David Bowie spelar på Tweeter Center utanför Chicago, augusti 2002. Foto: Adam Bielawski.

”I had so many dreams, I had so many breakthroughs”

Efter att ha kämpat mot cancern i ett och ett halvt år avled David Bowie i stillhet på söndagen, 69 år gammal. Hans sista skiva ”Blackstar” gavs ut på hans ...

Av: Peter Sjöblom | 11 januari, 2016
Musikens porträtt

J. M. G. Le Clézio, Hunger i Nobelklass

Jean-Marie Gustave Le Clézio. Foto: Jacques SassierNobelpristagaren J. M. G. Le Clézio är en mycket produktiv författare. Senaste romanen publicerades den andra oktober av Gallimard: Ritournelle de la faim (ungefär: ...

Av: Daniel Pedersen | 13 oktober, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Mediation i Tibet. Bild: Guido Zeccola

Asiens helande inverkan

Varför har discipliner från Asien en botande (helande) inverkan på oss?

Av: Nina Michael | 07 juli, 2015
Gästkrönikör

Försök till samtal med Mästaren

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Percival | 04 november, 2012
Essäer om religionen

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp



Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit upp i samma nivå som den antika förlagan. 
Motivet med Laokoon och hans söner finns även avbildat i många målningar. För att nämna några: El Grecos målning från 1614, Francesco Paolo Hayez 1800-talsmålning och Roy Lichtensteins målning från 1988. Ingen av dessa verk har dock samma dramatik och dynamik som skulpturgruppen, utan ser lite stela och teatrala ut.

Laokoon var en trojansk präst som genomskådade Odysseus krigslist med den trojanska trähästen, men precis när Laokoon skulle avslöja komplotten ingrepp gudarna, som stod på Odysseus sida, och skickade ner en orm som dödade honom och hans två söner.

Den skulpturgrupp som vi idag kan se i Vatikanen återupptäcktes 1506 och stilen brukar kallas hellenistisk barock. Förmodligen är marmorstatyn inte original utan en kopia och den kan en gång i tiden funnits i en bronsversion, men som i många liknande fall kan ingen vara riktigt säker. En sak är iallafall säkert, det är ett av konsthistoriens mest dramatiska verk och man kan gissa att många filmskapare som gjort skräckfilmer om ormar, som “Anaconda” (1997), “Python” (2000) etc.,  sneglat på Laokoon och hans söner för inspiration när det gäller den dramatiska och visuella kampen mellan orm och människa.

Motivet med Laokoon och hans söner finns även avbildat i många målningar. För att nämna några: El Grecos målning från 1614, Francesco Paolo Hayez 1800-talsmålning och Roy Lichtensteins målning från 1988. Ingen av dessa verk har dock samma dramatik och dynamik som skulpturgruppen, utan ser lite stela och teatrala ut.

Ett så välkänt motiv som Laokoon har naturligtvis också gett upphov till parafraser, parodier och olika udda versioner. På nätet hittade jag bland annat en ganska komisk version där Laokoon brottas med en dammsugarslang istället för en orm och en mer populärkulturell referens där man bytt ut figurerna mot tre stycken Stormtroopers. Ett något mer udda verk är det anatomiska verk från 1938 där man återskapat gruppen med hjälp av skelett från människor och ormar. Man skulle kunna kalla det för en röntgenvariant av skulpturgruppen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Inom samtidskonsten har man ofta tagit fasta på skulpturgruppens form och rörelse. Under sommaren 2017 arrangerade på Henry Moore Institute i England en utställning med titeln “Towards a new Laocoon” där några samtida skulptörer visade verk inspirerade av Laokoongruppen. Richard Deacons “Laocoon” (1996) är en stor böjd träskulptur som slingrar sig som ett tomt ormskinn i luften. Deacon har tagit fasta på ormens cylinderformade kropp och hur den vrider sig runt Laokoons och hans söner. Personerna är frånvarande i skulpturen och kvar blir bara rörelsen och formen efter ormen.

Även Tony Cragg intresserar sig för det organiska och rörelsen i verket. Cragg har använt sig av bruna avloppsrör som han kopplat ihop till en slingrande skulptur som omfamnar olika föremål som en stor rostfri mjölkkanna, ett bord och en korg av rotting. Man kan se plaströren som ormarna som slingrar sig runt de tre personer som i skulpturen symboliseras av tre olika vardagliga föremål som en kanna, en korg och ett bord.

Utställningen på Henry Moore Institute visar att det antika arvet efter Laokoon fortfarande inspirerar konstnärer att skapa nya intressanta samtidskonstverk, även om jag kan tycka att ingen hittills lyckats överträffa originalet i det här fallet.  

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder
Bild av Anikó Bodoni Lind

Den fria rörligheten

Under Naturmorgons tidiga timmar i P 1 kunde man häromdagen lyssna till den önskade fria rörligheten. Det handlade då om djur det vill säga. vargar. En specialist önskade sig en ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2016

F. W. Murnau under en filminspelning 1920. Foto Public Domain Wikipedia

F. W. Murnaus två kärlekar

Film är ett bildmedium. En sats som tål att upprepas. Men varför då? Varför upprepa något som alla kan skriva under på?

Av: Ulf Stenberg | Filmens porträtt | 14 februari, 2016

Jenny Berggren Keljevic

Är du i kärlek eller i lust?

Vi har väl alla någon gång kommit till den punkten i olika relationer då det antingen utvecklas eller börjar slita i kanterna på ett eller annat sätt. Ibland händer det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 30 juni, 2017

 Rafael Filosofskolan i Aten. Bild Wikigeeks

Mellan Skylla och Karybdis

”Det bästa hos kristendomen är ett liv värdigt Kristus. Där det finns skall vi inte vara så snara till att misstänka människor för irrlära.” (Ur Johan Huizinga: ”Erasmus”)

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 16 Maj, 2017

Lord Byron i Venedig

Dunk DUNK, dunk DUNK, dunk DUNK. Han går där uppe på golvet, det golv som är vårt tak, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Vi bor i Palazzo Mocenigo, i ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 09 februari, 2010

Den avtrubbade framtiden är redan här

Förhållandet mellan fiktion och verklighet tycks mer och mer glida in i en gråzon av “transparens”. Jag menar inte i mitt eget huvud, även om det säkert stämmer där också ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 26 augusti, 2011

Konstnärligt skapande inom buddhismen

Gunilla Nordlund om bodhisatvan Thang-Stong Gyal-Po och  -ace lhamo - den tibetanska  operans  födelse och utveckling. Vem var Thang-stong Gyal-po? Thang-stong Gyal-po* levde mellan 1361 -1485  och uppnådde en ålder av ...

Av: Gunilla Nordlund | Essäer om religionen | 06 april, 2009

Mediabilden av invandrare

"Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också.Det är inte kunskap  vi saknar.Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna." (Sven Lindkvist: Utrota varenda ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Essäer om samhället | 06 februari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts