En för alla, alla för en

Marisol Misenta från Argentina belönades med årets Almapris den 26 mars 2013. ALMA står för Astrid Lindgren Memorial Award. Denna utmärkelse ges till årets bästa barn- och ungdomsförfattare. Pristagaren kallar sig ...

Av: Birgitta Milits | 04 december, 2013
Essäer om konst

Anne, Emily och Charlotte Brontë, porträtt av brodern Branwell Brontë från ca 1834 (beskuret)

I författares fotspår - systrarna Brontë i Bryssel

I år är det tvåhundra år sedan Charlotte Brontë föddes, närmare bestämt den 21 april 1816. Hon var fyra år gammal när fadern fick en tjänst som präst i den ...

Av: Lisbeth Ekelöf | 01 februari, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Tågluff i Ungern

 På stationen Déli i Budapest äntrar jag tåget som ska föra mig till Balatonfüred, en färd på tretton mil som tar drygt två timmar. Fort går det inte. Men resan ...

Av: Johan Werkmäster | 12 oktober, 2012
Resereportage

Brott och straff 3 Lagens bokstav - Rättens andliga märg

Bor Gud i lagboken? Domarreglerna menade så. Men hur kunde Guds ande trängas i lagarna vid sidan av ett tungt mandat givet till folket? Det var en fråga som endast ...

Av: Benny Holmberg | 11 november, 2009
Essäer om konst

Utsikten från Strandverket är något utöver det vanliga. Foto: Lena Andersson

När utanförskap skapar konst



Konst vid sidan av den etablerade konstscenen. Det är något som Strandverket vill lyfta fram med utställningen Mystrium.




Flera av konstnärerna som visas på Strandverket hann bli lite äldre innan de började med sin konst. Det kan vara så, menar Charlotte Schmidt, att kanske man inte bryr sig om lika mycket vad andra tycker och tänker om en ju äldre man bli. När man inser hur kort tid man har kvar att leva är det svårt att låta bli att följa sina drömmar.
Alpo Koivumäki är en av de konstnärer vars verk  deltar i Mystrium. Foto: Lena Andersson

Alpo Koivumäki är en av de konstnärer vars verk  deltar i Mystrium. Foto: Lena Andersson

Annons:

Konsthallen Strandverket håller till i en försvarsanläggning från 1800-talet på Marstrandsön, som byggdes för att skydda marstrandsborna från dansken. Att komma hit är en upplevelse i sig. Nu på sommaren är det fantastiskt vackert med det blå vattnet och båtarna utanför fönstren.

Dessa fönster är skapta så att man kunde skjuta kanoner ut genom dem och i taket hänger resterna av en säng kvar. Det ser ut som en större trälåda och det brukade vara tre soldater som sov i samma säng, berättar guiden Charlotte Schmidt. Hur de fick plats är svårt att förstå.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Sommarutställningen på Strandverket handlar den här gången om Outsider Art, det vill säga konst som vanligtvis inte visas på museum. Konstnärerna har upplevt någon form av utanförskap, till exempel att de kommit till Sverige som flyktingar. Större delen kommer dock från Sverige och Finland. De är alla självlärda som med sin egen skaparglädje som drivkraft lyckats gå utanför de tänkta ramarna och där skapandet i sig har varit det väsentliga och inte tanken på försäljning eller berömdhet. De flesta är okända, men det finns några undantag, till exempel Primus Mortimer.

Kuratorer för utställningen är Borghild Håkansson och Staffan Backlund. Kello är den konstnär som de tagit utställningens titel Mystriumfrån. På grund av att Kello var rädd om sin anonymitet är det inte hans riktiga namn som används.

Det var när Borghild Håkansson körde vilse efter att hon varit på en loppis i Ulricehamnstrakten som hon hittad en älg som stod bakom några granar. När hon stannade för att undersöka saken närmare, upptäckte hon den röda stuga där Kello bodde. Han hade varit finsnickare hela sitt liv och hade tillverkat massor av skulpturer och reliefer som fanns både i inne i huset och utomhus.

Ovanför dörren hängde en bräda med inskriptionen: ”Konsten är ett mystrium, låt den vara det”. Det var ingen felstavning, utan Kello menade att konsten var ännu mera mystisk än ett mysterium.

Kerstin Bille är annan konstnär vars verk medverkar på Mystrium. Efter hennes död hittades 1200 kollage. Eftersom hon var väldigt känslig för kritik, vågade hon inte visa dem offentligt medan hon levde. Hon var väl medveten om konstvärlden, vilket återspeglas i kollagen. Det finns en symbolik i flera av bilderna, exempelvis Johannes döparens huvud på ett fat.

