera. I takt med att man kan skönja en växande akademisk kritik mot begreppsanvändningen tycks också användandet av begreppet i sig bland PR-byråer öka.

 graffiti-red-5yz
 pict4621
 Graffiti och sluplig konst på gatorna i Manhattan. Foto: Britt-Marie Matsson
Klädföretag såsom Fred Perry har börjat dra nytta av de positioner som kundgrupper förväntas anta. När en till synes specifik kategori av kunder börjar handla klädesplaggen, ja då verkar marknadsavdelningen vilja dra nytta av det hela. Kampanjen "Subculture" får här sin användning som förklaringsmodell i förhållande till Modskulturen, inom vilken märket utger sig ha varit framträdande. Myterna om märket skapar i historiebruket en position för företaget i dagens marknad.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är inte bara klädföretag som tycks anamma dessa marknadsstrategier. I förlagsbranschen har den svenska distributören och förlaget Underground Productions nyligen marknadsfört sina produkter under samma begrepp. Diskursen om kultur som skiktad i huvuddel respektive subdel verkar därmed etableras ånyo, i flera branscher och länder samtidigt. Särskiljandet är en del i den nya framväxande kampanjverksamheten för att attrahera kunder i en skiktad marknad.

Men det verkar också finnas motsatser. Jag slår på teveapparaten för att zappa runt en stund. Fotbollsmatcher brukar inte locka mitt intresse, men just denna match eller tillställning visar på en ny reklamkampanj. Det är Umbro, sko- och klädföretaget, som iscensatt en ny retorik om kärlek. "One Love" är budskapet, liksom reggaemusikens sedan länge etablerade texter. Splittringen i majoritetskultur och delkultur får här sitt svar genom enandet som princip.

Men kan kläder och kärlek verkligen enhetliggöras till en kategori? Föreställningar om One Love brukar i reggaemusik förekomma i sammanhang där en utopisk önskan om frigörelse från Babylon också ingår. Reklamuttrycken i västvärldens fotbollsindustri är snarare ett uttryck för detta Babylon, än det samhälle som reggaemusiken tidigare givit uttryck för.

Kritiken mot kommersialism i etablerandet av vissa begrepp, och det parallella användandet av begreppen i andra syften ställer oss inför frågan om hur och när ett begrepp kan låsas till en specifik mening. Blir önskan om tolkningsföreträde något vi bör se ur ett analytiskt maktperspektiv, eller räcker det att invänta marknadens dom? Kommer subkulturmarknaden att segra över den akademiska diskussionens begreppsproblematiserande?

Klart är att vi trots samtida föreställningar om kulturens fragmentering idag söker oss mot den enkla kulturens mytiska värden. Punkstilen skapades av designern Vivienne Westwood, i dialog med samtida aktörer. Skapas subkulturen av idag vid storföretagens designavdelningar utifrån en brist på dialog med akademiska aktörer, eller utifrån en läsning av hur identitet och stil konstruerats historisk inom subkulturforskningen?

Populärmusikforskaren Simon Frith kommenterar i slutordet till boken After Subculture hur den mest spridda texten från Birminghamskolans framstående och uppmärksammade subkulturforskning, Dick Hebdiges Subculture: The Meaning of Style (1979), troligtvis fått större spridning på konstskolor än vid samhällsinriktade skolbildningar. Kanske har universitetens kulturstudier blivit ett möjligt redskap i designskolornas erövring av nya marknader.

Samspelet mellan gatans kultur, universiteten och klädskaparna inte är något nytt. Avgränsanden av den ena aktören eller "subkulturen" till en från samhället separerbar enhet har inte någon verklighetsförankring, annat än i att det skapar myter som på ett trevligt sätt kittlar vår fantasi. En nykter analys och konsumtion skapar förståelse för samband snarare än drömmar om uteslutning.

Vidare läsning
Bennett, Andy and Keith Kahn-Harris (ed.)(2004) After Subculture:
Critical Studies in Contemporary Youth Culture
. New York: Palgrave Macmillan

Ur arkivet

view_module reorder
Foto: Björn Gustavsson

Litauen - en integrerad del av västvärlden

Björn Gustavsson om Litauen, ett nytt, lite exotiskt resmål för många.

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 19 september, 2015

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

bild Privat ägo

Jack Vanarsky och den potentiella konstens sällskap

Han arbetade med rörligt, skivade skulpturer och dito ("lamellade") bilder, Jack Vanarsky, den argentinskfödde konstnären (1936-2009) som landade i Paris under upprorens tid 1968 och blev kvar och verksam där ...

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 18 maj, 2016

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Konkretpoesi til Tidningen Kulturen fra Uwe Max Jensen

  ŠŠŠŠŠŠŠ./Z¯/)                          ŠŠŠŠŠŠ..,/¯../ ŠŠŠŠŠŠ./Š./                        ŠŠŠŠ./Z¯/'Š'/Z¯¯`·z ŠŠŠ./'/Š/Š./ŠŠ./s¯\                          ŠŠ..('(ŠZŠZŠ. ¯~/'Š') ŠŠŠ\ŠŠŠŠŠ..'Š../                          ŠŠŠ."Š\ŠŠŠ. _.·Z ŠŠŠŠ\ŠŠŠŠ..(                          ŠŠŠŠ..\ŠŠŠŠ.\Š    

Av: Uwe Max Jensen | Utopiska geografier | 04 oktober, 2008

Åvald Norén. Texter

Mitt namn är Åvald Norén, 22 år och studerar på Malmö Folkhögskola. Jag har skrivit mycket med inspiration av spoken word och även rapp då jag vill uppnå den typen av ...

Av: Åvald Norén | Utopiska geografier | 17 juni, 2013

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | Musikens porträtt | 24 september, 2014

Ian McEwan: Sweet Tooth

Goda vänner till oss på Nya Zeeland köpte för många år sedan en försvarlig hög tegelstenar i St. Privat, en liten lantlig by i det inre av Frankrike. Fast de ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 20 maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.