Kan islam och demokrati förenas?

Om 1980-talet dominerades av fruktan för export av den iranska revolutionen, så har perspektivet under 1990-talet vidgats till ett globalt islamiskt hot. 1 De olika riktningarna inom dagens islam tenderar ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 26 augusti, 2013
Essäer om samhället

Zonen mellan verklighet och verklighet

Under större delen av 2000-talets första årtionde publicerades en liten tidskrift i A5-format som kom fyra gånger om året. Den hette Mitrania och trots det obetydliga formatet var Mitrania en ...

Av: Bertil Falk | 16 mars, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Lovsång

Tidig morgon vid Gryningens Port Din hand sträcktes ut- möte med min Vi vandrade igenom och - det blev Morgon - det blev Zenit - allt stod stilla Vi voro en - varandras like  

Av: Violet Tengberg | 26 april, 2010
Utopiska geografier

När vetenskap blir till religion

Jag är för vetenskap. Så länge den inte blir till religion. När den blir till religion händer det att bokstavstrogna vetenskapsfundamentalister kryper fram ur gömmorna och etablerar sig som nät-terrorister. Till ...

Av: Stefan Whilde | 01 Maj, 2013
Stefan Whilde

Harriet Russell ”Return to sender” (2008)

Som ett konstverk på posten



På 1960-talet började konstnärer skicka konst, som vykort och små kollage, till varandra med posten. Företeelsen fick namnet “Mail art” och nådde sin storhetstid på 1970-talet. Konsten att skicka brev är idag nästan en bortglömd företeelse, för vem behöver brev när man enkelt kan maila, facebooka, snapchatta och whatsappa till varandra? Det gamla talesättet “Som ett brev på posten” verkar idag också mer vara ett ironiskt uttryck än ett löfte om punktlighet och omsorg för våra försändelser.


Det är nu inte alltid posten är så samarbetsvillig och så intresserad av konstnärliga uttryck. Det är något som den norska konstnären Marit Følstad fick uppleva när hon skulle transportera sitt konstverk “Anger/Dangerous” från tillverkaren i London till Norge. Konstverket som består av en neonskylt med texten "Anger/Dangerous", stoppades av tullen som inte betraktade det som ett konstverk utan som, just det, en neonskylt, som då enligt lag ska beläggas med moms för att kunna föras in i landet. Følstad blev tvungen att driva saken i domstol för att bevisa att hennes konstverk inte var en vanlig neonskylt, utan ett konstverk. I domstolen vann konstnären till slut, så nu är det återigen ett konstverk och inte bara en vanlig neonskylt.
Harriet Russell ”Return to sender” (2008)<br />
<br />
Walead Beshty, krossat glasblock, (2005-2014)

Harriet Russell ”Return to sender” (2008)

Walead Beshty, krossat glasblock, (2005-2014)

Annons:

En som upplevt postens hårdhänta hantering av paket är den amerikanska konstnären Walead Beshty. Under nio år skickade han olika sorters glasblock med budfirman FedEx. I många fall råkade paketen ut för en omild behandling och glaset kom tillbaka med sprickor och skador. De skadade glasblocken blev till skulpturer, där de slumpmässiga sprickorna och mönstren berättade en historia om verkets resa genom det amerikanska landskapet. Utställningen var väl inte den bästa reklamen för företaget FedEx, eftersom Beshty använde emballaget som podium där FedEx logga syntes tydligt och ovanpå ställde han demonstrativt det trasiga glasblocket.

På nätet kan man hitta flera historier, sanna eller påhittade, om personer som skickat sig själva med posten. Att maila sig själv på posten är inget man ska prova då risken att man dör på kuppen är ganska stor. Ett betydligt bättre sätt att se hur postsystemet fungerar inifrån är att rigga en kamera i ett paket. Konstnärsgruppen !Mediengruppe Bitnik gjorde (2013) verket “Delivery for Mr. Assange”, som är en 32-timmars live post-performance där man skickade ett paket till Wikileaks grundaren Julian Assange som befann sig på Ecuadors ambassad i London. Löpande under projektet skickades bilder och positioner från kameran till en hemsida och Bitniks Twitter-konto. Slutligen avslutades performancen när paketet nådde fram till mottagaren och de tusentals som följde paketets väg på Twitter kunde få en hälsning från Julian Assange själv genom kameran.

Hur långt är egentligen posten och din brevbärare villiga att gå för att få leverera din post? Den amerikanska posten har ett berömt inofficiellt motto som lyder: “Neither snow nor rain nor heat nor gloom of night stays these couriers from the swift completion of their appointed rounds”. En engelsk illustratörsstudent vid namn Harriet Russell beslöt att sätta den engelska posten på prov och se om man fortfarande levde upp till devisen att brevet alltid ska fram. Russell skapade en serie vykort som hon kallade “Return to sender”. Hon skickade 130 vykort till sig själv där adressen bestod av en karta, en rebus, ett korsord och andra pussel som först måste lösas innan man kunde hitta mottagaren. Otroligt nog lyckades posten leverera alla, utom 10 stycken som inte kom fram till mottagaren. Breven har samlats i en bok som publicerade 2005 med titeln “Envelopes: A Puzzling Journey Through the Royal Mail“

Det är nu inte alltid posten är så samarbetsvillig och så intresserad av konstnärliga uttryck. Det är något som den norska konstnären Marit Følstad fick uppleva när hon skulle transportera sitt konstverk “Anger/Dangerous” från tillverkaren i London till Norge. Konstverket som består av en neonskylt med texten "Anger/Dangerous",  stoppades av tullen som inte betraktade det som ett konstverk utan som, just det, en neonskylt, som då enligt lag ska beläggas med moms för att kunna föras in i landet. Følstad blev tvungen att driva saken i domstol för att bevisa att hennes konstverk inte var en vanlig neonskylt, utan ett konstverk. I domstolen vann konstnären till slut, så nu är det återigen ett konstverk och inte bara en vanlig neonskylt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nu ska man inte skylla postens anställda för att inte vara kreativa. Det finns historiska exempel på att dela ut post kan vara grunden till en konstnärlig karriär. Ta bara fransmannen Ferdinand Cheval som under 1800-talet arbetade som brevbärare. Under sina långa promenader samlade han längs vägen på sig stenar som han tyckte var intressanta och vackra och som han sedan tog hem för att bygga sitt eget ideal palats som idag är en stor turistattraktion. Cheval ville egentligen begravas i sitt palats men då det inte var tillåtet i Frankrike så byggde han istället ett mausoleum på kyrkogården i en snirklig barock inspirerad stil där han nu ligger begravd.

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder
Stefan Zweig

Stefan Zweig om den politiska människan

Tobias Harding om den  österrikisk-ungerske författaren Stefan Zweigs politiska konservatism.

Av: Tobias Harding | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2015

Ndue Ukaj; Godo

Ndue Ukaj (1977) är en albansk-svensk författare, publicist och litteraturkritiker. Han har varit medarbetare i flertalet litterära tidskrifter och redaktör till ett antal litterära verk. Han har också varit chefredaktör ...

Av: Ndue Ukaj | Utopiska geografier | 30 juli, 2012

 Leandro Erlich“Swimming Pool”  The 21 st. Century Museum of Art of Kanazawa, Courtesy the Artist

Ända in i kaklet! - simbassänger i konsten

Simbassängerna låg uppradade i dalen som en flod som ledde ända fram till huset. När Burt Lancaster dyker upp i början av filmen The Swimmer från 1968 har han bara ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 25 februari, 2017

En generation som var kåt på att leva! Intervju med Benny Holmberg

Benny Holmberg är en av Tidningen Kulturens portalfigurer. Han har skrivit essäer, recensioner, skönlitterära texter och är aktiv del av Tidningen Kulturens verklighet. Det känns därför konstigt att redaktionen intervjuar honom ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 29 augusti, 2013

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Om divergent tänkande – det spruckna jaget och den dualistiska kulturen

Ordet ”bipolär” kan förklaras och förstås etymologiskt genom att hänvisa till det äldre latinets dvi som är besläktat med svenskans ”tve” (två eller dubbel). Latinets polus har i sin tur ...

Av: Viklas Mossperg | Gästkrönikör | 14 december, 2013

Oväder

Nog går det att läsa Nick Caves omarbetning av John Lee Hookers "Tupelo Blues" som en dikt:Looka yonder! Looka yonder!Looka yonder! A big black cloud come!A big black cloud come!O ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2011

John Updike, rovdjursinstinkten och förloraren

Villa ligger invid villa. Likt rader av fyrkantiga lådor fyllda av välordnat och välartat medelklassliv i ändlösa rader. De välklippta gräsmattorna. De välkammade barnen. De skinande leendena. Männen som firar ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 17 februari, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.