En av Sveriges starkaste liberala röster

Det första intrycket av Dilsa Demirbag-Sten är hennes energi och engagemang. Redan innan vi har satt oss vid ett bord för att diskutera hennes nya biografi Fosterland, har hon hunnit ...

Av: Waldemar Ingdahl | 27 Maj, 2010
Övriga porträtt

Veckans Bodström

Förre justitieministern, fotbollspelaren och deckarförfattaren Thomas Bodström har skrivit en bok som avslöjar det som alla redan för länge sedan visste. Dessutom tycker han att socialdemokraterna ska förnya sig genom ...

Av: Gregor Flakierski | 29 Maj, 2011
Veckans titt i hyllan

Attraktionslagen gäller alltid

Du känner till attraktionslagen. Den styr dig när du blir förälskad och när någon blir förälskad i dig. Jag drogs till min nuvarande hustru, jag drabbades inte av henne. Jag ...

Av: Stefan Whilde | 01 juli, 2013
Stefan Whilde

Veckan från hyllan, Vecka 24-2013

Rasisterna i SD (Sicherheitdienst? Det skulle förklara en del) har varit i blåsväder (igen) eftersom de uppbär massa partistöd för mandat som ingen företräder. De får helt enkelt pröjs för ...

Av: Gregor Flakierski | 08 juni, 2013
Veckans titt i hyllan

Albrecht Dürer, “Noshörningen” (1515). Källa: Wikipedia

Fantastiska varelser och deras skapare




År 1515 skapade den tyska konstnären Albrecht Dürer ett grafiskt blad föreställande en indisk pansarnoshörning. På 1500-talet var det nästan ingen i Europa som hade sett en riktig noshörning, inte ens Dürer verkar det som. Bilden är förmodligen gjord efter en beskrivning eller en annan förlaga, av en levande noshörning som visades upp i Lissabon samma år. Många betraktare ansåg nog på den här tiden, att noshörningen var ett lika underligt och exotiskt djur som enhörningen.

Enhörningar finns det gott om i konsten. Det var ett sagodjur som under medeltiden kom att förknippas med Kristus och som också var en symbol för det oskuldsfulla. På Rafaels målning från 1500-talet ser vi jungfru Maria som sitter med en mycket liten enhörning i famnen som en symbol för hennes oskuld och renhet. Det finns olika teorier om enhörningens ursprung. Det har spekulerats om det funnits något riktigt djur som varit förlaga eller inte. En annan teori är att man hittat horn från Narvalen, som egentligen är långa spiralvridna tänder som ser väldigt fantasifulla ut, och att dessa horn har triggat igång fantasin, och att man trott att de tillhört enhörningar.
<br />
Ellen Jewett, “A feral antiquity II” (2015). Courtesy the artist


Ellen Jewett, “A feral antiquity II” (2015). Courtesy the artist

Annons:

Enhörningar finns det gott om i konsten. Det var ett sagodjur som under medeltiden kom att förknippas med Kristus och som också var en symbol för det oskuldsfulla. På Rafaels målning från 1500-talet ser vi jungfru Maria som sitter med en mycket liten enhörning i famnen som en symbol för hennes oskuld och renhet. Det finns olika teorier om enhörningens ursprung. Det har spekulerats om det funnits något riktigt djur som varit förlaga eller inte. En annan teori är att man hittat horn från Narvalen, som egentligen är långa spiralvridna tänder som ser väldigt fantasifulla ut, och att dessa horn har triggat igång fantasin, och att man trott att de tillhört enhörningar.

Det var nog inte många i Europa under medeltiden som kände till eller hade sett en Narval, som lever i norra ishavet. Under stor del av historien har havet varit och är fortfarande ett stort outforskat område som döljer många spännande och skrämmande varelser. Kanske inte lika skrämmande som de monster och sjöodjur som man kan hitta på äldre sjökort som Olaus Magnus sjökarta från 1539. När man ser det myller av sjöormar, sjömonster och jättekrabbor som hotar att sluka båtar och besättningar så förstår man att man hölls sig på land eller nära kusten.

Även i vår tid dyker det upp märkliga väsen. När jag var liten fick jag höras talas om Skvadern, ett märkligt djur som bodde i Medelpads skogar och som var en märklig korsning, där framdelen bestod av en hare och bakdelen av en tjäder. Det finns “riktiga” exemplar att se på museum, där en kreativ taxidermist sytt ihop de två djurdelarna till ett nytt djur. Det finns en del samtida konstnärer som också arbetar med att skapa nya fantasifulla och skrämmande varelser genom att kombinera olika uppstoppade djurdelar.

Enrique Gomez de Molina är ett exempel, men inget bra exempel. Konstnären skriver på sin hemsida att han blir glad över att se sina fantasifulla varelser men samtidigt ledsen för att vi hålla på att utrota många arter. Ironiskt nog så var det därför konstnären hamnade i problem med rättvisan när det visade sig att han utan tillstånd hade importerat djurdelar. Det finns en stor svart marknad som handlar med utrotningshotade och rödlistade djur och genom att ignorera lagarna bidrog konstnären själv till att djuren hotades. Bland några av Molinas skapelser kan man nämna en ekorre med sköldpaddsskal och ett fågelhuvud. Ekorrens huvud verkar Molinas sedan har använt i ett annat verk där det återfinns monterat på bakkroppen av en krabba.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mer poetiska och organiska är Ellen Jewetts skulpturer där hon låter djur och natur smälter ihop i fantastiska keramikkreationer. Som en coyote som verkar hålla på att förvandlas till en fågel. Den står på fågelben och svansen växer fram som en symbios av fågelfjädrar, växter och löv. Hela skulpturen har en cirkulär och organisk form. Samma känsla får man när ser Jewetts tupp där fjädrarna övergår i ett grenverk där det sitter små fåglar. Det är precis som om Jewetts skapelser bär med sig sitt eget ekosystem med växter och andra djur.

Kate Clark är ett annat exempel. Hon arbetar mycket med skulpturer av djur som antiloper, zebror och hjortar där hon byter ut djurets ansikte mot ett mänskligt ansikte. På så sätt spinner hon vidare på Frida Kahlos verk ”The Wounded Deer” från 1946 där Frida har gestaltat sig som en hjort i skogen träffad av jägarnas pilar. Precis som i Clarks verk är hjortens ansikte mänskligt, i det här fallet ett självporträtt av Frida.

Att kombinera ihop olika delar av djur och människor till nya fantasifulla och fasansfulla kreationer är en gammal idé och det finns många exempel på det inom konsten och litteraturen. Minotauren (människa med tjurhuvud), Kentauren (människa med hästkropp), Sfinxen (lejon med människohuvud), Sjöjungfrun (fisk med överkropp av en människa) för att nämna några.

Man skulle kunna säga att dessa skapelser är surrealistiska och en av surrealismens främsta konstnärer Salvadore Dali har också bidragit med att skapa fantasifulla djur. I målningar som “The Temptation of Saint Anthony” (1946) ser vi elefanter som bär olika arkitektoniska konstruktioner på sina ryggar, men det mest surrealistiska är deras långa spindelliknande ben som de kliver omkring på. Även i målningen “Celestial Ride” (1957) föreställande en noshörning, kanske inspirerad av Dürers grafiktryck, hittar vi också de långa tunna spindelben och i kroppen finns en TV som visar en basebollmatch.

När jag ser alla dessa bilder och konstverk så kommer jag att tänka på Newt Scamander, huvudpersonen i filmen “Fantastiska vidunder och var man hittar dem” (2016) efter J. K. Rowlings roman. Newt Scamander är en magizoologist som försöker rädda och bevara hotade magiska varelser som Niffler, Erumpet och Obscurus. Han förvarar alla dessa fantastiska varelser i en magisk resväska. Öppnar man väskan kan man gå nedför en lång trappa och besöka Scamanders laboratorium och en enorm park där han föder upp sina märkliga djur och håller dem i säkert förvar. Scamanders resväska blir som en metafor för vår fantasi där vi kan skapa alla dessa påhittade varelser som fascinerat och skrämt oss genom historien. Ibland smiter de ut från väskan, precis som i filmen, och blir till fantastiska och skrämmande bilder, berättelser och filmer.

 

 

 

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

August Strindberg 2012

Om August Strindbergs liv, leverne, texter och persona tvistar de lärde ständigt. De flesta har en uppfattning om Strindberg och ofta en ganska stark sådan. Det är anmärkningsvärt att en ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 07 januari, 2012

Illustration: Hebriana Alainentalo

Fantasi och mening

Kärleken har behov av verklighet.

Av: Tidningen Kulturen | Melker Garay : Reflektioner | 15 september, 2015

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

I juletid blommar körsbärsträden i Central Park

Efter en tolvtimmars flygresa över Atlanten i ”monkeyclass” kan det kännas skönt att sträcka på benen med en promenad. Vi är på besök hos dottern och ska fira jul på ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 15 januari, 2012

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn   Klipporna på Färöarna är otaligt många och fantastiskt vackra. Har rest på många sätt, och i många länder, men särskilt starkt ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 09 februari, 2007

Det är vackert i sin uppgivenhet och i det vackra finns i sin…

I dessa dagar då samhället tampas med problem som utanförskap och ungdomar på glid, fyller två guldpärlor 30 år. Guldpärlor i form av film om just tonårens utmaningar, utanförskap och ...

Av: Nicole E. Wallenrodhe | Essäer om film | 24 april, 2013

Europas vatten

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 15 november, 2011

Orientalism – västs syn på Öst

Foto: Simon Amarcord TEMA ÖST-VÄST Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi beskriver hur den västerländska självbilden vuxit fram i kontrast till ett, mer eller mindre, konstruerat Öst. Resor till fjärran länder i syfte att upptäcka ...

Av: Mohammad Fazlhashemi | Essäer om samhället | 30 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.