Ett barn är fött...

Idyllen kan vara påträngande. Den kan bli för mycket. Idyllen är då ofta avskild från det verkliga. Den avsedda relationen av en s.k. inkarnation kan vara bruten. Några vill inte ...

Av: Hans-Evert Renérius | 25 december, 2014
Gästkrönikör

HANDLINGAR KRING RAYMOND ROUSSELS DÖD

"P.S. Kommissariat - sekt. Politeama - Palermo14 juli 1933 År XI i Fascismens EraInterntelegramÄrade herr förste PretorÄrade herr KvestorPalermo Vid omkring tiotiden idag på förmiddagen då hotellvaktmästaren Antonio Kreuz på Hotel ...

Av: Leonardo Sciascia. översättning: Torbjörn Elensky | 05 oktober, 2009
Utopiska geografier

Jacksonbot in action

Det där kan min robot göra bättre – om konst som algoritmer

Kallar du det där för konst? Min robot skulle kunna göra det mycket bättre! Kanske kommer konstnärer att ersättas av robotar i framtiden. Påståendet får nog en del att rynka ...

Av: Mathias Jansson | 18 februari, 2015
Essäer om konst

46. Kjell

Kjell skyndar över Mårtenstorget. Han är på väg till lasarettet för att sortera bland de gamla apparaterna. Han har varit där i perioder under hela hösten. Ombyggnationen som är på ...

Av: Kjell | 09 november, 2012
Lund har allt utom vatten

Harriet Russell ”Return to sender” (2008)

Som ett konstverk på posten



På 1960-talet började konstnärer skicka konst, som vykort och små kollage, till varandra med posten. Företeelsen fick namnet “Mail art” och nådde sin storhetstid på 1970-talet. Konsten att skicka brev är idag nästan en bortglömd företeelse, för vem behöver brev när man enkelt kan maila, facebooka, snapchatta och whatsappa till varandra? Det gamla talesättet “Som ett brev på posten” verkar idag också mer vara ett ironiskt uttryck än ett löfte om punktlighet och omsorg för våra försändelser.


Det är nu inte alltid posten är så samarbetsvillig och så intresserad av konstnärliga uttryck. Det är något som den norska konstnären Marit Følstad fick uppleva när hon skulle transportera sitt konstverk “Anger/Dangerous” från tillverkaren i London till Norge. Konstverket som består av en neonskylt med texten "Anger/Dangerous", stoppades av tullen som inte betraktade det som ett konstverk utan som, just det, en neonskylt, som då enligt lag ska beläggas med moms för att kunna föras in i landet. Følstad blev tvungen att driva saken i domstol för att bevisa att hennes konstverk inte var en vanlig neonskylt, utan ett konstverk. I domstolen vann konstnären till slut, så nu är det återigen ett konstverk och inte bara en vanlig neonskylt.
Harriet Russell ”Return to sender” (2008)<br />
<br />
Walead Beshty, krossat glasblock, (2005-2014)

Harriet Russell ”Return to sender” (2008)

Walead Beshty, krossat glasblock, (2005-2014)

Annons:

En som upplevt postens hårdhänta hantering av paket är den amerikanska konstnären Walead Beshty. Under nio år skickade han olika sorters glasblock med budfirman FedEx. I många fall råkade paketen ut för en omild behandling och glaset kom tillbaka med sprickor och skador. De skadade glasblocken blev till skulpturer, där de slumpmässiga sprickorna och mönstren berättade en historia om verkets resa genom det amerikanska landskapet. Utställningen var väl inte den bästa reklamen för företaget FedEx, eftersom Beshty använde emballaget som podium där FedEx logga syntes tydligt och ovanpå ställde han demonstrativt det trasiga glasblocket.

På nätet kan man hitta flera historier, sanna eller påhittade, om personer som skickat sig själva med posten. Att maila sig själv på posten är inget man ska prova då risken att man dör på kuppen är ganska stor. Ett betydligt bättre sätt att se hur postsystemet fungerar inifrån är att rigga en kamera i ett paket. Konstnärsgruppen !Mediengruppe Bitnik gjorde (2013) verket “Delivery for Mr. Assange”, som är en 32-timmars live post-performance där man skickade ett paket till Wikileaks grundaren Julian Assange som befann sig på Ecuadors ambassad i London. Löpande under projektet skickades bilder och positioner från kameran till en hemsida och Bitniks Twitter-konto. Slutligen avslutades performancen när paketet nådde fram till mottagaren och de tusentals som följde paketets väg på Twitter kunde få en hälsning från Julian Assange själv genom kameran.

Hur långt är egentligen posten och din brevbärare villiga att gå för att få leverera din post? Den amerikanska posten har ett berömt inofficiellt motto som lyder: “Neither snow nor rain nor heat nor gloom of night stays these couriers from the swift completion of their appointed rounds”. En engelsk illustratörsstudent vid namn Harriet Russell beslöt att sätta den engelska posten på prov och se om man fortfarande levde upp till devisen att brevet alltid ska fram. Russell skapade en serie vykort som hon kallade “Return to sender”. Hon skickade 130 vykort till sig själv där adressen bestod av en karta, en rebus, ett korsord och andra pussel som först måste lösas innan man kunde hitta mottagaren. Otroligt nog lyckades posten leverera alla, utom 10 stycken som inte kom fram till mottagaren. Breven har samlats i en bok som publicerade 2005 med titeln “Envelopes: A Puzzling Journey Through the Royal Mail“

Det är nu inte alltid posten är så samarbetsvillig och så intresserad av konstnärliga uttryck. Det är något som den norska konstnären Marit Følstad fick uppleva när hon skulle transportera sitt konstverk “Anger/Dangerous” från tillverkaren i London till Norge. Konstverket som består av en neonskylt med texten "Anger/Dangerous",  stoppades av tullen som inte betraktade det som ett konstverk utan som, just det, en neonskylt, som då enligt lag ska beläggas med moms för att kunna föras in i landet. Følstad blev tvungen att driva saken i domstol för att bevisa att hennes konstverk inte var en vanlig neonskylt, utan ett konstverk. I domstolen vann konstnären till slut, så nu är det återigen ett konstverk och inte bara en vanlig neonskylt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nu ska man inte skylla postens anställda för att inte vara kreativa. Det finns historiska exempel på att dela ut post kan vara grunden till en konstnärlig karriär. Ta bara fransmannen Ferdinand Cheval som under 1800-talet arbetade som brevbärare. Under sina långa promenader samlade han längs vägen på sig stenar som han tyckte var intressanta och vackra och som han sedan tog hem för att bygga sitt eget ideal palats som idag är en stor turistattraktion. Cheval ville egentligen begravas i sitt palats men då det inte var tillåtet i Frankrike så byggde han istället ett mausoleum på kyrkogården i en snirklig barock inspirerad stil där han nu ligger begravd.

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder
Gunilla Nordlund

När drömmen blir verklighet

Jag känner Gunilla Nordlund sedan minst 10 år tillbaka. Jag har alltid uppskattat hennes kraft som regissör och kulturarbetare att aldrig böja sig för makten utan ständigt fortsätta kämpa för ...

Av: Guido Zeccola | Scenkonstens porträtt | 02 november, 2016

Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 13 maj, 2011

Johan Heinrich Füssli, Le prince Arthur et la reine des fées. Foto:  BOT

Modernismens fria bildspråk

Tänker, tänker jag, att jag nu tagit mig vatten över huvudet med en text (essä) om en så bred och inkluderande -ism som modernismen med utgångspunkt i den anglosaxiska, latinska ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 22 juni, 2015

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Universums svekfullhet & förtrolighet

 Hur närma sig verkligheten? Det vore inte obefogat att hävda att stora delar av G.K. Chestertons mångsidiga författarskap graviterar emot denna fråga. Om den då etablerade verklighetsbilden heter det 1912 ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 23 februari, 2013

Eddie och Reb in da House

  Eddie och Reb. Foto: Agneta Tröjer Eddie och Reb in da House I år har Pride House flyttat in på Södra Teatern med ett digert programutbud under Prideveckans första fem dagar. Det ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 04 augusti, 2007

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Veckan från hyllan, vecka 27. 2012

Den ekonomiska krisen fortsätter, och detaljerna kring den blir allt mer bisarra. Förra veckan raljerade jag över den nya grekiska finansministern. Det gick bara någon dag och det blev ännu ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 30 juni, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.