Du ska va inne, min vän

När jag var yngre hade jag en kompis utanför Växjö vars mamma var en hurtig naturälskare. Detta ledde till att hon jämt försökte få mig och min kompis att gå ...

Av: Anna Nyman | 14 juni, 2009
Gästkrönikör

Percy Bysshe Shelley - en glömd poet

I Anthony Burgess roman A Clockwork Orange har den mest korkade av ultravåldsligisten Alexs kumpaner, Dim, en mask som föreställer "a poet veck called Peebee Shelley".

Av: Björn Kohlström | 05 juli, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 23

 

Av: Håkan Eklund | 21 januari, 2012
Kulturen strippar

Füssli, Riefenstahl och nubafolket

Schweiz är ett välkänt textil- och exilland som i modern tid hyst sådana storheter som Lenin, Mussolini och Thomas Mann. Utanför kantonernas under århundraden försvarade riksgränser är det mindre känt ...

Av: Bo I. Cavefors | 06 september, 2013
Essäer om konst

Stillbild ur filmen Meningen med livet (1983) av Monty Python

Såsfläckar på duken - frosseri på film och i konst



“And finally, monsieur, a wafer-thin mint.” Efter mycket trugande tar den extremt tjocka och proppmätta Mr. Creosote emot den tunna chokladbiten, men det blir droppen som får bägaren att rinna över. När han sväljer chokladbiten sväller han upp som en ballong och exploderar. Inälvorna och maginnehållet regnar ner över restaurangens övriga gäster.
 




Dödssynderna är ett populärt motiv i konsten och kulturen. I filmen Seven (1995) letar två detektiver (Brad Pitt och Morgan Freeman) efter en seriemördare som dödar sina offer med hjälp av de sju dödssynderna. Deras första offer är en mycket överviktig man som blivit tvångsmatad med spagetti till hans mage sprack och han dog. Utredarna finner mannen med ansikte begravt i en tallrik spagetti och bakom kylskåpet hittar de ordet “GLUTTONY “ (frosseri) skrivit med fett av mördaren.
Georg Emanuel Opiz, Der Völler, (1804)

Georg Emanuel Opiz, Der Völler, (1804)

Annons:

Den extremt tjocka Mr. Creosote hittar man i en sketch i filmen Meningen med livet (1983) av Monty Python. Mr. Creosote personifierar frosseriet, en av de sju dödssynderna. När han kommer inrullande på restaurangen beställer han genast en hink för att spy i innan han sätter igång med ett frossande utan like. Han beställer allt på menyn och ber att få det mixat i en hink. Proppmätt kan han dock inte motstå den lilla chokladbiten så blir hans öde.

Den som letar efter de sju dödssynderna i Bibeln får dock leta länge för det finns inte direkt samlade i någon punktlista. När historieprofessorn Dick Harrison i historiebloggen på SvD beskriver historien bakom dödssynderna så påpekar han att de finns uppradade sex saker i Ordspråksboken som Gud särskilt avskyr, men de skiljer sig en hel del från de mer moderna dödssynderna. De var först runt år 590 som påven Gregorius I formulerade de sju dödssynderna som vi känner dem idag: Lust, frosseri, girighet, lättja, vrede, avund och högmod.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Dödssynderna är ett populärt motiv i konsten och kulturen. I filmen Seven (1995) letar två detektiver (Brad Pitt och Morgan Freeman) efter en seriemördare som dödar sina offer med hjälp av de sju dödssynderna. Deras första offer är en mycket överviktig man som blivit tvångsmatad med spagetti till hans mage sprack och han dog. Utredarna finner mannen med ansikte begravt i en tallrik spagetti och bakom kylskåpet hittar de ordet “GLUTTONY “ (frosseri) skrivit med fett av mördaren.

Några som däremot självmant bestämmer sig för att äta sig till döds är huvudpersonerna i Marco Ferreris film Brakfesten (La Grande Bouffe) från 1973. Fyra välbärgade medelålders män, desillusionerade på livet bestämmer sig för att ta sin tillflykt till en villa under helgen och äta ihjäl sig. En lastbil lastad med godsaker som ostron, patéer, hjortstekar och annat gott anländer och förråden fylls på. För att fördriva tiden bjuder männen också in några prostituerade. Förutom dödssynden frosseri hinner de även med att begå lust. En efter en dör de av olika åkommor orsakade av ett ständigt ätande och frossande.

Att äta ihjäl sig under en helg, som de fyra männen i Brakfesten ägnar sig åt, är inte det enklaste sättet att ta livet av sig på. Det är betydligt enklare att supa ihjäl sig och dö av alkoholförgiftning än att dö av sprucken magsäck. Det finns en del fysiska hinder från att äta ihjäl sig. Ofta börjar du spy innan magsäcken spricker. Du dör inte heller direkt av sprucken magsäck utan förmodligen av septisk förgiftning när magbakterier kan husera fritt i kroppen. Tarmvred kan förstå vara en variant på dödsorsaken. Däremot bidrar frosseriet till ett långsamt självmord. I den amerikanska realityserien My 600-lb Life  får vi följa extremt tjocka människor som står i valet mellan att kraftigt gå ner i vikt eller inom kort dö av följdsjukdomar på grund av sin fetma. Frosseriet är inte bara en dödssynd utan också ett stort folkhälsoproblem runt om i världen. Så du kan definitivt äta ihjäl dig men det tar längre tid än en helg.

Det är inte bara vuxna som varnas för frosseriets faror utan redan som barn får man lära sig att äta måttfullt. Konstnären Ivar Arosenius gjorde 1909 en barnbok som heter Kattresan där får vi följa ett barn och en katt på deras äventyr. När kungen bjuder på saft och kakor blir dem glada, men katten äter så mycket att hans mage spricker. En skräddare får komma till undsättning och sy igen kattens mage igen. 

