Oavhängigt perfektionens hegemoni – Progglådan del 1

”Man ska vara försiktig med vad man önskar sig för plötsligt kanske man får det”, skriver Kulturens Peter Sjöblom i sin recension av ”Progglådan”; 38 timmar med svensk progg, fördelade ...

Av: Peter Sjöblom | 21 maj, 2013
Essäer om musik

Nattliv av Joseph Roth

Natt efter natt går jag samma väg. Natt efter natt ser jag samma bilder. Utanför fattighuset kör likvagnen fram, obevekligt, nyktert, affärsmässigt, för att sänka i jorden dem som var ...

Av: Joseph Roth | 05 september, 2014
Kulturreportage

Avtäckandet

Det tillstånd av förhöjd verklighetskänsla som kan uppnås genom att man, i ensamhet och företrädesvis under en längre tid, tillåter sig att till fullo ge sig hän åt tillvaron i ...

Av: Mattias Lundmark | 02 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

Gustav Mellberg - den förste utvandraren från Habo till Nordamerika 1843

För drygt tvåhundra år sedan föddes Gustav Mellberg eller Gustav Andersson, som han hette fram till den dag då han vid 14 års ålder började skolan vid Jönköpings Högre Lärdomsskola. Gustav ...

Av: Hans-Evert Renérius | 21 mars, 2014
Kulturreportage

 Paul Cezannes målning Mordet (1868)

Falskspelare och mördare i konsten



Han ser så fridfull ut där han ligger i badkaret. Den högra handen har halkat ner på golvet och han håller fortfarande gåspennan i ett fast grepp. I den andra handen håller han ett fullskrivet papper. Jag får alltid känslan av att Jacques-Louis Davids berömda målning av Marats död (1793) visar ett självmord.


Inom samtidsfotografiet har Cindy Sherman arbetat mycket med arrangerade brottsplatser där hon använder sig själv som modell. Hennes bilder försöker efterlikna kriminalfotografier i Weegees anda. Men till skillnad från Weegees bilder så arbetar Sherman med en samtida kontext. Hon använder sig själv som modell för att diskutera identitet och kön.
Paul Jacques Aimé Baudrys målning Mordet på Marat (1858)

Paul Jacques Aimé Baudrys målning Mordet på Marat (1858)

Annons:

Marat ligger så fridfullt i sitt blodfyllda badkar och kniven är knappt synlig i bildens nederkant. Att jag tänker på självmord beror förmodligen också på att David har utelämnat den viktigaste personen i målningen, nämligen gärningsmannen.

I Paul Jacques Aimé Baudrys målning från 1858 ser vi gärningsmannen. Det är Charlotte Corday, som närde ett stort hat mot Marat och såg honom som en landsförrädare. Under förespegling att hon hade viktig information att förmedla fick hon tillträde till Marat. På grund av en hudsjukdom tillbringade Marat mycket tid i ett badkar, och när Corday stötte en kniv rakt i hjärtat på Marat så låg han fortfarande i badet. Efteråt lär hon ha sagt: "Dådet är utfört - monstret har dött." På Baudrys målning står Corday intryck vid fönstret. Hon ser inte ut som någon förhärdad brottsling utan verkar rädd, som om hon plötsligt insett vad hon gjort. I badkaret vrider sig Marat av smärta med kniven djupt inborrad i bröstet. Han griper krampaktigt tag i badkarskanten. Rummet är i oordning, stolen bredvid badkaret har vält och det ligger papper på golvet. Baudry har målat en mer realistisk bild av mordet än Davids romantiserade bild.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Även Edvard Munch har skildrat Marats död, i en målning från 1907. Munchs motiv har en erotisk inramning. Marat ligger naken på sängen, i en position som påminner om en korsfäst Kristus. Sängkläderna är blodiga. Bredvid sängen står en ung naken kvinna (Charlotte Corday). Stelt står hon och tittar rakt på betraktaren. Munch har varken tagit med badkaret, kniven, pennorna eller pappret, utan det är egentligen bara titeln på tavlan som berättar vad brottscenen föreställer. Att det skulle ha funnits någon sexuell relation mellan Marat och Corday finns det inga belägg för utan Munch har gjort sin egen tolkning av mordet.