Efter Kerstin Billes död hittades 1200 kollage. Foto: Thomas Wingstedt

 

Salih Mujcinovic flydde krigets Bosnien och kom till Sverige 1995. I Bosnien drev han eget företag, en metallverkstad, där han tillverkade föremål och gjorde reparationer. Det var inte så enkelt att få jobb i Sverige. Därför började han med träarbeten som ett sätt att hålla sig sysselsatt. Salih Mujcinovic tillverkar moskéer av trän. Både vardagsrummet och hallen i lägenhet i Göteborg är fyllda av dem. Han har en förstående fru som har delat av halva köksbordet med ett rep för att markera var han kan sitta och arbeta.

Verken har nått internationell ryktbarhet och många, alltifrån arkitektstuderande till shejker har besökt Salih Mujcinovic i hemmet i stadsdelen Bergsjön. Det är fotografen Lars Tunbjörk som har tagit bilderna på Salih Mujcinovic och moskéerna som hänger på väggarna intill verken på Strandverket.

Att bli konstnär fanns inte i Eila Leino föreställningsvärld. Hon växte upp på ett mindre lantbruk i Finland och föräldrarna hade varken råd att köpa leksaker eller böcker till henne. Då hon arbetat hela sitt liv som städerska var kroppen utsliten och hon var tvungen att rehabilitera sig. Det gjorde att hon provade på sömnad och hantverk och hon har gått på folkhögskola med inriktning färg och form.

Eila Leino gör dockor av trä som hon tillverkar i hemmet. När de blir för många åker hon till loppmarknader och säljer dem. Förutom trädockor tecknar hon också och testar olika material och uttryck. Leino hann bli 45 år innan hon började teckna på kvällen när barnen hade lagt sig.

Flera av konstnärerna som visas på Strandverket hann bli lite äldre innan de började med sin konst. Det kan vara så, menar Charlotte Schmidt, att kanske man inte bryr sig om lika mycket vad andra tycker och tänker om en ju äldre man bli. När man inser hur kort tid man har kvar att leva är det svårt att låta bli att följa sina drömmar.

Mystrium visas på Strandverket fram tills den första oktober. Borghild Håkansson och Staffan Backlund har tidigare visat en stor del av verken i Annan Konst på Göteborgs konstmuseum 2009 och i Eljestpå Liljevalchs i Stockholm 2010, men utställningen på Strandverket är något alldeles extra.

 

 

 

Lena Andersson

Ur arkivet

view_module reorder

En katarisk vind över världen

För 800 år sedan, närmare bestämt den 22 juli 1209, inleddes det påvliga och kungliga korståget mot katarerna. Maria Magdalena-kyrkan i Béziers i Sydfrankrike brändes ned. Enligt legenden lär en ...

Av: Percival | Essäer om religionen | 20 juli, 2009

Skattebefria kulturen

Jag röstar för att den svenska kulturen skattebefrias. Författare, skådespelare och musiker borde inte betala någon skatt alls på inkomst. Tänk dig själv. Vi har oregelbundna arbetstider in absurdum, våra ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 02 januari, 2011

Unica Zürn

En kryptisk mapp av Unica Zürn ängsliga inre landskap

Livet var inte längre ett äventyr för Unica Zürn, allt hade blivit svårare och hon kände sig som i ett fängelse tillsammans med en livskamrat som hade blivit gammal och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 december, 2016

Sofia Karlsson: slutprojekt 1

 

Av: Sofia Karlsson | Kulturen strippar | 02 juni, 2012

Jacques Rancière

Det sköna och det sinnliga i den politiska konsten

Den estetiska frågan blir politisk hos Jacques Rancière.

Av: Osvald Wiklander | Agora - filosofiska essäer | 08 februari, 2015

En av de gamla Zita-båtarna Foto Björn Gustavsson

Zita-båtarna och SPA i Smögen

Jag minns den förtrollande känslan i att vistas på Smögen under 1960-talet. Det utpostliknande samhället med vita hus på höga stensocklar kring trånga gränder hade då ännu inte broförbindelse och ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 07 september, 2016

Sell all you have, and give it to the kittens

Om katter, Current 93, och londonsk esoterism

To acquire the karma of a cat Någon gång under 80-talets andra hälft befann sig David Tibet på taket till sångerskan Rose McDowalls hus i Muswell Hill i London. McDowall ingick ...

Av: Johan Nilsson | Essäer om musik | 20 februari, 2012

Tellus Dormitorium

  1. I mörkrets skugga håller de ledningar i psykets kraftfält på kaféer i sömn med blommor i bankfack sittande så sorglöst utan glasögon så vilse med lunchbestick instuckna i uppsvällda inbakade produkter uppstaplade på osynliga ...

Av: Jaromir Svozilik | Kulturreportage | 13 maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.