Kopior av gullhornene Foto Malene Thyssen. Wikipedia

Ulrik Langen: ”Tyven”.

Göran Tunströms roliga roman ”Tjuven” är dessbättre kontrafaktisk: ingen har stulit från Carolina Rediviva Codex Argenteus, biskop Wulfilas gotiska bibelöversättning från 300-talet som präntades på pergament i Ravenna ett par ...

Av: Ivo Holmqvist | 07 maj, 2016
Essäer om politiken

Eleonora Danco . Foto: Lena Andersson

Fokus på Italien under Göteborgs filmfestival

Den 39:e upplagan av Göteborgs filmfestival hade fokus på Italien. Ungefär 20 filmer visades. Däribland Eleonora Dancos långfilmsdebut N-Capace och Pietro Marcellos Lost and Beautiful, som vann årets Ingmar Bergman-pris ...

Av: Lena Andersson | 16 februari, 2016
Essäer om film

Gör Bologna-processen yrkesskolor av Europas universitet?

Bildning är i motsats till utbildning inte direkt kopplad till ekonomiska syften - så uttryckte sig Wilhelm von Humboldt, men ett visst perspektiv på arbetsmarknaden vill de flesta studenter ändå ...

Av: Lilian O. Montmar | 28 mars, 2010
Allmänna reportage

Dokusåpan och döden

I dagarnas Big Brother-diskussioner kan man påminnas om två brittiska tv-dramer på temat. Den första av de båda, The Year of the Sex Olympics, sändes 1968 inom ramarna för BBC2:s ...

Av: Charlotte Wiberg | 24 december, 2017
Essäer om film

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp



Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit upp i samma nivå som den antika förlagan. 
Motivet med Laokoon och hans söner finns även avbildat i många målningar. För att nämna några: El Grecos målning från 1614, Francesco Paolo Hayez 1800-talsmålning och Roy Lichtensteins målning från 1988. Ingen av dessa verk har dock samma dramatik och dynamik som skulpturgruppen, utan ser lite stela och teatrala ut.

Laokoon var en trojansk präst som genomskådade Odysseus krigslist med den trojanska trähästen, men precis när Laokoon skulle avslöja komplotten ingrepp gudarna, som stod på Odysseus sida, och skickade ner en orm som dödade honom och hans två söner.

Den skulpturgrupp som vi idag kan se i Vatikanen återupptäcktes 1506 och stilen brukar kallas hellenistisk barock. Förmodligen är marmorstatyn inte original utan en kopia och den kan en gång i tiden funnits i en bronsversion, men som i många liknande fall kan ingen vara riktigt säker. En sak är iallafall säkert, det är ett av konsthistoriens mest dramatiska verk och man kan gissa att många filmskapare som gjort skräckfilmer om ormar, som “Anaconda” (1997), “Python” (2000) etc.,  sneglat på Laokoon och hans söner för inspiration när det gäller den dramatiska och visuella kampen mellan orm och människa.

Motivet med Laokoon och hans söner finns även avbildat i många målningar. För att nämna några: El Grecos målning från 1614, Francesco Paolo Hayez 1800-talsmålning och Roy Lichtensteins målning från 1988. Ingen av dessa verk har dock samma dramatik och dynamik som skulpturgruppen, utan ser lite stela och teatrala ut.

Ett så välkänt motiv som Laokoon har naturligtvis också gett upphov till parafraser, parodier och olika udda versioner. På nätet hittade jag bland annat en ganska komisk version där Laokoon brottas med en dammsugarslang istället för en orm och en mer populärkulturell referens där man bytt ut figurerna mot tre stycken Stormtroopers. Ett något mer udda verk är det anatomiska verk från 1938 där man återskapat gruppen med hjälp av skelett från människor och ormar. Man skulle kunna kalla det för en röntgenvariant av skulpturgruppen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Inom samtidskonsten har man ofta tagit fasta på skulpturgruppens form och rörelse. Under sommaren 2017 arrangerade på Henry Moore Institute i England en utställning med titeln “Towards a new Laocoon” där några samtida skulptörer visade verk inspirerade av Laokoongruppen. Richard Deacons “Laocoon” (1996) är en stor böjd träskulptur som slingrar sig som ett tomt ormskinn i luften. Deacon har tagit fasta på ormens cylinderformade kropp och hur den vrider sig runt Laokoons och hans söner. Personerna är frånvarande i skulpturen och kvar blir bara rörelsen och formen efter ormen.

Även Tony Cragg intresserar sig för det organiska och rörelsen i verket. Cragg har använt sig av bruna avloppsrör som han kopplat ihop till en slingrande skulptur som omfamnar olika föremål som en stor rostfri mjölkkanna, ett bord och en korg av rotting. Man kan se plaströren som ormarna som slingrar sig runt de tre personer som i skulpturen symboliseras av tre olika vardagliga föremål som en kanna, en korg och ett bord.

Utställningen på Henry Moore Institute visar att det antika arvet efter Laokoon fortfarande inspirerar konstnärer att skapa nya intressanta samtidskonstverk, även om jag kan tycka att ingen hittills lyckats överträffa originalet i det här fallet.  

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

I kroppens sista natt

Kassandra ropar i natten i början av min pjäs ”Kroppens sista natt”. Hennes rop är genomträngande och fyller hela salongen, ja, en hel värld. Varför ropar hon? Är det ett ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 27 januari, 2017

Meditation om det mänskliga psyket

En betraktelse kring meditation som kulturellt innehåll. Detta hände 1969 i en förort till Stockholm.

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 18 juli, 2017

En politisk ontologi? Om Giorgio Agambens Homo sacer

Vad skulle det innebära att tänka oss politikens ontologi? Som ett politikens ursprung? Före värdeomdömen och olika politiska ideologier och partier. Frågorna ställs av översättaren Sven-Olof Wallenstein i efterskriften till ...

Av: Marie Hållander | Essäer om religionen | 15 januari, 2011

Sofia Karlsson. Slutprojekt 3

 

Av: Sofia Karlsson | Kulturen strippar | 16 juni, 2012

Ryttarstatyn - Några anteckningar om August Strindberg

Året är 1887. Natten är sen. Men på Rydbergs Kælder är stämningen hög. Röster sorlar, skratten rungar. Champagnen och spriten flödar. Lokalen är full av människor, trots den sena timmen ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 01 maj, 2010

Den vidunderliga lyckan

Att vara lycklig är något vidunderligt. Att vara lycklig är dock endast möjligt i det lilla. Att vara lycklig är inte sällan att utestänga det som gör en illa.

Av: Merkel Garay | Melker Garay : Reflektioner | 13 maj, 2015

Två främlingar, två mord

     Albert Camus  James M Cain Två främlingar, två mord - förbättrade verkligen Albert Camus James M. Cains romanuppslag? Stefan Gurt berättar om den mindre kända förebilden till Albert Camus roman Främlingen och frågar ...

Av: Stefan Gurt | Essäer om litteratur & böcker | 04 januari, 2007

Kan islam och demokrati förenas?

Om 1980-talet dominerades av fruktan för export av den iranska revolutionen, så har perspektivet under 1990-talet vidgats till ett globalt islamiskt hot. 1 De olika riktningarna inom dagens islam tenderar ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Essäer om samhället | 26 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.