När Willy Wonka i filmen Kalle och chokladfabriken (2005) släpper in ett antal utvalda barn i sin fabrik finns frossaren Augustus Gloop med i sällskapet. Denna runda tyska pojke kan inte motstå frestelsen att dricka direkt ur Willy Wonkas chokladflod och lyckas förstås ramla ner i den. Innan han drunknar sugs han upp i ett stort plaströr där han fastnar på grund av sin storlek. Hans glupande aptit på sötsaker har satt honom rejält i klistret och får bli en sedelärande berättelse om frosseriets och glupskhetens faror för alla barn.

Dan Browns roman Inferno som filmatiserades 2016 med Tom Hanks i huvudrollen som professor Langdon handlar inte om frosseri utan snarare om högmod, men i filmen finns en intressant, och för filmen viktig teckning av Sandro Botticelli gjord runt 1480. Teckningen är en karta över helvetets kretsar såsom Dante beskriver dem i boken Den gudomliga komedin från 1300-talets början. Det är inte bara Dan Brown som inspirerats av Dantes helvetesskildringar utan även många konstnärer och författare genom tiderna. Dödssynderna finns så klart representerade i Dantes helvete. Frossarna hittar man i den tredje cirkeln där de övervakas av helveteshunden Kerberos och frossarna tvingas ligga i gyttja medan ett konstant isregn faller över deras kroppar.

Ungefär samtidig med Botticellis karta över helvetet är Hieronymus Bosch bordsmålning med de sju dödssynderna målade i en cirkel i mitten på en fyrkantig bordsskiva. På skivan beskrivs frosseriet med samtida mått mätt som ganska magert. Man ser två män runt ett bord där det finns en kyckling, ett revbensspjäll, lite bröd och vin. En kvinna kommer in från vänster med ännu en kyckling på ett fat. Måltiden känns torftigare än en söndagsmiddag, men för många av tidens människor speglade målningen förmodligen ett överflöd av mat. Bosch har även gjort andra målningar om frosseri och dödssynderna. Motivet var vanligt och populärt under 1400- och 1500-talet, och kyrkan uppskattade säkert dess sedelärande motiv.

Pieter Bruegel den äldre har i ett grafiskt tryck från 1557 skildrat frosseriet, fast här rör det sig främst om dryckenskap. Någon liten brödbit kan man hitta på bordet men annars är det främst krus och vintunnor som avbildas. Hela målningen är surrealistisk med människor som dricker tillsammans med konstiga djur och monster, ett huvud som ser ut som en väderkvarn och andra mardrömslika detaljer hittar man också i bilden. Vid en bro står en man och spyr rakt ner i vattnet, som om det vore svensk löningsfredag på stan. Jag förmodar att om man drabbas av delirium tremens, det vill säga hallucinationer efter alltför långvarig användning av alkohol, så skulle man nog uppleva världen som den skildras i Bruegels grafiska blad.

Den tyska konstnären George Emanuel Opiz som målade en del erotiska motiv (kättja eller lust enligt dödssynderna) har också gjort flera motiv med korpulenta herrar som äter och dricker i överflöd. I målningen Der Völler från 1804 ser vi en fet adelsherre med peruk, ljusgrön kavaj och kråsskjorta framför ett väldukat bord. Framför honom står en ung tjänare med ett fat med bakelser som herren sträcker sig efter. Scenen är inte helt olik den vi möter i Monty Pythons sketch om den glupska Mr. Creosote på restaurangen. Man undrar om även adelsmannen kommer att explodera när han trycker i sig bakelsen? På hans andra sida står en bister smal herre och tar pulsen. Husdoktorn är nog inte nöjd med hur hans patient mår. Att äta sig fet och frossa var förr i tiden förbehållet överklassen. För vanliga människor var frosseriet bara en paradisisk dröm. Idag har pendeln istället svängt och det är de lågutbildade som drabbas av fetma medan de välutbildade håller sig smala och i form.

 

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Den rasjonalistiske metafysikkens røtter

Herakleitos(540 – 480 f.Kr.) betegnet den kosmiske makt med 'Logos'(Ordet). Hva er rasjonalistisk metafysikk, e.g. hva er den filosofiske diskursen 'rasjonalistisk metafysikk' om – hva går den ut på? En første ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 23 augusti, 2011

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 18 Maj, 2009

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Tiziana Luciani Foto: Chicco Fratta

Det är medvetenheten om kön och genus som skapar vår identitet

Tiziana Luciani är psykoterapeut och författare, hon föddes i Rom men bor i Perugia. På grund av sitt arbete reser hon ofta i Italien och utomlands. Jag har alltid uppskattad ...

Av: Guido Zeccola | Porträtt om politik & samhälle | 10 mars, 2015

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

En målning av Melker Garay. Detalj

Begreppet Gud

Melker Garay och Gud.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 14 februari, 2016

William Wordsworth Franska revolutionen som den i början tedde sig för anhängarna

Den romantiske poeten William Wordsworth (1770-1850) är mest känd för poesi med naturen som föremål och med meditativ grundstämning. På senare år var han konservativ, och utnämndes 1843 till Poet ...

Av: William Wordsworth | Utopiska geografier | 22 juli, 2013

Brott och straff 4 Jordabalkens potens - köpekontraktets konsistens

När fast egendom står på spel blir arma människor som förbytta och antar paragrafiska skepnader. I egendomens förbannelse blir lagarna till magiska redskap, hävstänger för trollkonster och förklädnader och möjliga ...

Av: Benny Holmberg, | Essäer om konst | 17 november, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.