Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | 13 juli, 2017
Björn Gustavsson

Vårt behov av Bukowski

Kalsongerna är skitiga. Han är orakad, otvättad sedan minst en vecka tillbaka. Den slitna och gamla rangliga soffan är nerpinkad. Whiskyn är slut, flaskan ligger tom och naken under bordet ...

Av: Crister Enander | 13 Maj, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Balthazar Gracian, Arthur Schopenhauer och livsviljan

I en tid då många människor praktiserar Schopenhauers åsikt att man kan befria sig ur världens elände genom att förneka livsviljan, är filosofen om inte glömd så dock förgäten. Låt ...

Av: Bo I. Cavefors | 02 januari, 2014
Agora - filosofiska essäer

Kampen mot nutiden: Martin Becks Budapest

Maj Sjöwalls och Per Wahlöös romaner om polisen Martin Beck hamnade återigen på tapeten under vintern. Få svenska kriminalromaner har fått samma spridning, i alla fall innan deckarboomen, och få ...

Av: Markus Öbrink | 10 april, 2013
Essäer

 Bild: Charlotte Johannesson, ”Magritte Apple” (from the Digital Theatre series), 1981-1985

Med hålkort i väven



Vävkonst och datakonst har mer gemensamt än man kan tro. På Malmö konsthall visas fram till den 14 januari 2018 en utställning där den skånska konstnären Charlotte Johannesson medverkar. Johannesson var utbildade som väverska och arbetade med textilkonstnär innan hon i slutet av 1970-talet upptäckte att man kunde använda datorer för att skapa konst. Idag räknas hon som en av pionjärerna inom svensk datakonst. 
Den tidiga datakonsten och då framför allt kvinnornas betydelse har på de senaste åren börjat lyftas fram ur historiens skuggor. Victoria and Albert Museum i London har de senaste åren börjat samla på tidig datakonst skapad av kvinnor. I sina samlingar har man bland annat verk av Vera Molnar som i slutet av 1960-talet använde sig av en IBM 370 och en plotter för att skapa bilder eller Katherine Nash, som i slutet av 1960-talet samarbetade med dataingenjörer på Minnesotas universitet, för att skapa datakonst.

Under 1800-talet började man mekanisera vävindustrin och fransmannen Joseph-Marie Jacquard uppfann en vävstol som använde sig av hålkort som bestämde vävens mönster. Dessa hålkort blev längre fram en föregångare till hur datorer programmerades. Under 1800-talet började man också experimentera med mekaniska räknemaskiner. Den brittiska matematikern Charles Babbage uppfann en räknemaskin som anses vara föregångare till dagens dator och Ada Lovelace skapade en algoritm till maskinen och anses därför vara historiens första dataprogrammerare. Idéer från textilindustrin och matematiken skulle så småningom sammanstråla och skapa förutsättningarna för dagens datoriserade samhälle.

 

I Charlotte Johannesson konst möts dessa två världar, den textila och den digitala. Tillsammans med sin man Sture Johannesson drev hon Digitala Teatern under 1980-talet i Malmö. Det var här Charlotte började utveckla idéen om att överföra textila kompositioner till en digital bildvärld. Hennes konstnärliga utveckling sammanfaller också med datorns intåg i hemmen. Tidigare hade konstnärer varit beroende av ingenjörer och dyrbar datatid för att skapa konst på datorer, men i och med hemdatorn, som Apple II, kunde konstnärerna själva köpa den utrustning de behövde och ha den i sin ateljé. Det finns flera andra skärningspunkter i Charlottes konstnärskap mellan datorer och vävning. Johannesson arbetade till exempel med en förenklad form av Jaquardvävning där mönstret designas med hjälp av ett hålkort. Apple II hade en datorskärm som bestod av 239 pixlar horisontalt och 191 pixlar vertikalt, vilket visade sig motsvara vävstolens format, vilket förenklar övergången från textila till digitala motiv.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den tidiga datakonsten och då framför allt kvinnornas betydelse har på de senaste åren börjat lyftas fram ur historiens skuggor. Victoria and Albert Museum i London har de senaste åren börjat samla på tidig datakonst skapad av kvinnor. I sina samlingar har man bland annat verk av Vera Molnar som i slutet av 1960-talet använde sig av en IBM 370 och en plotter för att skapa bilder eller Katherine Nash, som i slutet av 1960-talet samarbetade med dataingenjörer på Minnesotas universitet, för att skapa datakonst.  

 

Den tidiga datakonsten i Sverige har dock länge varit undanskuffad i konstens periferi och då synnerligen de kvinnliga pionjärerna. Vi är ganska glada att lyfta fram hur duktiga vi är inom dataspelindustrin och andra tekniska innovationer, men tyvärr inte lika duktiga på att lyfta fram våra digitala konstnärer och deras pionjärarbeten. Förhoppningsvis kommer utställningen med Charlotte Johannesson att förändra detta i längden. Att Charlotte även medverkade i den Nordiska paviljongen under Venedigbiennalen 2017 bidrar förstås också till ett ökat internationellt intresse för den tidiga svenska datakonsten.

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

August Strindberg 2012

Om August Strindbergs liv, leverne, texter och persona tvistar de lärde ständigt. De flesta har en uppfattning om Strindberg och ofta en ganska stark sådan. Det är anmärkningsvärt att en ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 07 januari, 2012

Illustration: Hebriana Alainentalo

Fantasi och mening

Kärleken har behov av verklighet.

Av: Tidningen Kulturen | Melker Garay : Reflektioner | 15 september, 2015

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

I juletid blommar körsbärsträden i Central Park

Efter en tolvtimmars flygresa över Atlanten i ”monkeyclass” kan det kännas skönt att sträcka på benen med en promenad. Vi är på besök hos dottern och ska fira jul på ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 15 januari, 2012

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn   Klipporna på Färöarna är otaligt många och fantastiskt vackra. Har rest på många sätt, och i många länder, men särskilt starkt ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 09 februari, 2007

Det är vackert i sin uppgivenhet och i det vackra finns i sin…

I dessa dagar då samhället tampas med problem som utanförskap och ungdomar på glid, fyller två guldpärlor 30 år. Guldpärlor i form av film om just tonårens utmaningar, utanförskap och ...

Av: Nicole E. Wallenrodhe | Essäer om film | 24 april, 2013

Europas vatten

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 15 november, 2011

Orientalism – västs syn på Öst

Foto: Simon Amarcord TEMA ÖST-VÄST Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi beskriver hur den västerländska självbilden vuxit fram i kontrast till ett, mer eller mindre, konstruerat Öst. Resor till fjärran länder i syfte att upptäcka ...

Av: Mohammad Fazlhashemi | Essäer om samhället | 30 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.