Människosyn och natursyn

 Grov modell över vår idag dominerande syn på människan och naturen Vår västerländska kulturs syn på människan och naturen – och relationen dem emellan – har naturligtvis, som alla kulturer, en ...

Av: Carsten Palmer Schale | 12 september, 2011
Essäer om religionen

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Omöjliga Intervjuer- Tidsvargens skelettmusik Johan von Fritz antar Aleister Crowley, en del…

  De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Johann von Fritz | 07 mars, 2013
Kulturreportage

Sado-masochism - historien bakom ordet

Sado-masochism - historien bakom ordet Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ...

Av: Agneta Tröjer | 04 augusti, 2007
Essäer om samhället

Sofonisba Anguissola “Lucia, Minerva and Europa Anguissola Playing Chess” (1555)

Schack matt i konsten



Vid havet sitter riddaren och spelar schack med döden. Ingmar Bergmans klassiska scen i filmen “Det sjunde inseglet” från 1957 är ikonisk. Scenen med två kombattanter försjunkna i en hjärnornas kamp för att på liv och död besegra den andra på slagfältet är ett motiv som också återkommer i konsten. 
Utställningen “The Art of Chess” inspirerades i sin tur av utställningen “Imagery of Chess” som arrangerades i New York 1944, av, ja vem annars om inte schackkonstens mästare, Marcel Duchamp. Utställningen bestod av 32 inbjudna konstnärer vilket motsvarade antalet pjäser på ett schackbräde. Max Ernst och Duchamp själv bidrog med egna designade schackspel med andra konstnärer deltog med konstverk där schack var huvudmotivet som Dorothea Tannings surrealistiska målning “Endgame” med ett schackbräde i bakgrunden. Om med det draget säger vi schack matt för den här essän.

En konstnär som tog schackspelandet till nya höjder vara Marcel Duchamp. För Duchamp var det en konst att spela schack och han har i ett berömt citat sagt att även om alla konstnärer inte är schackspelare så är alla schackspelare konstnärer. Med tiden blev Duchamp en riktigt duktig spelare som kom att representera Frankrike i flera schackolympiader.

Mest känd har Duchamps schackspelande blivit genom ett fotografi taget 1963 i Pasadenas konstmuseum i USA. Bilden visar hur den då 76-åriga Duchamp sitter och spelar ett parti schack mot den helt nakna 20-åriga Eve Babitz. Man kan visserligen säga att fotografiet har en konsthistorisk förlaga i  Édouard Manets  målning “Frukost i det gröna” (1863) där man också omotiverat hittar en ung naken kvinna som sitter i gräset och har picknick med två kostymklädda män. Men sett med dagens ögon så kan man inte annat än konstatera att fotografiet är ganska sexistisk. Det är faktiskt så illa att Eve knappt visste hur man spelar schack utan ställde egentligen bara upp på den arrangerade bilden för att hämnas på museets direktör som inte hade bjudit in henne av rädsla för att hon skulle ställa till med en skandal.

Ser man på Bergmans filmscen och fotot av Duchamp så får man intrycket att schack är ännu ett mansdominerat område i konsten. Sett i ett större konsthistoriskt perspektiv så stämmer det inte riktigt. Schackspelets ursprung är omdiskuterat, termen schackmatt är iallafall persisk och betyder “kungen är besegrad”, men den form av schack vi känner till idag uppkom  i Europa på 1400-talet. Schackbrädet är ett representativt slagfält och pjäserna en bild av samhället. Viktiga pjäser som kungen och drottningen måste skyddas, medan bönder som det finns gott om kan man offra i spelet. I schack gäller det för spelarna, precis som i verkligheten, att genom strategi och list slå ut den andres kung och vinna kriget.

Under renässansen ingick därför schackspelandet som en viktig del i adelns bildning. Både män och kvinnor spelade schack eftersom det ansåg utveckla strategisk förmåga och list. Egenskaper som kunde vara bra att ha för att nå framgång i livet och behålla sina positioner i samhället. Det är därför inte ovanligt på målningar från den här tiden att man ser kvinnor som spelar schack. I den italienska konstnären Sofonisba Anguissolas målning från 1555 ser vi tre systrar som spelar schack och i den holländska konstnären Lucas van Leydens målning från 1508 hur en man och en kvinna, (bägge är påklädda), sitter och spelar schack medan några människor intresserade följer partiet.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Man får en känsla att det är någon gång under 1800-talet som bilden av schack som en manlig sysselsättning börjar ta form. Att det första officiella världsmästerskapet i schack arrangerades 1886  har förmodligen något att göra med saken. På Honoré Daumiers målning “Schackspelarna” från 1863 ser vi en ganska typisk bild av hur vi idag brukar tänka på schackspelare. På målningen är det två äldre herrar som sitter försjunkna i ett parti schack. Om schack tidigare har varit ett nöje och tidsfördriv för både män och kvinnor, unga och gamla, så verkar det under 1900-talet främst blivit en intellektuell kamp för män.

Schackbrädet och pjäserna och under historien också fått olika kreativa utformningar. I en utställning på Saatchi gallery i London visades 2012 en utställning som hade temat “The Art of Chess”. Under flera år hade man bjudit in samtida internationellt kända konstnärer som Maurizio Cattelan, Jake och Dinos Chapman, Tracey Emin och Damien Hirst för att skapa unika schackspel i alla möjliga material.

Damien Hirst hade gjort schackspelet “Mental Escapology” där pjäserna bestod av medicinflaskor och burkar av glas som var graverade med texter som K-night, Castle tablets, Queen ER.  Schackbrädet var monterat på ett kirurgbord och de utslagna pjäserna placerades inlåsta i ett vitrinskåp för att göra det medicinska temat komplett. Den japanska konstnären Yayoi Kusama hade skapat ett pumpa schackspel med stolar, bord och pjäser i hennes karaktäristiskt prickiga utförande och hela spelet kunde sedan förvaras i en stor vit läderpumpa.  I “Untitled” (Good versus Evil) hade Maurizio Cattelan tagit konceptet med schackspelets symbolik med svart och vitt, ont och gott, bokstavligen. På den svarta sidan ser vi ondskefulla karaktär som Hitler och Cruella de Ville, som strider mot den vita sidan med pjäser som Martin Luther King och moder Teresa.

Utställningen “The Art of Chess”  inspirerades i sin tur av utställningen “Imagery of Chess” som arrangerades i New York 1944, av, ja vem annars om inte schackkonstens mästare, Marcel Duchamp. Utställningen bestod av 32 inbjudna konstnärer vilket motsvarade antalet pjäser på ett schackbräde. Max Ernst och Duchamp själv bidrog med egna designade schackspel med andra konstnärer deltog med konstverk där schack var huvudmotivet som  Dorothea Tannings surrealistiska målning “Endgame” med ett schackbräde i bakgrunden. Om med det draget säger vi schack matt för den här essän.

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder
Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Onåbar

Den första delen av Gabriella Olssons prosaföljetong.

Av: Gabriella Olsson | Utopiska geografier | 25 Maj, 2015

Angående humaniora. En intervju med Svante Nordin

Vad är historia bra till? Det frågar sig Friedrich Nietzsche 1874 i essän ”Om historiens skada och nytta” (Otidsenliga betraktelser, del II). Nietzsche urskiljer tre grovt tillyxade sätt att betrakta ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Litteraturens porträtt | 02 februari, 2012

Rena rama sanningen - “that’s the gospel truth!”

I Sverige är attityden “stanna hemma och må dåligt ensam, och vänta på att du mår bättre, innan du går ut“. I Chicago är attityden “jag mår dåligt, så jag ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 17 juli, 2013

Helen Schjerfbeck – Självporträttens mästarinna

Självporträtt har förekommit sedan antiken, men det var i samband med renässansen som de kom att utgöra en självständig genre. Självporträttet är en dialog mellan konstnären och den egna spegelbilden ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 mars, 2012

Vad är musikkritik?

Musikkritiken som vi känner den idag är omöjlig att tänka sig utan framväxten av dels den borgerliga offentligheten, dels de moderna teknologierna för reproduktion, distribution eller konservering. Likväl är det ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om musik | 25 Maj, 2009

Tvärs över sommaren

I Tvärs över sommaren står det en tom gungstol men ingen vill gunga, alla vill sjunga Alla vill gå utför kärrvägen, ner mot sjön för att där - unisont - bjuda tystnaden  Så är det inte ...

Av: Bengt Berg | Utopiska geografier | 21 september, 2009

Hon drar pennan över världens kropp

Redan i sin boks huvudtitel har hon gjort oss till fåglar för att vi skall bli poetiska. llustration: Kristina T helin Att läsa dig - Helene Cixous Så många ord ...

Av: Eleonora Bru | Essäer om litteratur & böcker | 12 augusti, 2010

Jag går nu ut och sopar efter stormen…

Näst senast det hände var en av de sista dagarna i januari. Svansen av en cyklon snärtade till ett av våra båda alltför stora, höga och bräckliga macrocarpa-träd (en sorts ...

Av: Ivo Holmqvist | Gästkrönikör | 15 juni, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.