Konsten är fylld av skildringar av brott, våld och mord. Ta bara de bibliska berättelserna, de är ju en katalog över allehanda brott och straff som fungerat som inspiration för konstnärer genom århundraden. Redan i första Moseboken kan man läsa om världens första mord: "Och Kain talade med sin broder Abel; och när de voro ute på marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom." Brodersmordet finns skildrat i åtskilliga målningar genom konsthistorien, av konstnärer som Titian, Tintoretto och Rubens. För det mesta är det fråga om våldsamma och dramatiska scener. De muskulösa bröderna, iklädda endast höftskynken, är involverade i en våldsam kamp. Abel brukar ligga i underläge medan Kain svingar en klubba eller ett käkben mot sin bror för att utdela det dödande slaget.

Det finns även kvinnliga mördare i bibeln, som berättelsen om Judith och Holofernes. Den mest kända skildringen av motivet målade Aremisia Gentileschi runt år 1620. Bilden visar hur den judiska hjältinnan Judith tillsammans med sin tjänarinna har smugit sig in i den assyriska generalen Holofernes tält. Holofernes har blivit lurad att supa sig full och har somnat. Tillsammans med sin tjänarinna skär Judith huvudet av generalen med en kniv så blodet sprutar över de vita lakanen. Även Caravaggio har gjort en blodig målning av mordet, men Caravaggio har också ägnat sig åt att skildra mindre blodiga brott, men inte desto mindre bedrägliga.

På tavlan Falskspelarna från 1594 ser vi två unga män som spelar kort. Den ena har dock några extra kort undangömda bakom ryggen och ägnar sig alltså åt falskspel. Det verkar inte vara några pengar involverade i spelet, men kanske ära. Dolken vid falskspelarens midja säger att det kan hetta till om fusket avslöjas. Många konstnärer inspirerades av Caravaggios arbete med ljus och skugga, det som brukar kallas klärobskyr. I konsthistorien hittar man också en hel del kortspelare och bland dem smyger sig även några fuskare in leken.

Ofta är det fråga om män som spelar kort eller tärning i mindre anständiga miljöer med vin och kvinnor, som i den holländska konstnären Wouter Crabeths målningar. I till exempel målningen Korthajarna ser vi två män och två kvinnor som sitter runt ett bord och spelar kort om pengar. Kvinnorna verkar tillhöra det lättfotade släktet eftersom de sitter med blottade bröst, och männen tillhör de mer skumma typerna. Mannen med ryggen mot betraktaren har några extra kort instuckna i bältet bakom ryggen, och värjan hänger redo att användas i bältet.

En samtida konstnär som definitivt har inspirerats av Caravaggio är den norska konstnären Odd Nedrum. I målningen Mordet på Andreas Baader från 1978 känner man igen Carvaggios ljusmåleri och även kompositionen är inspirerad av Caravaggios målning Petrus korsfästelse (1601). Andreas Baader var en av ledarna för terrororganisationen Röda armé-fraktionen och mördades i sin cell i Stammheimfängelset. I den våldsamma scenen ser vi hur två män håller fast Baader medan en tredje i trenchcoat och hatt avrättar honom med ett nackskott. Ett motiv lika blodigt som det om Judith och Holofernes.

Mord hör till de mest grymma och våldsamma brotten i mänsklighetens historia och är också ett av de vanligaste brotten som avbildats i konsthistorien. Hur mordet beskrivs beror på vem som beskriver det och syftet. Ta bara mordet på Marat. Det kan vara romantiskt som hos David, mer realistiskt som hos Baudry, eller symboliskt som hos Munch. I verkligheten är mord ofta en rå och brutal handling. Paul Cezannes målning Mordet (1868) upplever jag precis så brutalt och rått. Den visar hur två grovt tecknade figurer håller fast en tredje mot marken. Mannen höjer kniven för att utdela det dödande hugget. Himlen är svart och orolig. Miljön är mörkt, kall och ogästvänlig, precis som brottet. Kompositionen är uppbyggd av en pyramidform, där offret bildar basen och de två gärningsmännen sidorna. Horisonten består av en brant vertikal som skapar ett orosmoment i målningen. Här finns ingen ära, mod eller historiska vingslag, utan bara ett brutalt mord utfört i avskildhet en stormig natt.

Konsten har definitivt sin andel av "bad boys". Eric Fischls målning med just namnet Bad Boy (1982) visar hur en av dem tar sina första steg på brottets bana. På tavlan ser vi en kvinna som ligger naken på sängen. Genom persiennerna faller ett ljus som skapar ett skuggverk i tradition från Caravaggios klärobskyr måleri. I förgrunden står en pojke och tittar på den nakna kvinnans kön som är blottat. Man kan vid första anblicken tro att det är för att han stirrar på den nakna kvinnan som Fischl kallar honom en bad boy, men istället är det precis som i Caravaggios falskspelare det som sker bakom hans rygg som är det viktigaste. Pojken stoppar nämligen ner sin hand i kvinnans handväska för att vittja hennes plånbok och stjäla hennes pengar.

Under 1900-talet har fotografi och video tagit över mycket av måleriets roll när det gäller att skildra brott och våld i samhället. På 1920-30 talet uppstod ett dokumentärt fotografi där pionjärer som den amerikanske fotografen Weegee skildrade brott, våld och mord i realistiska fotografier tagna direkt på gatan. Han följde polisen hack i häl för att fånga och rapportera om rykande färska brottsplatser och gangsteruppgörelser. Weegee var föregångare till vår tids kriminalfotografi och även vår tids sensationsjournalistik som aldrig verkar lyckas mätta vårt behov efter katastrofer och brott.

Inom samtidsfotografiet har Cindy Sherman arbetat mycket med arrangerade brottsplatser där hon använder sig själv som modell. Hennes bilder försöker efterlikna kriminalfotografier i Weegees anda. Men till skillnad från Weegees bilder så arbetar Sherman med en samtida kontext. Hon använder sig själv som modell för att diskutera identitet och kön. Inspirationen till fotografierna är ofta hämtade från gamla skräckfilmer eller thrillers där det kvinnliga offret utmålas i stereotypa karaktärsskildringar. För även om man inte ser förövaren på bilderna kan man utgå från att det är en man som begått brottet och kvinnan som är offret.

I fotografen Melanie Pullens fotoserie High Fashion CrimeScenes möts mode och död. Hennes fotografier visar unga kvinnor som mördats på folktomma platser, som i tunnelbanan, i en bil, eller dumpats i skogen. Bilderna är arrangerade som modefotografier, med ljus, makeup och snygga kläder. Om Cindy Sherman använder brottet som en symbolisk inramning för att diskutera könsroller och identitet använder Pullen brottet för att lyfta fram estetiska aspekter och modevärldens syn på kvinnor i sina fotografier. Det är sällan som brottet i samtidskonsten bara skildrar en realistisk eller dokumentär bild av kriminalitet utan dyker ofta upp i en kontext där den lyfter fram en aktuell frågeställning i samhället.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

53. Kjell

Det har slagit till och blivit riktigt kallt. Snöröjningsfordonens larm på Lundagatorna har pågått hela natten och Kjell vaknar av det blinkande ljuset. Nu kommer ungarna att bli glada tänker ...

Av: Kjell | Lund har allt utom vatten | 28 december, 2012

Den långa färden

Liten dårfinkerapport mindre, än en dag i mars igår nu. Min tidigare psykiater i Trädstockholm, vilken var alldeles för normal och verkade homosexuell i vinjett, eller delvis bisexuell eftersom han ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 23 september, 2013

Emmakrönika XII Det vackraste att få älska dig

Här excerpt käx: Vi är ej likadana, hurpass vi ens förstår varann, aldrig förstör varandra, jag betvivlar dock att någon annan kan förstå och acceptera endera oss bättre det ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 05 februari, 2009

Att säga hej!

-Guten Morgen, säger kontrollanten vid säkerhetskontrollen. -Grüss Gott, säger jag, resenären. Så växlandes orden en tidig morgon på flygplatsen i Allgau, i hjärtan av Bayern. -För mig finns bara god morgon. -Så konstigt, är ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 25 januari, 2014

Turiststaden Wien för 100 år sedan

Den förste ”turisten” som omnämns i skrift på Österrikes breddgrader kom år 1012 och råkade verkligen illa ut. Man ansåg honom vara spion och han fångades in och torterades i ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | Resereportage | 23 november, 2011

Brasilianska filmfestivalen. Möte med Marilia Rocha

Tack vare föreningen Brasilcines organisation har Stockholm under sju års tid haft möjlighet att skåda det absolut bästa som Brasilien har att presentera när det gäller filmindustri. Men Brasilien har också ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 november, 2012

Claude Simon - ordorgiernas mästare

Intrigen är inget och berättandet allt i Claude Simons vindlande textmassor. Det är textsjok som befinner sig bortom de gängse intrigvestibulerna och det vanliga a till ö harvandet i den ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 19 april, 2010

Salvador Dalís gåta

En av Moderna Museets många dyrgripar är Wilhelms Tells gåta. Salvador Dalí målade den år 1933 och museet köpte den 1967. Det är en stor oljemålning på duk, cirka två ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 15 december, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts